Kiselförsöken har bland annat mätt hudytans egenskaper, hårstråets hållfasthet och markörer för benomsättning. Ett positivt sådant mått behöver skiljas från håråterväxt, behandling av benskörhet eller färre benbrott. Benstudien nedan var exempelvis inte utformad för att undersöka frakturrisk. [2]

Hur uppstod tanken att använda kisel som tillskott?

En viktig del av nutritionsforskningens bakgrund är djurförsök. Edith Carlisle rapporterade 1972 att kycklingar på en särskilt kiselfattig försökskost växte bättre när kisel tillfördes. Det gav ett motiv att undersöka ämnets roll i vävnader som växer och byggs om. Försöket fastställde inte att människor på vanlig kost har motsvarande brist eller behöver ett tillskott. [3]

Att ett ämne finns i människokroppen fastställer inte hur mycket som behövs eller om ett extra intag förbättrar funktionen. EFSA:s bedömning från 2004 konstaterade att kisel inte hade visats vara ett nödvändigt näringsämne för människor. En prövning av ett tillskott behöver därför ange vilken förbättring som söks och hos vilka personer, i stället för att utgå från att ett tillskott fyller en påvisad brist. [4]

Senare studier har prövat upptag, cellreaktioner och bestämda produkter hos människor. Den bakomliggande tanken är att tillgängligt kisel skulle kunna underlätta bildningen eller organisationen av bindväv. Den behöver prövas i flera led: ämnet måste nå kroppen, påverka en relevant process och till sist ge en förändring som märks i det besvär man vill behandla. En förändring i första ledet bevisar inte de följande. [1,5,2]

Svensk forskning finns också i detta fält. En Göteborgsanknuten studie, publicerad på nätet 2024 och i en tidskriftsvolym 2025, följde kiselutsöndring och bentäthet i anslutning till graviditet och amning. Den undersökte fysiologiska samband, inte nyttan av att ge gravida eller ammande kiseltillskott. Det är ett belagt svenskt forskningssammanhang; här har någon säker uppgift om när de första kiselpreparaten började användas i Sverige inte fastställts. [6]

Från en kiselförening till ämnet som kan tas upp

Ortokiselsyra är en liten, vattenlöslig kiselförening. När sådana enheter binds samman till större strukturer behöver materialet lösas upp eller delas i mindre delar innan motsvarande kisel kan tas upp. Därför kan ett preparat med mycket kisel ändå ge ett annat upptag än en annan produkt. Stabilisering och övriga ingredienser påverkar vilken form som faktiskt finns tillgänglig; beteckningen kolinstabiliserad betyder inte att allt redan föreligger som fria små molekyler. [1]

I upptagsjämförelsen från 2009 deltog 32 friska personer i fyra delstudier, med små och olika stora grupper för de åtta kiselkällorna. Lösta små former gav i allmänhet större urinutsöndring än kolloidala eller mer sammanbundna former. Blod- och urinmätningarna följde en akut exponering. De visar inte hur mycket som stannade i huden eller om skelettet blev starkare. Olika produkter och försöksförhållanden begränsar en rangordning av alla tillskott. [1]

En senare pilot jämförde tre formuleringar hos fem friska män. Ingen säkerställd skillnad i den sammanlagda urinutsöndringen under mätperioden sågs, även om utsöndringens förlopp skilde sig i en senare del av mätningen. Det lilla försöket fastställer inte klinisk likvärdighet och prövade inga långvariga hälsoeffekter. Företagsstödet redovisades av författarna. [7]

Urin är dessutom ett utsöndringsmått. Göteborgsstudien omfattade 81 kvinnor, varav 56 fullföljde hela uppföljningen. Vissa grupper hade högre uppmätt kisel i urinen under amning, men förändringen var inte säkerställd när värdena justerades mot kreatinin, ett annat urinämne som används för att hantera skillnader i koncentration. Samband med förändrad bentäthet saknades i huvudsak, med ett avgränsat undantag i en undergrupp. Varken ett högt eller lågt urinresultat ger därmed ensamt besked om tillskottsbehov. [6]

Vad skulle behöva förändras i bindväven?

