SE har undersökts i flera kontrollerade studier, men populationerna och jämförelserna skiljer sig åt. En kartläggning från 2021 omfattade 16 studier: tio kvantitativa undersökningar och sex kvalitativa analyser. Den blandade bland annat behandlingsstudier med material om utbildade utövare och metodens arbetssätt. Antalet är därför inte detsamma som 16 prövningar av behandlingseffekt vid posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. [2]

Hur kan en session gå till?

Behandlaren kan hjälpa personen att lägga märke till kontakt med stolen, omgivningen eller en hanterbar kroppslig känsla. Aktivering närmas gradvis i stället för att starka reaktioner måste framkallas. I SE används bland annat begreppen titrering, arbete i små steg, och pendling mellan olika upplevelser. Kartläggningen beskriver detta som kännetecken i metoden; den bevisar inte att varje teoretisk förklaring är fastställd. [2]

En svensk studie använde en avgränsad timslång insats med sinnesorientering och kroppsövningar. Den jämfördes med läsning och film om SE under ungefär motsvarande tid. En sådan informationskontroll skiljer sig från en full behandling med en terapeut och från att vänta utan insats. [3]

En kroppslig reaktion visar vad personen upplever i stunden. Den är inte ensam bevis för en historisk händelse. Laboratorieforskning om suggestion och föreställningsbilder visar att minnesupplevelser kan påverkas, men ger ingen skadefrekvens för SE-patienter. [4]

Vad visar de kontrollerade studierna?

I Broms studie från 2017 lottades 63 vuxna med diagnostiserad PTSD till 15 SE-sessioner eller väntelista. Efter den första behandlingsperioden minskade PTSD- och depressionssymtom mer med SE. Senare fick också väntelistan behandling. Studien jämförde därmed inte SE med annan aktiv traumaterapi och gav ingen långvarig obehandlad jämförelse. Personer med bland annat aktiv suicidrisk och komplexa långvariga traumasituationer hade uteslutits. [5]

En dansk studie från samma år omfattade 91 personer med ländryggssmärta och posttraumatiska symtom. SE lades till sedvanlig träning. Det primära måttet på smärtrelaterad funktionsnedsättning förbättrades inte mer med tillägget. Ett sekundärt mått på PTSD-symtom gynnade SE. För rörelserädsla var skillnaden mellan gruppernas förändring inte statistiskt säkerställd, trots en mer positiv formulering i sammanfattningen. [6]

En senare dansk studie omfattade 114 personer med ländryggssmärta och posttraumatiska symtom. Upp till tolv SE-sessioner som tillägg till fysioterapi gav ingen påvisad extra förbättring av funktionsnedsättning, smärta, traumarelaterade symtom eller övriga undersökta utfall efter sex eller tolv månader. Båda grupperna förbättrades i vissa avseenden. Det gäller detta tilläggsupplägg och denna patientgrupp, inte varje möjlig användning av SE. [7]

Den svenska publikationen från 2026 redovisar två experiment med 89 respektive 55 vuxna med varierande svåra barndomserfarenheter. Efter den korta insatsen förbättrades upplevd trygghet respektive upplevelsen av kroppsgränser mer än efter informationskontrollen. Psykiatriska diagnoser fastställdes inte och långtidseffekter undersöktes inte. Pulsförändringarna visade inte motsvarande specifika fördel för SE. [3]

Ett studieprotokoll från 2025 planerar en gruppanpassad insats för 207 kvinnor i Indonesien efter sexuellt våld. Det redovisar upplägg och planerade analyser, inte färdiga behandlingsresultat. Ett protokoll ska därför inte räknas som ytterligare en positiv studie. [8]

Säkerhet och behandlarval

SE-utbildning är inte i sig en vårdlegitimation. Metodorganisationen betonar att utövaren måste arbeta inom sitt grundyrkes kompetens och behörighet. Fråga därför efter grundutbildning, erfarenhet av dina besvär och hur annan vård samordnas. [9]

Du ska kunna avstå från eller avbryta beröring och andra moment. Samtycke och tydliga behandlingsgränser är centrala även i kroppsinriktat arbete. [10]

Berätta om övningar leder till ökande oro, nedstämdhet eller avskärmning. I den svenska studien avbröt en deltagare efter ledsenhet och minskad kontakt med kroppsförnimmelser. Positiva gruppresultat garanterar inte att varje person mår bättre. [3]

