Vilken lavendelberedning gäller frågan?

Här avses främst Lavandula angustifolia, en liten flerårig buske i familjen kransblommiga växter. Den har smala grågröna blad och vanligtvis violetta blommor i ax. North Carolina State University anger Medelhavsområdet, med Frankrike, Italien och Spanien, som ursprungsområde. En trädgårdsväxt, dess torkade blommor och en framställd olja är olika material. [1]

Eterisk doftolja ska inte användas som ersättning för ett läkemedel att svälja. Sådan olja kan ge förgiftning med bland annat hosta, kräkningar, andningsbesvär och medvetandepåverkan. Kontakta Giftinformation om ett barn fått i sig oljan. I akuta fall: ring 112 och begär Giftinformation; i mindre akuta fall 010-456 6700. [2]

Namnet bär en del av brukshistorien. I första upplagan av Svensk etymologisk ordbok, från 1922, anger Elof Hellquist det svenska ordet omkring 1580 och nämner en fornsvensk sammansättning med lavendelvatten. Han härleder namnet via medeltidslatinets lavandula till latinets lavare, att tvätta, och förbinder det med vällukt i bad och tvätt. Det är hans språkhistoriska förklaring på sidan 400. Den daterar inte den första svenska odlingen eller medicinska användningen. Sådana förstahändelser har inte fastställts inom artikelns sökning. [3]

I Nicholas Culpepers The Complete Herbal, i Thomas Kellys Londonutgåva från 1850, beskrivs lavendel som välbekant i trädgårdarna. Avsnittet ”Lavender”, över tryckta sidorna 103–104, tillskriver växten Merkurius och användning mot huvud- och hjärnbesvär som förklarades med kyla, däribland kramper och svimning. Planetinflytande och kroppens värme eller kyla ingick i denna medicinska världsbild. Passagen dokumenterar en traditionell förklaring; den visar ingen modern behandlingseffekt. Äldre vardagsnamn och beskrivningar fastställer heller inte artidentiteten i varje historisk beredning. [4]

Framställningen ändrar vad som finns tillgängligt. EMA:s blommonografi skiljer sönderdelat blommaterial och tinktur, ett vätskeutdrag, från oljan. Oljemonografin gäller eterisk olja som skiljs från blommande växtdelar genom ångdestillation. En doftprodukt för ämnen till luften, en hudprodukt ger lokal kontakt och en oral kapsel för ett bestämt innehåll till mag-tarmkanalen. Resultat från en väg beskriver inte automatiskt de andra. [5,6]

EMA:s nu publicerade slutliga monografier är från 2012. De gäller traditionella växtbaserade läkemedel vid lindriga symtom på psykisk stress och utmattning samt för att underlätta sömn, med grund i långvarig användning. Blommonografins senare genomgång antogs i november 2020 och publicerades 2021; då beslutades ingen ändring. Detta är en avgränsad myndighetsstatus. Den ändras inte automatiskt av ett nytt positivt forskningsresultat och är inget generellt godkännande av alla lavendelprodukter. [5,6,7]

Silexan är den särskilda oljeframställning som återkommer i flera kapselstudier. Den svenska Lasea-bipacksedeln beskriver ett traditionellt växtbaserat läkemedel med lavendelolja för lätt oro och för att underlätta sömn. Det användningsområdet behöver hållas isär från studier av diagnostiserade ångestsyndrom eller depression. [8,9]

Hur kan doften påverka nervsystemet?