Ben består av en organisk stomme, där kollagen är viktigt, och mineral som ger hårdhet. Benvävnad omsätts hela tiden: vissa celler bryter ned gammalt material, medan andra bygger nytt. Balansen påverkas av bland annat hormoner och belastning. Vid benskörhet räcker uppbyggnaden inte för att bevara ett tillräckligt starkt skelett. En ökning av en bildningsmarkör behöver därför bedömas tillsammans med nedbrytning, struktur och faktiska benbrott. [8,9]

Kiselhypotesen har undersökts i odlingar av mänskliga benbildande celler och cellinjer. Ortokiselsyra ökade där bildningen av kollagen typ I och vissa tecken på cellmognad. Mängden budbärar-RNA, den tillfälliga instruktion som cellen använder för att tillverka kollagen, ökade inte på motsvarande sätt. Effekten försvann när ett steg i cellens bearbetning av kollagen blockerades. Det talar för en mer bestämd process än att ämnet generellt skulle ”stärka vävnader”. Men försöket visar cellreaktioner under laboratorievillkor, inte läkning eller frakturskydd hos en människa som tar ett tillskott. [5]

Samma cellresultat kan inte utan vidare flyttas till hud. Den studien använde benbildande celler, inte ett kliniskt försök på hudens kollagenbildande celler. För att en hudförändring ska kunna förklaras med just denna mekanism behöver kopplingen till den aktuella vävnaden och produkten visas. Att hudytan blir jämnare mäter en annan sak än att kollagenmängden eller kollagenets hållfasthet faktiskt har ökat. [5,10]

Hudens nedbrytning och de uppmätta hudförändringarna

Solskadad hud är en särskild situation. I försök på människors hud ökade ultraviolett ljus aktiviteten hos enzymer som bryter ned kollagen och gav ökad nedbrytning av kollagen. Därmed finns två sidor av vävnadsbalansen: vad som bildas och vad som bryts ned. Ett tillskott som eventuellt påverkar bildningen behöver inte undanröja den pågående skadan eller alla andra orsaker till en förändrad hudyta. Kisel prövades inte i dessa solförsök. [11]

En studie från 2005 randomiserade 50 kvinnor med solskadad hud till kolinstabiliserad ortokiselsyra eller placebo, ett kontrollpreparat utan den prövade kiselformen. Två mått på hudens ojämnhet förbättrades mer med tillskottet. Självskattad skörhet i hår och naglar förbättrades också inom behandlingsgruppen, men den uppgiften i originalabstraktet är inte en redovisad säkerställd skillnad mot placebo. PubMed anger även en senare rättelse av dosuppgifter i artikeltexten; hela rättelsen har inte kunnat läsas här. [10]

Ett annat litet försök randomiserade 22 personer till ortokiselsyra stabiliserad med hydrolyserat marint kollagen eller placebo. Kliniska bedömningar av bland annat hudstruktur och fasthet var bättre med produkten, men de objektiva bilderna visade ingen säkerställd skillnad. Eftersom kollagen ingick kan utfallet inte tillskrivas enbart kisel. [12]

Hudens förmåga att behålla vatten har även en annan grund än kollagenet. Fettämnen mellan cellerna i det yttersta hudlagret bidrar till barriären. I ett försök på hårlösa möss ökade vattenförlusten när sådana fettämnen avlägsnades; vilka fetter som togs bort spelade roll. Det är ett avgränsat djurförsök om barriären, inte ett kiselförsök. Det hjälper att skilja ett fuktmått från ett mått på kollagen i djupare vävnad. [13]

I ytterligare ett försök med 30 kvinnor jämfördes ett oralt tillskott med placebo, samtidigt som båda grupperna använde en hudlösning med nanokisel på en underarm. Båda förbättrade fukt och barriärfunktion där lösningen applicerades. Elasticiteten ökade inom den aktiva gruppen, men den uppgiften i abstraktet är inte en tydligt redovisad skillnad i förändring mellan grupperna. Upplägget visar inte en isolerad effekt av kiseltillskott via munnen. [14]

Kollagenprodukten och kombinationen med hudlösning undersöker därmed andra frågor än försöket med enbart kolinstabiliserad ortokiselsyra. Ett positivt kliniskt omdöme, en bildmätning och minskad vattenförlust kan var och en vara intressanta. För att knyta resultatet till en viss process behöver man veta vad som faktiskt mättes och vilken del av insatsen som skilde grupperna åt. [10,12,14]