Vid PTSD kan vården erbjuda exempelvis traumafokuserad kognitiv beteendeterapi och ögonrörelseterapi, EMDR. Valet behöver utgå från besvären och en vårdbedömning. [11]

Om situationen känns outhärdlig eller om du har planer på att ta ditt liv: sök genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112. [12]

Utgivare och intressen

Enligt utgivarens uppgifter säljer Lundberg Selection AB inga fysiska produkter men har egna digitala finder-produkter och verktyg på homeopati.se, illnessfinder.com, remedyfinder.net, sanabit.com och webhomeopath.com. Utökade betalfunktioner på alternativmedicin.se övervägs; något beslut är ännu inte fattat. Uppgifterna lämnades av utgivaren den 6 september 2026. Dessa kopplingar redovisas för att läsaren ska kunna bedöma utgivarens intressen.

Källor

  1. Somatic Experiencing International. SE 101. Hämtad 2026-09-09.Metodorganisationens beskrivning av grundare, tillämpning och teori läst. Egna mekanistiska och kliniska anspråk behandlas som modellbeskrivningar.
  2. Kuhfuß M et al. Somatic experiencing—effectiveness and key factors of a body-oriented trauma therapy: a scoping literature review. Eur J Psychotraumatol. 2021;12(1):1929023.Originalets sökning, blandade urval, metodkarakteristik, begränsningar och intressen lästa. Sexton studier innebär inte sexton kliniska randomiserade prövningar.
  3. Lehmivaara J, Jansson B, Bernhardsson J, Cloitre M, Pfaltz MC. From Somatic Experiencing to felt safety: assessing the effects of a body-oriented intervention in adults with various degrees of child maltreatment. Eur J Psychotraumatol. 2026;17:2613544.Originalets två experiment, urval, SE-insats och informationskontroll, direkta utfall, begränsningar, negativ reaktion och finansiering lästa.
  4. Muschalla B, Schönborn F. Induction of false beliefs and false memories in laboratory studies. Clin Psychol Psychother. 2021;28:1194–1209.Originalets abstract; experimentella metoder och skilda definitioner, inte patientriskfrekvens.
  5. Brom D et al. Somatic Experiencing for Posttraumatic Stress Disorder: A Randomized Controlled Outcome Study. J Trauma Stress. 2017;30(3):304–312.Originalets urval, exklusioner, behandling, bortfall, tidsjämförelser och resultatmodeller lästa. Väntelistan behandlades efter första jämförelsen.
  6. Andersen TE et al. A randomized controlled trial of brief Somatic Experiencing for chronic low back pain and comorbid post-traumatic stress disorder symptoms. Eur J Psychotraumatol. 2017;8(1):1331108.Originalets primära och sekundära utfall, resultatanalyser, begränsningar och intressebesked lästa. Rörelserädslans icke-signifikanta grupp-tidsinteraktion beaktas.
  7. Andersen TE et al. Somatic Experiencing for patients with low back pain and comorbid posttraumatic stress symptoms—a randomised controlled trial. Eur J Psychotraumatol. 2020;11(1):1797306.Originalets rekrytering, kontroll, primärt utfall, uppföljningsantal, resultatanalyser och finansiering lästa. Tillägg till fysioterapi, inte fristående SE mot PTSD-terapi.
  8. Ayudia L et al. Study protocol for a randomized controlled trial of a group-adapted Somatic Experiencing intervention for Indonesian women survivors of sexual assault with PTSD symptoms. PLoS One. 2025;20(12):e0336956.Originalprotokollets planerade antal, kontroll, kontaktidsskillnad, begränsningar och finansiering lästa. Inga effektresultat intygas.
  9. Somatic Experiencing International. Ethics. Hämtad 2026-09-09.Originalets avgränsning av yrkeskompetens och beskedet att utbildningen inte är ett legitimationsprogram lästa. Amerikanska processregler likställs inte med svensk rätt.
  10. United States Association for Body Psychotherapy. Code of Ethics. Läst september 2026.Etiska regler om informerat och fortlöpande samtycke, beröring, självbestämmande, korrekt information och undvikande av skada.
  11. 1177. Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Lästs 8 september 2026.Svensk vårdinformation: bedömning, TF-KBT/EMDR och vårdvägar, inklusive akut hjälp.
  12. 1177. Till dig som har självmordstankar. Uppdaterad 2024-03-26; hämtad 2026-09-08.När och var vård ska sökas, inklusive svensk akutgräns.