Oro beror inte på en enda nervcell eller på en allmän brist på hämning. I ett ursprungligt musförsök undersökte Tye och medarbetare förbindelser i amygdala, ett hjärnområde som deltar i känsloreaktioner. Ljus användes för att styra utvalda nervförbindelser. Aktivering av en bestämd förbindelse satte igång hämmande grannceller och minskade vissa ångestrelaterade beteenden. När förbindelsen hämmades ökade dessa beteenden. Att aktivera det större ursprungsområdet gav däremot inte samma resultat. Vilken krets som påverkas spelar roll. [10]

Ett luktämne kan börja en annan sådan kedja genom att registreras i näsan. Nervsignaler förs vidare från luktorganet; molekylen behöver inte själv nå varje hjärnområde som deltar i svaret. Harada och medarbetare prövade detta med linalool, en beståndsdel i lavendelolja, hos vuxna hanmöss. Djuren vistades mer i ljusa eller öppna delar av beteendetesten efter doftexponering. Förändringen uteblev hos möss vars luktsinne hade slagits ut. [11]

Effekten hävdes också av flumazenil, som blockerar ett reglerställe vid GABA-A-receptorn. GABA är ett hämmande signalämne, och receptorn ingår i nervcellers snabba signalöverföring. Detta stödjer att luktregistrering och en viss typ av hämmande signalering behövdes i modellen. Det visar inte att inandat linalool självt band till reglerstället, eller att just den krets som Tye undersökte förmedlade doftsvaret. [11,12]

Kopplingen blir därför prövbar: doft → luktregistrering → ändrad aktivitet i nervkretsar → förändrat beteende. Musförsöket skiljer denna möjlighet från en verkan som enbart skulle kräva upptag av ämnet till hjärnan. Hos människor återstår bland annat hur doften uppfattas, vilka förväntningar den väcker och om en förändring ger märkbar lindring av oro eller sömnbesvär. Ett beteendetest hos hanmöss besvarar inte dessa kliniska frågor. [11]

Hur skulle en oral olja kunna påverka signalöverföringen?

När en elektrisk nervsignal når nervändan kan spänningsstyrda kalciumkanaler öppnas. De är portar i cellmembranet. Kalciuminflödet nära kontakten bidrar till att blåsor släpper ut signalämnen till nästa cell. Mindre inflöde kan därför ändra överföringen. Men det behöver också vara känt vilka nervceller som påverkas: en förändring i en aktiverande förbindelse kan få annan följd än samma förändring i en hämmande. [12,13,10]

Schuwald och medarbetare undersökte Silexan i isolerade nervändar från mus, odlade nervceller från råtta och celler med utvalda kalciumkanaler. Materialet minskade kalciuminflödet genom flera kanaltyper. Även linalool och linalylacetat prövades, men oljan är en blandning och kan inte likställas med ett enskilt ämne. Studien ger en möjlig angreppspunkt; den fastställer inte att allt minskat kalciuminflöde minskar oro. [13]

Efter intag behöver verksamma ämnen bli tillgängliga, omsättas och nå relevanta nervceller. För att säga att kanalfyndet förklarar en patients förbättring behövs en koppling mellan den faktiska exponeringen, förändrad signalöverföring och symtomsvaret. Cellförsök och kliniska skattningar belyser olika delar av kedjan. Den fullständiga förmedlingen är inte uppmätt i de här försöken. [13,9]

Är detta samma mekanism som andra ångestläkemedel?

Kanalstudien fann inte att Silexan band till pregabalins prövade bindningsställe. Liknande påverkan på kalciuminflöde betyder därför inte samma molekylära verkan eller likvärdig klinisk effekt. Författarnas uppgifter om annan receptorscreening redovisades delvis utan visade data och ger ingen fullständig kartläggning av alla målstrukturer. [13]

I Baldingers bilddiagnostiska överkorsningsförsök fick friska män Silexan och placebo i slumpad ordning. Sjutton hade användbara PET-bilder. Efter minst åtta veckor var ett spårämnes bindningspotential vid serotoninreceptorn 5-HT1A lägre i vissa hjärnområden. Någon säkerställd förändring av gråsubstansvolymen sågs inte efter korrigering för flera jämförelser. Bindningspotentialen är ett indirekt mått, inte direkt uppmätt serotoninmängd. Försöket kopplade heller inte receptorförändringen till ångestlindring hos patienter. [14]

Vad har kapslar visat vid långvarig oro?

