Vad händer i tanden när karies utvecklas?

När bakterier i munnen bryter ned socker bildas syror. Syrorna kan lösa upp mineral i tandytan. Saliven hjälper till att återställa förhållandena mellan måltiderna, men täta syraangrepp kan göra att förlusten blir större än återhämtningen. Fluoridbehandling kan hindra att nya skador uppstår och hjälpa tidiga ytskador att läka. [1]

På mineralnivå handlar återhämtningen om att kalcium och fosfat åter byggs in i den delvis upplösta strukturen. Fluorid kan underlätta detta, men behöver verka tillsammans med mineralerna i omgivningen. I laboratorieförsök har både fluoridhalten och kalciumhalten påverkat hur mycket mineral som återförs och hur djupt återuppbyggnaden når. [3]

Varför är mer fluorid inte hela förklaringen?

I ett laboratorieförsök räckte låga fluoridhalter för att stimulera återinlagring av mineral. En fortsatt höjning gav inte mer återuppbyggnad. Även kalciumhalten ändrade förloppet: under vissa försöksförhållanden skedde återinlagringen främst på ytan, under andra djupare i skadan. Detta är ett exempel på hur vätskan runt tanden och skadans struktur påverkar utfallet. [3]

Ett senare försök undersökte olika förberedda emaljskador som bars i munnen av tolv personer. Behandling med fluoridtandkräm, eller lack tillsammans med tandkräm, ökade ythårdheten i vissa skadetyper. Andra reagerade inte på samma sätt. När mineralinnehållet undersöktes med en annan mätmetod sågs ingen skillnad mellan behandlingarna. [4]

Det gör det relevant att skilja mellan en hårdare yta och återställd mineralmängd i hela skadan. Det korta försöket, med tre dagar per behandlingsperiod, undersökte heller inte hur många nya hål deltagarna fick över flera år. [4]

Även beredningens surhetsgrad kan spela roll

I ett försök bar sex vuxna tidigare avmineraliserade emaljbitar i munnen. En svagt sur tandkräm med 550 ppm fluorid jämfördes med en neutral tandkräm med 1 100 ppm och en utan fluorid. Båda fluoridberedningarna gav större återhämtning av hårdheten än den fluoridfria. Skillnaden mellan de två var inte statistiskt säkerställd. [5]

Resultatet gäller de prövade beredningarna och försöksmodellen. Det visar att koncentrationen på etiketten behöver läsas tillsammans med formuleringen; det ger inget underlag för att själv tillsätta syra till tandkräm. [5]

Hur förhåller sig mekanismen till förebyggande effekt?

I ett brittiskt försök lottades 7 422 barn till ett program med gratis tandkräm och tandhälsoinformation eller till kontroll. Bland de 3 731 barn som undersöktes och var kvar i programmet var medelantalet kariesskadade, saknade eller lagade mjölktänder 2,15 med 1 450 ppm, 2,49 med 440 ppm och 2,57 i kontrollgruppen. [6]

Skillnaden mellan 1 450 ppm och kontroll motsvarade cirka 16 procent och var statistiskt säkerställd. För 440 ppm sågs inte motsvarande skillnad. Detta gällde barn i områden med hög kariesförekomst. Resultaten avser hela distributionsprogrammet, och bortfallet behöver beaktas. De är inte en individuell koncentrationsanvisning för små barn. [6]

Sugtabletter och andra tillägg

En sugtablett ger kontakt med tänderna medan den löses upp och innebär också att fluorid sväljs. Den behöver därför bedömas både som lokal behandling och som en del av det sammanlagda intaget. Socialstyrelsens underlag bedömer tilläggseffekten av fluoridsugtabletter som låg hos vuxna med förhöjd kariesrisk som redan borstar med fluoridtandkräm. Underlaget är begränsat och bedömningen bygger delvis på expertgruppens slutsats. [7]

Dricksvatten är ytterligare en exponeringsväg

I den brittiska CATFISH-studien följdes barn i områden med respektive utan återinförd vattenfluoridering. Bland 1 444 barn i födelsekohorten hade 17,4 respektive 21,4 procent karies som nått dentinet, vävnaden under emaljen. Den justerade analysen talade för en mindre förebyggande effekt. [8]

I den äldre gruppen, 1 192 barn, var motsvarande siffror 19,1 och 21,9 procent, men den justerade skillnaden var inte statistiskt säkerställd. Områdena var inte lottade. Skillnader i levnadsvanor och andra förhållanden kan därför fortfarande påverka jämförelsen. Vattenexponeringens resultat beskriver inte effekten av en viss sugtablett eller tandkräm. [8]

Varför kan fluorid samtidigt ge tandfluoros?