Ett försök från 2018 jämförde två andra former, maltodextrinstabiliserad ortokiselsyra och monometylsilantriol, med placebo hos 51 kvinnor. Författarna rapporterade positiva hudfynd, men flera jämförelser av rynkor och UV-fläckar avsåg förändringen från utgångsvärdet inom respektive grupp. Att en förändring är säkerställd i en grupp och inte i en annan visar inte i sig en säkerställd skillnad mellan grupperna. Några subjektiva hudbedömningar skilde sig mellan grupperna. Naglarnas vattenförlust förändrades över tid även med placebo, utan säkerställd skillnad mellan gruppernas förändring. [15]

Hårstråets hållfasthet och hårsäckens tillväxt

Hårets tillväxt förutsätter att hårsäcken bildar ett strå. Tillväxt, stråets förlängning och hårsäckens tillbakagång är skilda processer. I odlingar av mänsklig hårbotten kunde hårsäckarnas celler exempelvis fortsätta vara livskraftiga efter att stråets förlängning hade upphört. Det laboratorieförsöket prövade inte kisel, men visar varför ett mått på den befintliga fiberns hållfasthet behöver skiljas från ett mått på ny hårväxt. [16]

En studie på 48 kvinnor med fina hårstrån prövade kolinstabiliserad ortokiselsyra. Vissa mekaniska håregenskaper försämrades mindre med tillskottet än med placebo. En del övriga positiva fynd gällde jämförelser med utgångsvärdet inom en grupp. Försöket mätte hårstråets egenskaper och ger inte belägg för återväxt av hår vid håravfall. [17]

Även försöket från 2018 innehöll hårbedömningar. Kvinnorna som fick monometylsilantriol gav bättre omdömen om bland annat mjukhet och vitalitet än placebogruppen. Motsvarande säkra gruppskillnader för hår redovisades inte för den maltodextrinstabiliserade formen. Deltagarnas upplevelser är ett annat utfall än antalet nya hårstrån. Flera produkter under samlingsnamnet kisel behöver därför inte ge samma resultat i samma mått. [15]

EFSA granskade dessa hår- och hudförsök i sitt utlåtande från 2011 och pekade på avsaknad av tydligt primärutfall och korrigering för många jämförelser. Myndigheten bedömde att det inlämnade underlaget inte fastställde ett orsakssamband mellan kiselintag och normal bildning av hår och naglar. Det är en bedömning av dåvarande underlag. De senare försöken behöver granskas utifrån sina egna jämförelser och produkter. [18]

Ett försök från 2025 omfattade 105 randomiserade personer; 97 fullföljde. Placebo jämfördes med ett växtextrakt med biotin respektive biotin tillsammans med ett kiselhaltigt bambuextrakt. Båda aktiva alternativen hade positiva resultat mot placebo för flera mått. Den direkta jämförelsen mellan de aktiva grupperna gav fördel för kombinationen i hårstråets tjocklek, medan antal hårstrån och hårtäthet inte skilde sig säkert. Studien kan pröva tillägget av den bestämda extraktprodukten, men isolerar inte kisel från dess andra beståndsdelar. En grupp med enbart kisel saknades; försöket bevisar inte en särskild samverkan mellan kisel och biotin. Många utfall och otydligt återgivna statistiska intervall begränsar tolkningen. [19]

Benmarkörer, bentäthet och frakturbesvär

I en amerikansk studie där kost och bentäthet jämfördes hos 2 847 deltagare var ett högre uppskattat kiselintag från mat förknippat med högre bentäthet i höften hos män och kvinnor före klimakteriet. Motsvarande samband sågs inte hos kvinnor efter klimakteriet. Deltagarna hade inte lottats till olika kiselintag. Trots statistiska justeringar kan andra delar av kosten eller livssituationen bidra till sambandet. Resultatet ger ett forskningsmotiv, men fastställer inte att ett tillskott orsakar bättre benhälsa. [20]