I ett försök med 539 vuxna med generaliserat ångestsyndrom jämfördes två Silexangrupper med paroxetin och placebo under tio veckor. Hamiltons ångestskala, HAMA, användes för att skatta symtomen. Minskningen var större i båda Silexangrupperna än med placebo, ungefär 2,8 respektive 4,0 poäng. Paroxetin skilde sig inte statistiskt säkert från placebo i huvudanalysen, men gjorde det i analysen av observerade fall. Detta ger inget enkelt besked om allmän överlägsenhet eller likvärdighet med etablerade ångestläkemedel. [9]

En sammanförd analys av två försök omfattade 925 vuxna med samma diagnos. För ett av de prövade kapselinnehållen sågs fördel mot placebo i den samlade analysen men bara i det ena försöket för sig. Resultaten stödjer inte en lika stark effekt vid varje undersökt exponering. Analysen återanvänder deltagare från grundstudierna. [15]

Dold och medarbetare sammanförde senare fem placebokontrollerade försök, med 1 213 deltagare i de jämförda grupperna. Där ingick även ångestbesvär som inte uppfyllde alla diagnoskriterier och blandad ångest och depression. I genomsnitt förbättrades ångestskattningar och vissa livskvalitetsmått mer med Silexan. Det är en analys av tidigare försök, inte fem nya prövningar eller ett resultat för varje sorts lavendelolja. [16]

I ett av försöken, med 221 personer med ångestbesvär och dålig självskattad sömn, förbättrades både ångest- och sömnskattningar mer med Silexan än med placebo. Det kan vara relevant när oro stör sömnen. Försöket undersökte däremot inte enbart primär insomni, och det fastställer inte om sömnen ändrades genom minskad oro eller genom någon annan verkan. [17]

Depression behöver en egen jämförelse. I ett senare försök randomiserades 500 vuxna med lindrig till måttlig egentlig depression; 498 behandlades och ingick i huvudanalysen. Efter åtta veckor gav Silexan en genomsnittlig större minskning på bedömarens depressionsskala MADRS än placebo: 2,17 poäng, med 95-procentigt konfidensintervall 0,58–3,76 poäng. Även sertralin skilde sig från placebo. Silexans skillnader i de två självskattningsskalorna för depression var däremot inte statistiskt säkerställda. Samma försök gav därmed olika tydlighet i olika mått. [18]

Studien publicerades först på nätet 2024 och i tidskriftsvolymen 2025. En symtomanalys från 2026 bygger på samma deltagare. Den var planerad men utforskande och korrigerade inte för alla de enskilda statistiska jämförelserna. Den ger detaljer om samma försök, ingen oberoende bekräftelse. Svår depression och aktuella självmordstankar var uteslutningsgrunder. Trots detta rapporterades självmordstankar som allvarlig oönskad händelse hos två personer i vardera behandlingsgruppen. Resultaten ger ingen säkerhetsbedömning för högriskgrupper och motiverar inte att ordinerad behandling byts ut på egen hand. [18,19]

Det australiska STOP-protokollet från 2026 beskriver en prövning av Silexan som tillägg vid posttraumatiskt stressyndrom. Deakin University är forskningshuvudman, finansieringen kommer från USA:s försvarsdepartement och forskarna uppger att de saknar tillverkaranknytning. Den lästa publikationen redovisar planering, inte ett färdigt effektresultat. Den kan därför inte fylla en lucka i oberoende klinisk bekräftelse. [20]

Vad har doften visat för sömn?