En färdig tand och en tand under utveckling befinner sig i olika biologiska situationer. Under utvecklingen bygger särskilda celler, ameloblaster, upp emaljen. För hög fluoridexponering kan störa denna process. I cellförsök har fluorid påverkat tillverkning och utsöndring av proteiner som passerar cellens endoplasmatiska retikel, ett system för bland annat proteinbearbetning. [9]

När systemet belastas aktiveras cellens stressreaktion. Proteinsyntesen kan bromsas samtidigt som mer protein blir kvar inne i cellen. En sådan störning är en möjlig förklaring till att emaljen utvecklas annorlunda vid tandfluoros. Delar av signaleringen observerades också i möss. Försöken bidrar till en mekanistisk förklaring; de fastställer inte en säker intagsgräns för ett barn. [9]

Livsmedelsverket beskriver ökad risk för emaljfläckar när barn under tandutvecklingen dricker vatten med fluoridhalt över gränsvärdet. Vid mycket höga halter och långvarig exponering kan även benvävnaden påverkas. [10]

Vad visar forskningen om barns kognitiva utveckling?

I en kanadensisk födelsekohort var högre fluoridhalt i mammans urin under graviditeten förknippad med lägre IQ-resultat hos pojkar vid tre–fyra års ålder; motsvarande samband var inte statistiskt säkerställt hos flickor. Med ett annat mått, beräknat intag via drycker, sågs ett negativt samband för båda könen tillsammans. [11]

Urinsambandet byggde på 512 mor–barnpar, dryckesberäkningen på 400. Urinprov kan variera och beskriver inte exakt fostrets exponering. Mammans IQ var inte uppmätt, vilket begränsar kontrollen för ärftliga och familjerelaterade faktorer. Studien visar associationer, inte ett experimentellt fastställt orsakssamband. [11]

En australiensisk uppföljning av 357 personer fann däremot inget samband mellan lägre IQ och uppskattad exponering för fluoriderat vatten under de första fem levnadsåren. Tandfluoros var inte heller förknippad med lägre IQ. Deltagarna testades vid 16–26 års ålder. [12]

Studierna gäller olika utvecklingsperioder och exponeringsmått. Den australiensiska studien mäter inte direkt exponering under graviditeten; den kan därför inte ensam avgöra den kanadensiska studiens fråga. [12][11]

Forskningsfinansiering och produktkopplingar

Cellstudien om proteinbearbetning hade stöd från amerikanska NIDCR. [9] Det brasilianska försöket med olika emaljskador hade stöd från forskningsfinansiären FAPESP. [4] CATFISH finansierades av brittiska NIHR. [8]

Den kanadensiska kohortanalysen hade offentlig amerikansk och kanadensisk finansiering. En författare redovisade ett planerat, obetalt expertvittnesuppdrag i en rättsprocess om vattenfluoridering. [11] Den australiensiska studien finansierades av NHMRC och deklarerade inga potentiella intressekonflikter. [12]

I tandkrämsförsöket användes två namngivna Colgate-produkter. Den tillgängliga sammanfattningen redovisar inte fullständiga finansierings- och jävsuppgifter. Resultatet bör därför knytas till de studerade preparaten och programmet. [6]

Säkerhet: räkna med användningssätt och samtliga källor

Enligt 1177 bör tänderna borstas med fluoridtandkräm två gånger dagligen, även från barnets första mjölktänder. Välj en åldersanpassad produkt. För de första tänderna beskrivs en liten klick som ryms på barnets egen lillfingernagel. Barn behöver hjälp med borstningen och med att undvika att svälja tandkrämen. [13][1]

Tandkräm, sköljning, lack och sugtabletter har olika koncentrationer och användning. Följ den aktuella produktens anvisning och låt tandvården bedöma behovet av tillägg. 1177 avråder från munsköljning hos barn under fem–sex år, som ofta har svårt att skölja utan att svälja. [1]

EFSA:s bedömning från 2025 gäller sammanlagt långvarigt intag från mat, vatten och nedsvalda tandvårdsprodukter. Övre tolerabla intag anges till 1,0 mg/dag under ett år, 1,6 mg/dag vid ett–tre år och 2,0 mg/dag vid fyra–åtta år. För äldre barn och vuxna, inklusive gravida, anges en säker intagsnivå på 3,3 mg/dag. Det senare begreppet används eftersom underlaget inte räcker för att fastställa en vanlig övre tolerabel gräns. Värdena är bedömningsnivåer, inte tillskottsmål. [2]