Benförsöket med tillskott randomiserade 184 kvinnor med låg bentäthet till tre nivåer av kolinstabiliserad ortokiselsyra eller placebo; 136 fullföljde. Alla fick även kalcium och D-vitamin. En markör för kollagenbildning, PINP, var högre med två nivåer av kisel, utan tydlig dosrespons. Hela gruppens bentäthetsresultat visade ingen säkerställd förbättring. Ett positivt fynd vid lårbenshalsen gällde en efterhandsvald undergrupp och en nivå. En nedbrytningsmarkör förändrades också. Bildning och nedbrytning måste ses tillsammans; resultaten visar inte att tillskottet förebygger benbrott. [2]

En studie från 2026 ställde en annan fråga: hur smärta utvecklades efter redan inträffade kotfrakturer. I en journalbaserad jämförelse matchades 19 personer som fick en produkt med ortokiselsyra samt D3- och K2-vitamin med 19 kontroller med liknande registrerade bakgrundsuppgifter. Smärtan var lägre i tillskottsgruppen vid den senare uppföljningen, med en genomsnittlig skillnad omkring 1,8 poäng på en skala från 0 till 10. Gruppskillnaderna för flera andra utfall, bland annat avslutad användning av smärtmedel och upplevd förbättring, var inte säkerställda. [21]

Behandlingen var inte lottad, och bakgrundsvården beskrivs delvis motsägelsefullt i rapporten. Produkten innehöll flera ämnen; undersökningen mätte inte om förändrad kollagenbildning förmedlade smärtskillnaden. Det positiva smärtfyndet ger därför inte ett besked om kisels egen effekt eller om förebyggande av nya frakturer. Författarnas statistiska bearbetningar av samma personer är heller inte nya oberoende patientförsök. [21]

Knäbesvär kräver en egen bedömning

Artros berör flera delar av leden, bland annat brosk, ben, ledhinna och omgivande vävnader. Smärta kan minska aktiviteten, vilket kan försvaga musklerna och öka belastningen på leden. Det räcker därför inte att ett ämne är kopplat till bindväv för att förutsäga lindring. För den aktuella produkten behöver smärta och funktion prövas, och en föreslagen återuppbyggnad behöver mätas särskilt. [22]

Ett knäartrosförsök randomiserade 211 personer till kolinstabiliserad ortokiselsyra eller placebo; 166 ingick i huvudanalysen. Ingen säkerställd skillnad sågs för det primära smärtutfallet eller övriga utfall i hela gruppen. En planerad analys talade för att resultaten skilde sig mellan kvinnor och män, och vissa delmått var positiva bland män. Författarna använde en mer tillåtande statistisk gräns för könsjämförelsen. Det primära smärtmåttet var ändå inte säkerställt positivt ens i mansgruppen. Ökat kisel i blodet hade inte något tydligt samband med den kliniska förändringen. Försöket visar inte återbildat brosk eller ett generellt behandlingsresultat vid artros. [23]

Källornas räckvidd och intressen

Här följs orala produkter och utvalda frågor om hud, hår, ben och knäbesvär. Texten är ingen fullständig genomgång av alla användningar av kiselföreningar. Resultat för silikonimplantat, hudprodukter eller inandat kvartsdamm har inte förts över till dessa kosttillskott. Upptag, cellreaktion, biologisk markör, kosmetisk förändring och patientnytta har bedömts var för sig.

Flera äldre original har bara kunnat läsas som fria sammanfattningar. Det begränsar granskningen av bland annat lottning, bortfall och ekonomiska kopplingar. Ben- och knäförsöken redovisar stöd från BioMinerals; knäförsöket anger även företagsanställda författare. Upptagspiloten och hudförsöket från 2018 hade företagsstöd. Biotin–bambustudien redovisar anställningar hos ingredienstillverkare och forskningsföretag. Dessa uppgifter avgör inte resultaten, men hör till deras bedömning. Läsgränser och ekonomiska deklarationer anges vid respektive källa. AI-granskning är ingen oberoende mänsklig eller klinisk granskning. [2,23,7,15,19]

Säkerhet och vård vid misstänkt benskörhet

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.