I ett försök med 79 studenter med självrapporterade sömnproblem jämfördes lavendelplåster och tomma plåster under fem nätter. Alla fick råd om sömnvanor. Den självskattade sömnkvaliteten förbättrades mer med lavendel, även vid uppföljningen två veckor senare. Sömnmängden skilde sig inte mellan grupperna. Det är möjligt att uppleva bättre sömn utan att sova längre. [21]

I ett sömnlaboratorium deltog 53 personer som lottades till lavendelolja eller en oljeblandning. Varje deltagare undersöktes under två på varandra följande nätter, en utan aromaterapi och en med den tilldelade doften. Sömntiden var omkring 43 respektive 24 minuter längre under doftnatten. Ingen säkerställd skillnad mellan oljorna sågs. Nattjämförelsen innehöll inte en motsvarande doftfri kontrollgrupp över samma två nätter, så den kan inte ensam skilja doftverkan från exempelvis tillvänjning till laboratoriet. Här har originalabstractet lästs; den fullständiga metoden och finansieringen är olästa. [22]

I det brasilianska försöket med 35 kvinnor efter klimakteriet och diagnostiserad insomni fick båda grupperna sömnråd och uppföljning. Efter 29 dagar fanns ingen statistiskt säker skillnad mellan lavendel- och solrosoljegruppen i huvudmåttet på sömnkvalitet. Att lavendelgruppen förbättrades jämfört med sin egen start visar inte att lavendel orsakade en större förbättring än jämförelsen. [23]

En senare rapport om livskvalitet och sömndagböcker gäller samma lilla försök. Där framhölls förbättringar över tid, medan skillnader i bland annat dagtrötthet och värmevallningar inte påvisades. Den är ingen andra oberoende prövning. Skillnaderna mellan subjektiv kvalitet, uppmätt sömntid, uppvaknanden och funktion dagen efter behöver följas var för sig. [24]

Hur förändras oljan vid förvaring?

Linalool och linalylacetat kan reagera med syre i luften. Då kan bland annat hydroperoxider bildas, ämnen som kan bidra till kontaktallergi. Hagvall och medarbetare följde luftutsatt lavendelolja med kemisk analys, en musmodell för allergiframkallande förmåga och lapptest hos personer med kontaktallergi. Oljans beståndsdelar oxiderade, och den allergiframkallande förmågan ökade efter luftkontakt. Växtoljans blandning skyddade inte beståndsdelarna mot förändringen i detta försök. [25]

I senare lapptest reagerade 2,8 procent av patienter med misstänkt allergiskt kontakteksem på oxiderad lavendelolja. Drygt hälften av dessa reagerade på oxiderat linalool eller linalylacetat; testning av enbart dessa ämnen hittade inte alla. Siffran gäller den utvalda klinikgruppen och testberedningen. Den beskriver inte risken för alla användare och ger ingen kalendergräns för när varje flaska blir allergiframkallande. [26]

Om källurval och forskningskopplingar

Kanalstudien och PET-studien hade stöd från Schwabe. Depressionsförsöket och dess symtomanalys hade samma företag som sponsor, och anställda medverkade. Dolds sammanförda analys fick också företagsstöd. Dessa kopplingar gör oberoende upprepning relevant; de avgör inte i sig om ett enskilt resultat är korrekt. Publikationer från samma försöksmaterial räknas inte som nya deltagargrupper. [13,14,18,19,16]

Haradas musförsök hade japanskt JSPS-stöd och redovisade inga kommersiella eller finansiella intressekonflikter. Tyes nervkretsförsök hade bland annat amerikanskt offentligt forskningsstöd. Där endast originalabstract har lästs är full metod, blindning och finansiering fortfarande olästa. Det gäller här bland annat kapselförsöket 2014, tvåförsöksanalysen och de tre doftförsöken. Begränsningen anges vid respektive källa. [11,10]

Säkerhet och användning

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet eller amning. Texten ersätter inte en individuell bedömning.

