Kiselförsöken har bland annat mätt hudytans egenskaper, hårstråets hållfasthet och markörer för benomsättning. Ett positivt sådant mått behöver skiljas från håråterväxt, behandling av benskörhet eller färre benbrott. Benstudien nedan var exempelvis inte utformad för att undersöka frakturrisk. [2]

Hud, hår och naglar

En studie från 2005 randomiserade 50 kvinnor med solskadad hud till kolinstabiliserad ortokiselsyra eller placebo under tjugo veckor. Två mått på hudens ojämnhet förbättrades mer med tillskottet. Självskattad skörhet i hår och naglar förbättrades också inom behandlingsgruppen, men den uppgiften i originalabstractet är inte en redovisad säkerställd skillnad mot placebo. [3]

En studie på 48 kvinnor med fina hårstrån prövade samma kiselform under nio månader. Vissa mekaniska håregenskaper försämrades mindre med tillskottet än med placebo. En del övriga positiva fynd gällde jämförelser med utgångsvärdet inom en grupp. Försöket mätte hårstråets egenskaper och ger inte belägg för återväxt av hår vid håravfall. [4]

EFSA granskade båda dessa försök i sitt utlåtande från 2011 och pekade på avsaknad av tydligt primärutfall och korrigering för många jämförelser. Myndigheten bedömde att underlaget inte fastställde ett orsakssamband mellan kiselintag och normal bildning av hår och naglar. Det är en granskning av då inlämnat underlag, inte ett påstående om att varje framtida kiselförsök måste ge samma resultat. [5]

Ett annat litet försök randomiserade 22 personer till ortokiselsyra stabiliserad med hydrolyserat marint kollagen eller placebo i tre månader. Kliniska bedömningar av bland annat hudstruktur och fasthet var bättre med produkten, men de objektiva bilderna visade ingen säkerställd skillnad. Eftersom kollagen ingick kan utfallet inte tillskrivas enbart kisel. [6]

I ytterligare ett försök med 30 kvinnor användes både ett oralt tillskott och en hudlösning med nanokisel, kallat nanosilicon i artikeln. Båda grupperna förbättrade fukt och barriärfunktion där lösningen applicerades. Upplägget och abstractets inomgruppsresultat gör att detta inte kan återges som en isolerad effekt av kiseltillskott via munnen. [7]

Ben, knäbesvär och upptag

Benförsöket randomiserade 184 kvinnor med låg bentäthet till tre nivåer av kolinstabiliserad ortokiselsyra eller placebo; 136 fullföljde tolv månader. Alla fick även kalcium och D-vitamin. En markör för kollagenbildning var högre med två nivåer av kisel, utan tydlig dosrespons. Bentätheten i ländryggen förbättrades inte säkert. Ett positivt fynd vid lårbenshalsen gällde en efterhandsvald undergrupp och en av nivåerna. Det är otillräckligt för att dra slutsatsen att tillskottet förebygger benbrott. [2]

Ett knäartrosförsök randomiserade 211 personer till kolinstabiliserad ortokiselsyra eller placebo under tolv veckor; 166 ingick i analysen. Ingen säkerställd skillnad sågs för det primära smärtutfallet eller övriga utfall i hela gruppen. Författarna fann en statistisk könsinteraktion och positiva resultat för vissa delmått bland män. Den könsuppdelningen var planerad, men det primära smärtmåttet var inte säkerställt positivt ens i mansgruppen. Resultatet är inte ett generellt artrosbehandlingsbesked. [8]

Upptag har undersökts separat. I en jämförelse av åtta kiselkällor återfanns lösta, små kiselföreningar i större andel i urinen än kolloidala eller mer sammanbundna former. Små försöksgrupper och olika produkter begränsar överföringen. Högre urinutsöndring visar exponering, inte att hud, hår eller skelett förbättras mer. [1]

En senare pilot jämförde tre formuleringar hos fem friska män. Ingen säkerställd skillnad i sex timmars urinutsöndring sågs. Det lilla försöket fastställer inte klinisk likvärdighet och prövade inga långvariga hälsoeffekter. [9]

Säkerhet och vård vid misstänkt benskörhet

EFSA kunde i sin bedömning från 2004 inte fastställa en tolerabel övre intagsnivå för kisel eftersom uppgifterna var otillräckliga. Det betyder inte att obegränsade mängder är säkra. Bedömningen skiljde dessutom mellan olika kiselföreningar och avsåg intag via munnen. [10]