EFSA kunde i sin bedömning från 2004 inte fastställa en tolerabel övre intagsnivå för kisel eftersom uppgifterna var otillräckliga. I sammanställningen från augusti 2025 står fortfarande att underlaget inte räcker för en sådan gräns. Det betyder inte att obegränsade mängder är säkra. En saknad gräns är heller ingen rekommenderad intagsnivå. Olika kiselföreningar behöver hållas isär. [4,24]

Njurarnas utsöndring påverkar hur kisel hanteras. En observationsstudie av personer med kronisk njursvikt fann högre blodvärden och lägre urinutsöndring än hos kontroller. Den studien visar inte i sig att kiseltillskott orsakade njurskadan, men njursjukdom är ett skäl att inte överföra upptagsresultat från friska försökspersoner till den egna situationen. Rådgör med behandlande läkare. [25]

Rådgör med läkare innan kosttillskott kombineras med läkemedel och ersätt inte ordinerad behandling med kiselpreparat. Livsmedelsverket beskriver även risker med föroreningar och odeklarerade ämnen i kosttillskott generellt; det är inte ett analysresultat för varje produkt som nämns här. [26]

Säkerheten gäller också produktens övriga innehåll. Biotin i kombinationspreparat kan störa vissa blodprovsanalyser och ge missvisande resultat. Berätta för vården och provtagningspersonalen om sådana tillskott och följ vårdens anvisningar inför provtagningen. Risken beror på preparat och analys; den gäller inte varje blodprov. [27]

K-vitamin kan påverka effekten av warfarin och liknande K-vitaminhämmande blodförtunnande läkemedel. Om du använder sådan behandling behöver du rådgöra med behandlande vårdgivare innan du lägger till eller ändrar ett tillskott med K-vitamin. Det är relevant för kombinationsprodukter med K2, inte ett belägg för samma läkemedelssamverkan hos kisel ensamt. [28]

Kontakta vårdcentral om du tror att du har benskörhet. Vid benskörhet kan behandling som stärker skelettet och minskar risken för benbrott behövas; ett tillskott med positiva laboratoriemarkörer ersätter inte den bedömningen. [9]

Utgivare och intressen

Enligt utgivarens uppgifter säljer Lundberg Selection AB inga fysiska produkter men har egna digitala finder-produkter och verktyg på homeopati.se, illnessfinder.com, remedyfinder.net, sanabit.com och webhomeopath.com. Utgivaren har också ett ekonomiskt intresse i artikelköp på Alternativmedicin och Sanabit. Redovisningen uppdaterades den 9 september 2026. Dessa kopplingar redovisas för att läsaren ska kunna bedöma utgivarens intressen.

Kommenterade källor

  1. Sripanyakorn S et al. The comparative absorption of silicon from different foods and food supplements. Br J Nutr. 2009. [engelska] Hela metod-, resultat- och diskussionsavsnitten samt tack- och jävsuppgifter lästa; valda inledningsdelar och figurtexter. Fyra delstudier, 32 friska personer, varierande små grupper. Offentligt och annat forskningsstöd redovisas; Powell hade varit konsult om kiseltillskott. Hela tabellmatriser, figurbilder och rådata olästa. Upptag är inte klinisk effekt.

  2. Spector TD et al. Choline-stabilized orthosilicic acid supplementation as an adjunct to calcium/vitamin D3 stimulates markers of bone formation in osteopenic females: a randomized, placebo-controlled trial. BMC Musculoskelet Disord. 2008. [engelska] Hela originalets abstrakt, bakgrund, metoder, resultat, diskussion, slutsats, finansiering och jäv lästa. 184 randomiserade, 136 fullföljare; benmarkörer och bentäthet. BioMinerals och National Osteoporosis Society gav stöd; Calomme och Demeester redovisade forskningsanslag. Hela tabellmatriser, bilagor, figurbilder och rådata olästa. Ingen frakturprövning.

  3. Carlisle EM. Silicon: an essential element for the chick. Science. 1972;178:619–621. [engelska] Hela fria originalabstraktet och bibliografin lästa. Kontrollerad försökskost hos kycklingar; inte fastställt mänskligt näringsbehov. Fullständiga metoder, finansiering, jäv, tabeller, figurbilder och rådata olästa.