Laseas svenska bipacksedel anger bland annat magbesvär, exempelvis rapningar, och överkänslighetsreaktioner. Läkemedlet ska inte ges till barn under tolv år och rekommenderas inte vid nedsatt leverfunktion, graviditet eller amning. Kontakta vården vid försämring eller kvarstående besvär efter två veckor. Följ produktens egna anvisningar. Att inga läkemedelsinteraktioner har rapporterats är inte ett fullständigt besked om alla kombinationer. [8]

EMA:s monografier varnar för möjlig påverkan på körförmågan, medan den svenska Lasea-bipacksedeln anger ingen eller försumbar påverkan för just produkten. Den som känner sig påverkad ska inte köra eller använda maskiner. Oljemonografin har också särskilda varningar för helbad vid bland annat öppna sår, svår infektion och hjärt- eller cirkulationssvikt. Dessa uppgifter är inte utbytbara instruktioner för alla beredningar. [6,5,8]

Avbryt doftexponering som ger hosta eller annat obehag och gå till frisk luft. Vid hudreaktion ska kontakten med oljan avbrytas; tvätta huden med tvål och vatten. Vid ögonstänk: skölj med vatten i minst fem minuter. Ring Giftinformation vid symtom eller misstänkt förgiftning, 010-456 6700; i akuta fall 112 och begär Giftinformation. [2]

Hormonfrågan hos barn är fortfarande osäker. Ramsey och medarbetare beskrev tre flickor och en pojke med tidig bröstutveckling och exponering för lavendeldoftande produkter; bröstutvecklingen gick tillbaka efter att produkterna tagits bort. Vissa undersökta beståndsdelar påverkade östrogen- och androgenrelaterad aktivitet i celler. Fallbeskrivningarna saknade jämförelsegrupp, och cellförsöken fastställer inte vilka halter barnen utsattes för. Forskarna angav själva att det är okänt om den hormonella styrkan räcker för att förklara fallen. [27]

En amerikansk föräldraenkät omfattade 556 barn. Ingen statistiskt säker skillnad i rapporterade hormonella diagnoser sågs mellan exponerade och oexponerade; exponeringen omfattade produkter med lavendel eller teeträd. Inget fall av bröstförstoring hos pojkar före puberteten fanns i materialet, så grupperna kunde inte jämföras för just det utfallet. Konfidensintervallet för den samlade riskkvoten var brett, omkring 0,35–22. Resultatet fastställer därför inte lika risk eller frånvaro av en sällsynt effekt. Aromaterapi- och teeträdsorganisationer bidrog till finansieringen. [28]

Senare försök med linalool och linalylacetat fann inte motsvarande relevanta hormoneffekter i uppföljande däggdjurscelltester; djurförsök med linalool gav inte stöd för de befarade östrogen- eller androgenrelaterade effekterna. Alla författarna var anställda vid BASF, som tillverkar ämnena. Enskilda beståndsdelar och bestämda försöksmodeller representerar inte alla lavendelprodukter eller barns verkliga exponering. Varken fallserien eller de begränsande fynden ger ett säkert generellt riskbesked. Ny eller oförklarad bröstutveckling hos ett barn bör bedömas av vården. [29,27]

Kontakta en vårdcentral om ångest gör det svårt att fungera i vardagen, sova eller koncentrera dig. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. Försökens avgränsade fynd och lavendelns historia ersätter inte sådan bedömning eller ordinerad behandling. [30]

Utgivare och intressen

Enligt utgivarens uppgifter säljer Lundberg Selection AB inga fysiska produkter men har egna digitala finder-produkter och verktyg på homeopati.se, illnessfinder.com, remedyfinder.net, sanabit.com och webhomeopath.com. Alternativmedicin.se har aktiva medlems- och PDF-funktioner. Dessa kopplingar redovisas för att läsaren ska kunna bedöma utgivarens intressen.

