I internationell forskning avser play therapy också psykologisk behandling genom lek. I barncentrerad lekterapi använder behandlaren utvalt lekmaterial och en stödjande relation för att hjälpa barnet att uttrycka och utforska upplevelser. Denna form är inte identisk med lek som förbereder ett barn för en undersökning eller sjukhusvistelse. [2]

Lek som stöd under sjukdom och sjukhusvård

En översikt från 2020 omfattade 14 studier med totalt 856 barn. Sex var kliniska försök, en var kvasi-experimentell och sju beskrivande. Lekinsatserna lades till den vanliga vården. Studierna rapporterade bland annat mindre oro, bättre anpassning till vårdsituationen och i vissa fall mindre smärta efter operation. De olika uppläggen och studiedesignerna begränsar hur säkert resultaten kan jämföras. Översikten visar inte att lek ersätter medicinsk behandling. [3]

För barn med långvariga kroppsliga sjukdomar fann en översikt från 2022 sex små studier, varav två randomiserade. Några prövade lekterapi direkt med barnet, andra utbildning där föräldrar genomförde lekbaserat samspel. Vissa resultat för depression och självbild var positiva, medan flera små studier inte fann någon effekt. Underlaget räckte inte till en säker slutsats om den psykologiska och sociala nyttan för denna breda patientgrupp. [4]

Lekbaserad behandling efter svåra händelser

En översikt från 2019 fann sju studier av barncentrerad lekterapi efter traumatiska händelser. Vissa resultat för inåtvända problem och självbild var positiva, men behandlingslängd, mått och metodkvalitet varierade. Studierna gav inte specifika besked om vilken form som passar olika slags trauma. [2]

En bredare översikt från 2026 undersökte tolv psykologiska behandlingsmetoder för traumarelaterade symtom hos barn upp till tolv år. Den separata analysen av tio kontrollerade studier av lekterapi fann en liten till måttlig effekt. Samtidigt hade traumafokuserad kognitiv beteendeterapi det mest omfattande empiriska stödet. Resultaten gäller symtom efter svåra händelser; de gör inte alla lekformer eller behandlingsmål utbytbara. [5]

Säkerhet, delaktighet och rätt hjälp

Barnets egna ord och tempo behöver respekteras. 1177 rekommenderar att vuxna lyssnar, tar berättelsen på allvar och inte pressar barnet att prata. Lek eller teckningar bör inte behandlas som ett facit som gör barnets egen berättelse överflödig. [6]

Fråga vilken behandling som erbjuds, vilket mål den har och hur barnets mående följs. Om insatsen erbjuds som psykoterapi är det relevant att kontrollera behandlarens kompetens. Psykoterapeut är en skyddad yrkestitel i Sverige och kräver legitimation. [7]

Kontakta vården om du tror att barnet mår psykiskt dåligt; ring 1177 för hjälp att hitta rätt mottagning. Om barnet är på väg att skada sig självt eller ta sitt liv ska ni söka akut på akutmottagning eller barn- och ungdomspsykiatrisk akutmottagning, eller ringa 112. [6]

Utgivare och intressen

Enligt utgivarens uppgifter säljer Lundberg Selection AB inga fysiska produkter men har egna digitala finder-produkter och verktyg på homeopati.se, illnessfinder.com, remedyfinder.net, sanabit.com och webhomeopath.com. Utökade betalfunktioner på alternativmedicin.se övervägs; något beslut är ännu inte fattat. Uppgifterna lämnades av utgivaren den 6 september 2026. Dessa kopplingar redovisas för att läsaren ska kunna bedöma utgivarens intressen.

Källor

  1. 1177, Region Kalmar län. När barn behöver läggas in på sjukhus.Avsnitt om lekterapi och sysselsättning vid Länssjukhuset i Kalmar. Regional verksamhetsbeskrivning.
  2. Humble JJ et al. Child-Centered Play Therapy for Youths Who Have Experienced Trauma: a Systematic Literature Review. J Child Adolesc Trauma. 2019;12:365–375.Originalets metodbeskrivning, behandlingsvariation, abstrakt, begränsningar och intressedeklaration lästa. Sju studier; varierande kvalitet.
  3. Godino-Iáñez MJ et al. Play Therapy as an Intervention in Hospitalized Children: A Systematic Review. Healthcare. 2020;8:239.Originalets urval, resultat, vårdsituationer, begränsningar, finansiering och intresseuppgifter. Ingen sammanvägd effektstorlek.
  4. Thomas S, White V, Ryan N, Byrne L. Effectiveness of play therapy in enhancing psychosocial outcomes in children with chronic illness. J Pediatr Nurs. 2022;63:e72–e81.Originalabstrakt: sex studier, två randomiserade, barn 3–11 år och föräldrainriktade insatser. Fulltext inte granskad.
  5. Alkærsig M et al. Psychological treatments for young children suffering from trauma-related symptomatology. Clin Psychol Rev. 2026;125:102725.Originalabstrakt för tolv metodgrupper. Tio kontrollerade lekterapistudier i delanalys; fullständig metaanalys inte granskad.
  6. 1177. När barn mår psykiskt dåligt.Nationella råd om att lyssna, barnets delaktighet, vårdkontakt och akut självskade- eller självmordsrisk.
  7. Socialstyrelsen. Ansökan om legitimation för psykoterapeut utbildad utanför EU och EES. Lästs 8 september 2026.Current Swedish protected title statement; introductory requirement applies to practising psychotherapy under protected title.