  4. EFSA. Tolerable upper intake level of silicon, sammanfattningen i Tolerable upper intake levels for vitamins and minerals. Bedömning 2004. [engelska] Den fritt indexerade originalsammanfattningen i EFSA:s samlingsrapport läst. Bedömning från 2004; human essentialitet inte fastställd, otillräckligt underlag för övre intagsnivå. Hela det separata utlåtandet och PDF-sidorna olästa. Ingen behandlingsdos härleds från en saknad gräns.

  5. Reffitt DM et al. Orthosilicic acid stimulates collagen type 1 synthesis and osteoblastic differentiation in human osteoblast-like cells in vitro. Bone. 2003;32:127–135. [engelska] Hela fria originalabstraktet och bibliografin lästa. Mänskliga benbildande cellmodeller; kollagen, cellmognad, budbärar-RNA och enzymhämning. Inte ett hudcells- eller patientförsök. Fullständiga metoder, finansiering, jäv, figurbilder och rådata olästa. Laboratorieinstruktioner återges inte.

  6. Magnusson C et al. Urinary Silicon Excretion in Relation to Lactation and Bone Mineral Density — a Longitudinal Study Post-partum. Biol Trace Elem Res. 2025;203:76–87. Online 2024. [engelska] Hela huvudtexten, HTML-tabeller, figurtexter, finansiering och jäv lästa. Göteborgsdata från 2008–2011; 81 inkluderade, 56 fullföljare. TUA, Sahlgrenska akademin och Västra Götalandsregionen stödde studien; inget jäv deklarerades. Figurbilder, bilagor, rådata och bakomliggande original olästa. Ingen tillskottsprövning.

  7. Boqué N et al. Relative absorption of silicon from different formulations of dietary supplements: a pilot randomized, double-blind, crossover post-prandial study. Sci Rep. 2021. [engelska] Hela originalets abstrakt, metoder, resultat, diskussion, finansiering och jäv lästa. Fem män, tre formuleringar och akut urinutsöndring. Silicium España Laboratorios finansierade; ingen roll för finansiären och inget jäv deklarerades. Inledningen, hela tabellmatriser, bilagor, registrering, figurbilder och rådata olästa.

  8. NIAMS. What Is Bone? [engelska] De fritt indexerade originaldelarna om benets uppgifter, kollagen och mineral samt ombyggnad lästa. Oberoende fysiologisk beskrivning från amerikansk myndighet, ingen kiselförsöksrapport. Återstående hela sida och länkade underlag olästa.

  9. 1177. Benskörhet – osteoporos. [svenska] Aktuella hela avsnitt om symtom, vårdkontakt, förebyggande inklusive tillskott samt vad som händer i kroppen lästa. Uppdaterad 7 maj 2025; granskare Wafa Kamal. Övriga hela utrednings- och behandlingsavsnitt, filmer och länkade original olästa.

  10. Barel A et al. Effect of oral intake of choline-stabilized orthosilicic acid on skin, nails and hair in women with photodamaged skin. Arch Dermatol Res. 2005. [engelska] Hela fria originalabstraktet, bibliografin och uppgifterna om två rättelser lästa. Femtio kvinnor med solskadad hud. PubMed anger rättad dosuppgift och författarnamn; hela rättelsen och originalets fullständiga metoder, finansiering, jäv, figurer och rådata olästa. Dosuppgifterna återges inte.

  11. Fisher GJ et al. Pathophysiology of premature skin aging induced by ultraviolet light. N Engl J Med. 1997;337:1419–1428. [engelska] Hela fria abstraktet och namngivna originaldelar av inledning, UV-resultat, diskussion och ekonomiska noter lästa. Mänskliga hudförsök, inte kisel. Babcock, Dermatology Foundation och Johnson & Johnson gav stöd; patent- och royaltyintressen redovisas. Övriga fullständiga metoder/resultat, figurbilder och rådata olästa.

  12. Petersen Vitello Kalil CL et al. Evaluation of cutaneous rejuvenation associated with the use of ortho-silicic acid stabilized by hydrolyzed marine collagen. J Cosmet Dermatol. 2018. [engelska] Hela fria originalabstraktet och bibliografin lästa. Tjugotvå personer, kollagenstabiliserad produkt; kliniska bedömningar och bildmått skilde sig. Fullständiga metoder, finansiering, jäv, tabeller, figurbilder och rådata olästa. Uppgifter från ett äldre konferensabstrakt har inte tillskrivits denna artikel.