Källor

  1. North Carolina State University. Lavandula angustifolia. Extension Gardener Plant Toolbox.Aktuell botanisk beskrivning, ursprungsområde, blad och blommor lästa 29 oktober 2026. Botanisk institutionskälla; inte behandlingsevidens. Bilder och odlingsmått återges inte.
  2. Giftinformationscentralen. Eteriska oljor.Aktuella symtom, första hjälpen och telefonuppgifter lästa 29 oktober 2026. Sidan anger faktagranskning 19 januari 2026. Svensk förgiftningsinformation, inte ett effektförsök.
  3. Hellquist E. Svensk etymologisk ordbok. Första upplagan. Lund: C. W. K. Gleerups förlag, 1922. Sidan 400, lavendel.Exakt passage läst i text och skannad sida. Projekt Runeberg identifierar uttryckligen 1922 års upplaga som fri från upphovsrätt. Namnhistoria enligt författaren; ingen fastställd första svensk odling. Senare omarbetade upplagor ingår inte.
  4. Culpeper N. The Complete Herbal. London: Thomas Kelly, 1850. Lavender, sidorna 103–104.Titelblad och hela Lavender-passagen lästa i Project Gutenbergs textutgåva 49513. Arkivet märker utgåvan Public domain in the USA. Äldre grundtext används som attribuerad historik; recept, bilder och moderna redaktörstillägg återges inte. Ingen modern behandlingseffekt eller säker artidentitet fastställd.
  5. EMA. Community herbal monograph on Lavandula angustifolia Miller, flos. EMA/HMPC/734125/2010. 2012.Sidorna 2–5 lästa om material, beredningar, traditionell indikation och säkerhet; sidan 3 även visuellt granskad. Aktuell dokumentlista kontrollerad 29 oktober 2026. Behandlingsmängder återges inte.
  6. EMA. Community herbal monograph on Lavandula angustifolia Miller, aetheroleum. EMA/HMPC/143181/2010. 2012.Sidorna 2–5 lästa om ångdestillerad olja, traditionell indikation, administrationsvägar och säkerhet; sidan 4 även visuellt granskad. Inte ett generellt godkännande av doftprodukter.
  7. EMA. Addendum to Assessment report on Lavandula angustifolia Mill. (L. officinalis Chaix), flos. EMA/HMPC/487394/2020.Datering och granskningsomfång på sidan 1 samt beslutet på sidan 4 lästa; beslutssidan även visuellt granskad. Antaget 18 november 2020, publicerat 11 februari 2021. Refererade studier har inte därigenom räknats som lästa.
  8. Läkemedelsverket. Lasea, mjuka kapslar. Svensk bipacksedel, ändrad 3 april 2025.Hela bipacksedelns text läst, sidorna 2–3 även visuellt granskade. Hämtad 29 oktober 2026 genom vanlig anslutning med certifikatkontroll. Produktstatus och försiktighetsuppgifter; behandlingsmängder återges inte.
  9. Kasper et al. Lavender oil preparation Silexan is effective in generalized anxiety disorder--a randomized, double-blind comparison to placebo and paroxetine. 2014.Komplett originalabstract läst: 539 vuxna, tio veckor, HAMA, skilda analyser av paroxetin och placebo. Full metod, formell jämförelsehypotes och finansiering olästa. Ingen likvärdighet fastställd. DOI 10.1017/S1461145714000017.
  10. Tye et al. Amygdala circuitry mediating reversible and bidirectional control of anxiety. 2011.Komplett originalabstract, figurtexter 2 och 4 med omgivande resultat, Methods Summary och forskningsstöd lästa. Optogenetisk styrning av bestämda förbindelser hos mus; inte lavendelbehandling eller en mänsklig diagnos. Övrig full metod inte genomgången. DOI 10.1038/nature09820.
  11. Harada et al. Linalool Odor-Induced Anxiolytic Effects in Mice. 2018.Komplett originalabstract, namngivna resultat om beteendetest, luktsinnesbortfall och receptorblockad samt inledande begränsningar, finansiering och jäv lästa. Vuxna hanmöss och linalooldoft, inte patientprövning eller visad direkt receptorbindning. DOI 10.3389/fnbeh.2018.00241.
  12. IUPHAR. Pharmacology Education Project: Ion channels.Avsnitten om jonflöde, spänningsstyrda kanaler och GABA-A-receptorer lästa 29 oktober 2026. Institutionsbaserad begreppsförklaring, inte ett kliniskt lavendelförsök. Länkade sekundärkällor har inte räknats som lästa original.