Det svenska gränsvärdet för fluorid i reglerat dricksvatten hos användaren är 1,5 mg per liter. Höga naturliga halter kan förekomma i grundvatten. En vattenanalys behövs för att veta halten i en egen brunn; en vattenhalt i mg/l ska inte förväxlas med personens totala intag i mg/dag. [10]

Om ett barn har ätit en större mängd tandkräm, eller får kvarstående symtom efter intag, kan Giftinformationscentralen bedöma risken utifrån produkt och mängd. Tandkrämens andra ingredienser kan också ge magbesvär. [14]

Utgivare och intressen

Enligt utgivarens uppgifter säljer Lundberg Selection AB inga fysiska produkter men har egna digitala finder-produkter och verktyg på homeopati.se, illnessfinder.com, remedyfinder.net, sanabit.com och webhomeopath.com. Utökade betalfunktioner på alternativmedicin.se övervägs; något beslut är ännu inte fattat. Uppgifterna lämnades av utgivaren den 6 september 2026. Dessa kopplingar redovisas för att läsaren ska kunna bedöma utgivarens intressen.

Källor

  1. 1177. Att behandla tänderna med fluorid.Nationell patientinformation: lokal verkan, munsköljning, behandling och anvisningar.
  2. EFSA. Fluoride safety: updated intake levels for all ages. 22 juli 2025.Myndighetens redovisning av sammanlagt intag, utvecklingsperioder och olika säkerhetsbegrepp.
  3. Silverstone LM. et al. The effect of fluoride in the remineralization of enamel caries and caries-like lesions in vitro. 1982.Originalabstract: mineralinlagring, fluorid- och kalciumhalt samt djup i emaljskadan.
  4. Salomão PM et al. In situ remineralisation response of different artificial caries-like enamel lesions to home-care and professional fluoride treatments. 2016.Fulltext: tolv personers in situ-modell, olika skador, hårdhet mot mikroradiografi och finansiering.
  5. Nobre-dos-Santos M et al. In situ effect of a dentifrice with low fluoride concentration and low pH on enamel remineralization and fluoride uptake. 2007.Originalabstract: sex vuxna, sur 550 ppm mot neutral 1 100 ppm och fluoridfri beredning.
  6. Davies GM et al. A randomised controlled trial of the effectiveness of providing free fluoride toothpaste from the age of 12 months on reducing caries in 5-6 year old children. 2002.Originalabstract: tandkrämsprogram 7 422 barn, analys 3 731; produktidentitet och begränsat tillgängligt jävsunderlag.
  7. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för tandvård: rekommendationer med tillhörande kunskapsunderlag. 2021.Avsnitt om fluoridsugtabletter vid förhöjd kariesrisk, som tillägg till fluoridtandkräm.
  8. Goodwin M et al. Evaluation of water fluoridation scheme in Cumbria: the CATFISH prospective longitudinal cohort study 2022.Originalrapportens abstract: två prospektiva kohorter, justerade analyser, begränsningar och finansiering.
  9. Sharma R et al. Fluoride induces endoplasmic reticulum stress and inhibits protein synthesis and secretion. 2008.Fulltext: cellförsök med proteinbearbetning, dosberoende sekretionsstörning, signalering i möss och finansiering.
  10. Livsmedelsverket. Parametrar för kemiska och radioaktiva ämnen: fluorid.Endast eget fluoridavsnitt: svenskt gränsvärde, grundvatten, emalj och skelett. Ingen WHO-källa använd.
  11. Green R et al. Association Between Maternal Fluoride Exposure During Pregnancy and IQ Scores in Offspring in Canada. 2019.Fulltext: två exponeringsmått under graviditet, könsskillnad, kovariater, begränsningar och jävsdeklaration.
  12. Do LG et al. Early Childhood Exposures to Fluorides and Cognitive Neurodevelopment: A Population-Based Longitudinal Study. 2025.Fulltext: tidig barndom, 357 uppföljda, IQ vid 16–26 år, exponeringsmodell, finansiering och jäv.
  13. 1177. Borsta tänder på barn.Nationell patientinformation: åldersanpassad tandkräm, mängd och borstning.
  14. Giftinformationscentralen. Tandkräm.Svensk riskbedömning vid oavsiktligt intag och kvarstående symtom.