  13. Grubauer G et al. Lipid content and lipid type as determinants of the epidermal permeability barrier. J Lipid Res. 1989;30:89–96. [engelska] Hela fria originalabstraktet och bibliografin lästa. Hårlösa möss, borttagna hudfetter och vattenförlust; inte kisel eller ett behandlingsråd till människor. Fullständiga metoder, finansiering, jäv, figurbilder och rådata olästa. Laboratoriets ämnen och instruktioner återges inte.

  14. Cameli N et al. Effects of food supplements and a topical solution containing nanosilicon on skin hydration, barrier function, and elasticity. J Cosmet Dermatol. 2021. [engelska] Hela fria originalabstraktet och bibliografin lästa. Trettio kvinnor; oralt tillskott eller placebo och hudlösning i båda grupperna. Elasticitetsfyndet beskrivs som inomgruppsförändring. Fullständiga metoder, finansiering, jäv, tabeller, figurbilder och rådata olästa.

  15. Ferreira AO et al. Anti-Aging Effects of Monomethylsilanetriol and Maltodextrin-Stabilized Orthosilicic Acid on Nails, Skin and Hair. Cosmetics. 2018;5:41. [engelska] Hela aktuella huvudtexten, finansiering, jäv och figurtexter lästa. Femtioen kvinnor; gruppskillnad skiljs från inomgruppsförändring. SM Empreendimentos Farmaceuticos Ltd. finansierade; inget jäv deklarerades. Fullständiga tabellmatriser, bilagor, registrering, figurbilder och rådata olästa.

  16. Li L et al. Hair shaft elongation, follicle growth, and spontaneous regression in long-term, gelatin sponge-supported histoculture of human scalp skin. Proc Natl Acad Sci USA. 1992;89:8764–8768. [engelska] Hela fria originalabstraktet, bibliografin och affilieringen AntiCancer Inc. lästa. Odlad mänsklig hårbotten och hårsäckscykel; inte ett kiselförsök. Fullständiga metoder, finansiering, jäv, figurbilder och rådata olästa. Odlingsrecept återges inte.

  17. Wickett RR et al. Effect of oral intake of choline-stabilized orthosilicic acid on hair tensile strength and morphology in women with fine hair. Arch Dermatol Res. 2007. [engelska] Hela fria originalabstraktet samt bibliografi och författaruppgifter lästa. Fyrtioåtta kvinnor och hårfiberns mekanik; inte en prövning av återväxt vid håravfall. Fullständiga metoder, finansiering, jäv, tabeller, figurbilder och rådata olästa.

  18. EFSA NDA Panel. Scientific opinion on silicon-related health claims [förkortad titel]. EFSA Journal. 2011;9(6):2259. [engelska] Hela fritt indexerade originalavsnitt 3.5 och det intilliggande 3.4 lästa via DTU:s rapportkopia; förlagets bibliografi kontrollerad. Då inlämnat underlag, metodproblem i Barel och Wickett. Fullständig rapport, PDF-bilder, övriga avsnitt och alla bakomliggande studier olästa. Ingen ny visuell PDF-granskning påstås.

  19. Patel MN, Maheshvari J, Patel N. The Role of Sesbania grandiflora-Derived Biotin and Bambusa arundinacea-Derived Silica Extracts in Promoting Hair, Skin, and Nail Health [förkortad titel]. Cureus. 2025;17:e89118. [engelska] Hela aktuella huvudtexten, HTML-tabeller, figurtexter och ekonomiska deklarationer lästa. 105 randomiserade, 97 fullföljare; direkt jämförelse biotin mot kombination bedömd. Författare var anställda hos Orgenetics och NovoBliss. Registreringar, figurbilder och rådata olästa. Finansieringsraden anger anställning, inte ett verifierat särskilt anslag.

  20. Jugdaohsingh R et al. Dietary silicon intake is positively associated with bone mineral density in men and premenopausal women of the Framingham Offspring cohort. J Bone Miner Res. 2004;19:297–307. [engelska] Hela fria originalabstraktet, bibliografin samt fritt indexerad originaldiskussion och figurtext lästa. Tvärsnitt med 2 847 deltagare; köns- och analysberoende samband, inte lottad tillskottsbehandling. Fullständiga metoder/resultat, finansiering, jäv, tabellmatriser, figurbilder och rådata olästa.