  13. Schuwald et al. Lavender oil-potent anxiolytic properties via modulating voltage dependent calcium channels. 2013.Komplett originalabstract, metoder för nervändar och bindning samt resultat om nervceller, olika kanaler, pregabalins bindningsställe och receptorblockad, finansiering och jäv lästa. Tidigare lagligt sparad fri originaltext återläst; ny PMC-hämtning gav endast kontrollsida. Övriga delar inte fullständigt bedömda. DOI 10.1371/journal.pone.0059998.
  14. Baldinger et al. Effects of Silexan on the serotonin-1A receptor and microstructure of the human brain: a randomized, placebo-controlled, double-blind, cross-over study with molecular and structural neuroimaging. 2014.Komplett originalabstract, urval, överkorsningsdesign, exponering, resultat och slutsats samt stöd och jäv lästa. Sjutton friska män med användbar PET; ingen uppmätt koppling till patientlindring. Tidigare sparad fri originaltext återläst. Övrig full metod inte genomgången. DOI 10.1093/ijnp/pyu063.
  15. Kasper et al. Silexan in generalized anxiety disorder: investigation of the therapeutic dosage range in a pooled data set. 2017.Komplett originalabstract läst: 925 vuxna från två försök, varierande resultat mellan exponeringar och enskilda försök. Återanvända deltagare. Full metod och finansiering olästa. DOI 10.1097/YIC.0000000000000176.
  16. Dold M et al. Efficacy of Silexan in patients with anxiety disorders: a meta-analysis of randomized, placebo-controlled trials. 2023.Hela originalabstractet samt finansiering och jäv lästa i tidigare sparad fri originaltext. Fem tidigare försök, 1 213 deltagare i de jämförda grupperna; ingen ny oberoende deltagargrupp. Övrig full metod och enskilda återanalyser inte genomgångna.
  17. Kasper et al. Silexan, an orally administered Lavandula oil preparation, is effective in the treatment of 'subsyndromal' anxiety disorder: a randomized, double-blind, placebo controlled trial. 2010.Komplett originalabstract läst: 221 vuxna med ångestbesvär och dålig självskattad sömn, tio veckor. Ångest och sömnutfall; inte renodlad primär insomni eller visad förmedling. Full metod och finansiering olästa. DOI 10.1097/YIC.0b013e32833b3242.
  18. Kasper et al. Lavender oil preparation Silexan is effective in mild-to-moderate major depression: a randomized, placebo- and reference-controlled trial. 2025.Originalets urval och uteslutningar, blinding, effektmått, deltagarflöde, effekt- och säkerhetsresultat med tabeller samt finansiering och jäv lästa. Fri sparad originaltext återläst. Först publicerad på nätet 2024, tidskriftsvolym 2025. Självskattningar skilda från huvudmåttet; svår depression och initiala självmordstankar uteslöts. DOI 10.1007/s00406-024-01783-2.
  19. Möller et al. Effects of lavender oil preparation silexan on different symptoms of major depression - results from a randomized, controlled trial. 2026.Hela originalabstractet, statistisk metod, deltagarflöde, sammanfattade resultat, symtomanalysens begränsningar samt finansiering och jäv lästa. Samma deltagare som föregående försök; utforskande jämförelser utan samlad korrektion. Inte en ny patientprövning. DOI 10.1093/ijnp/pyag041.
  20. Roebuck G et al. The Silexan in the Treatment Of Posttraumatic stress disorder (STOP) trial: protocol for a 12-week randomised controlled trial of adjunctive Silexan for PTSD 2026.Hela originalabstractet samt forskningshuvudman och finansiering lästa. Prövningsprotokoll vid PTSD, NCT06412757; publikationen redovisar inget färdigt effektresultat. Aktuell rekryteringsstatus och senare resultat har inte fastställts.