Rådgör med läkare innan kosttillskott kombineras med läkemedel och ersätt inte ordinerad behandling med kiselpreparat. [11] Kontakta vårdcentral om du tror att du har benskörhet. Vid benskörhet kan behandling som stärker skelettet och minskar risken för benbrott behövas; ett tillskott med positiva laboratoriemarkörer ersätter inte den bedömningen. [12]

Utgivare och intressen

Enligt utgivarens uppgifter säljer Lundberg Selection AB inga fysiska produkter men har egna digitala finder-produkter och verktyg på homeopati.se, illnessfinder.com, remedyfinder.net, sanabit.com och webhomeopath.com. Utökade betalfunktioner på alternativmedicin.se övervägs; något beslut är ännu inte fattat. Uppgifterna lämnades av utgivaren den 6 september 2026. Dessa kopplingar redovisas för att läsaren ska kunna bedöma utgivarens intressen.

Källor

  1. Sripanyakorn S et al. The comparative absorption of silicon from different foods and food supplements. Br J Nutr. 2009.Originalabstract: åtta kiselkällor och upptag via blod- och urinmätning.
  2. Spector TD et al. Choline-stabilized orthosilicic acid supplementation as an adjunct to calcium/vitamin D3 stimulates markers of bone formation in osteopenic females: a randomized, placebo-controlled trial. BMC Musculoskelet Disord. 2008.Originalartikel: randomisering, bortfall, benmarkörer, bentäthet, efterhandsundergrupp och finansiering.
  3. Barel A et al. Effect of oral intake of choline-stabilized orthosilicic acid on skin, nails and hair in women with photodamaged skin. Arch Dermatol Res. 2005.Originalabstract: 50 randomiserade, hudmått samt hår- och nagelskörhet; inomgruppsresultat skiljs från gruppskillnad.
  4. Wickett RR et al. Effect of oral intake of choline-stabilized orthosilicic acid on hair tensile strength and morphology in women with fine hair. Arch Dermatol Res. 2007.Originalabstract: 48 kvinnor, nio månader och hårstråets mekaniska egenskaper; inte håråterväxt.
  5. EFSA NDA Panel. Scientific opinion on silicon-related health claims [förkortad titel]. EFSA Journal. 2011;9(6):2259.Sammanfattning samt avsnitt om ben, hår och naglar lästa. Rapportens sidor 3 och 13 visuellt granskade; offentlig rapportkopia från DTU.
  6. Petersen Vitello Kalil CL et al. Evaluation of cutaneous rejuvenation associated with the use of ortho-silicic acid stabilized by hydrolyzed marine collagen. J Cosmet Dermatol. 2018.Originalabstract: 22 personer och kollagenstabiliserad produkt; klinisk bedömning kontra bildmätning.
  7. Cameli N et al. Effects of food supplements and a topical solution containing nanosilicon on skin hydration, barrier function, and elasticity. J Cosmet Dermatol. 2021.Originalabstract: 30 kvinnor, samtidig oral och lokal användning; inomgruppsmätningar.
  8. Geusens P et al. A 12-week randomized, double-blind, placebo-controlled multicenter study of choline-stabilized orthosilicic acid in patients with symptomatic knee osteoarthritis. BMC Musculoskelet Disord. 2017.Originalartikel: primärutfall, analysurval, planerad könsanalys, företagsfinansiering och intressekonflikter.
  9. Boqué N et al. Relative absorption of silicon from different formulations of dietary supplements: a pilot randomized, double-blind, crossover post-prandial study. Sci Rep. 2021.Originalartikel: fem män, tre formuleringar, akut urinutsöndring och industristöd.
  10. EFSA NDA Panel. Tolerable upper intake level of silicon. EFSA Journal. 2004;60:1–11.Sammanfattningen i EFSA:s samlingsrapport läst via webbkällan. Ingen fullständig PDF-granskning.
  11. Livsmedelsverket. Risker med kosttillskott. Hämtad 2026-09-08.Aktuella avsnitt om föroreningar, läkemedelssamverkan, kontrollskillnader och riskgrupper lästa.
  12. 1177. Benskörhet – osteoporos.Svensk patientinformation.