  21. Gazzeri R et al. Oral Food Supplement with Bio-Activated Silicium and Vitamins D3 and K2 in the Conservative Management of Osteoporotic Vertebral Compression Fractures. J Clin Med. 2026;15:5206. [engelska] Originalabstrakt, hela metoder, resultat, diskussion, begränsningar, slutsats och ekonomiska deklarationer samt huvudtabell och figurtexter lästa. Nitton matchade par, flera ingredienser och motsägande beskrivning av bakgrundsbehandling. Ingen extern finansiering eller jäv deklarerades. Hela inledningen, bilagor, figurbilder och rådata olästa.

  22. NIAMS. Osteoarthritis. [engelska] De fritt indexerade originalavsnitten Overview och What happens in osteoarthritis? lästa. Ledvävnader och sambandet mellan smärta, minskad aktivitet och svagare muskler; ingen studie av kisel. Återstående fullständig sida och länkade underlag olästa.

  23. Geusens P et al. Randomized, double-blind, placebo-controlled multicenter study of choline-stabilized orthosilicic acid in symptomatic knee osteoarthritis [förkortad titel]. BMC Musculoskelet Disord. 2017. [engelska] Originalets abstrakt, metoder, resultat, hela diskussionen, slutsats, finansiering och jäv lästa. 211 randomiserade, 166 i huvudanalysen; primärutfall och planerad könsanalys åtskilda. BioMinerals finansierade och tillhandahöll produkt; Demeester och Calomme var anställda där. Fullständiga tabellmatriser, bilagor, registrering, figurbilder och rådata olästa. Regimtiden har utelämnats ur titeln.

  24. EFSA. Overview on Tolerable Upper Intake Levels as derived by the SCF and the EFSA NDA Panel [förkortad titel]. Version 11, augusti 2025. [engelska] Hela originalsidorna 1, 2 och 6 lästa; tabellen på PDF-sida 2 även visuellt granskad. Kiselraden anger otillräckliga uppgifter för övre intagsnivå. Webbfilens sökväg med årtalet 2024 anger inte rapportversionen. Övriga sidor och länkade fullständiga utlåtanden olästa.

  25. Adler AJ, Berlyne GM. Silicon metabolism. II. Renal handling in chronic renal failure patients. Nephron. 1986;44:36–39. [engelska] Hela fria originalabstraktet och bibliografin lästa. Trettiosex personer med kronisk njursvikt; blod- och urinmått. Inte en prövning av tillskottsorsakad njurskada. Fullständiga metoder, finansiering, jäv, tabeller, figurbilder och rådata olästa.

  26. Livsmedelsverket. Risker med kosttillskott. Senast granskad 16 maj 2025. [svenska] De aktuella originalavsnitten Råd och Risker samt metadata lästa via fri indexering. Senast granskad 16 maj 2025. Generella råd om läkemedel och kosttillskott; ingen analys av de nämnda preparatens innehåll. Övriga fullständiga ingrediensavsnitt och länkade rapporter olästa.

  27. FDA. Biotin Interference with Troponin Lab Tests — Assays Subject to Biotin Interference. [engelska] Hela originalsidans inledande riskbeskrivning före apparattabellen läst. Vissa analyser, bland annat troponin, kan ge missvisande resultat vid biotinpåverkan. Hela apparatförteckningen, länkad fullständig säkerhetskommunikation och bakomliggande originalstudier olästa. Ingen egen instruktion om utsättning eller provtagningsintervall.

  28. NIH Office of Dietary Supplements. Vitamin K — Health Professional Fact Sheet. [engelska] Originalavsnittet Interactions with Medications, särskilt hela Warfarin and similar anticoagulants, samt relevanta inledande beskrivningar lästa. K-vitaminhämmande behandling skiljs från blodförtunnande läkemedel generellt. Återstående hela faktablad och bakomliggande originalstudier olästa. Inga intagsmängder eller behandlingsändringar rekommenderas här.