  21. Lillehei et al. Effect of Inhaled Lavender and Sleep Hygiene on Self-Reported Sleep Issues: A Randomized Controlled Trial. 2015.Komplett originalabstract läst: 79 studenter, fem nätter, båda grupperna fick sömnråd. Självskattad kvalitet skild från sömnmängd. Full metod, blindning och finansiering olästa. DOI 10.1089/acm.2014.0327.
  22. Yang et al. The immediate effects of lavender-based essential oil inhalation on subsequent polysomnography in people with poor sleep quality. 2023.Komplett originalabstract läst: 53 personer, två doftgrupper och två nätter per person. Ingen säkerställd överlägsenhet mellan oljorna. Nattjämförelsen skild från samtidig kontrollgrupp; full metod och finansiering olästa. DOI 10.1097/JCMA.0000000000000932.
  23. Dos Reis Lucena et al. Lavender essential oil on postmenopausal women with insomnia: Double-blind randomized trial. 2021.Komplett originalabstract läst: 35 kvinnor efter klimakteriet, 29 dagar, gemensamma sömnråd och uppföljning. Huvudmåttets gruppskillnad inte säkerställd; förändringar inom grupp hålls isär. Full metod och finansiering olästa. DOI 10.1016/j.ctim.2021.102726.
  24. Lucena et al. Effect of a lavender essential oil and sleep hygiene protocol on insomnia in postmenopausal women: A pilot randomized clinical trial. 2024.Komplett originalabstract läst: livskvalitet och sömndagböcker från samma lilla försök. Ingen säkerställd skillnad i dagtrötthet eller värmevallningar; ingen oberoende upprepning. Full metod och finansiering olästa. DOI 10.1016/j.explore.2023.07.004.
  25. Hagvall et al. Lavender oil lacks natural protection against autoxidation, forming strong contact allergens on air exposure. 2008.Komplett originalabstract läst: luftoxidation, kemiska analyser, musmodell och lapptest hos kontaktallergiska personer. Ingen allmän tidsgräns för flaskors allergirisk fastställd. Full metod och finansiering olästa. DOI 10.1111/j.1600-0536.2008.01402.x.
  26. Hagvall et al. Patch Testing with Main Sensitizers Does Not Detect All Cases of Contact Allergy to Oxidized Lavender Oil. 2016.Komplett originalabstract läst: utvald klinikgrupp med misstänkt kontakteksem och oxiderad testberedning. Reaktionsandel är inte allmän användarrisk; enskilda komponenttest hittar inte alla. Full metod och finansiering olästa. DOI 10.2340/00015555-2319.
  27. Ramsey JT et al. Lavender Products Associated With Premature Thelarche and Prepubertal Gynecomastia: Case Reports and Endocrine-Disrupting Chemical Activities 2019.Hela originalabstractet, hela avsnittet med fyra detaljerade fall samt finansiering och deklaration lästa. Fallserie och cellaktivitet, okänd relevant exponering och hormonell styrka hos barn. Full laboratoriemetod inte genomgången. NIEHS-stöd; författarna uppgav inget att deklarera.
  28. Hawkins J et al. Prevalence of endocrine disorders among children exposed to Lavender Essential Oil and Tea Tree Essential Oils 2021.Studiedesign, deltagare, resultat om diagnoser och gruppjämförelse, begränsningar, finansiering och jäv lästa. Föräldraenkät med 556 barn; inga fall för det särskilda gynekomastiutfallet, bred osäkerhet. Författarnas starkare frånvarotolkning övertas inte. Övrig full metod inte genomgången.
  29. Hareng L et al. Critical assessment of the endocrine potential of Linalool and Linalyl acetate: proactive testing strategy assessing estrogenic and androgenic activity of Lavender oil main components 2023.Hela originalabstractet och intressekonflikten lästa: celltester av två beståndsdelar och djurförsök med linalool. Alla författare BASF-anställda; företaget tillverkar ämnena. Full metod och övriga resultat inte genomgångna. Ingen produkttäckande barnsäkerhet fastställd.
  30. 1177. Ångest – stark oro.Aktuellt avsnitt om vårdkontakt, vardagsfunktion, sömn och koncentration samt 1177 läst 29 oktober 2026. Svensk vårdinformation, inte en lavendelprövning.