1177 beskriver MBT som en av de psykoterapier som är särskilt anpassade för emotionellt instabilt personlighetssyndrom, EIPS, även kallat borderline personlighetssyndrom. Behandlingen kan omfatta både individuella samtal och gruppterapi. [2]

Vad visar jämförelser med annan vård?

En systematisk översikt från 2024 omfattade 14 studier med 612 ungdomar och vuxna. Deltagarna förbättrades över tid i självskada, depressionssymtom och symtom vid EIPS. Men åtta studier saknade randomiserad kontrollgrupp, och sådana före- och efterresultat visar inte hur mycket förbättring som beror på just MBT. [3]

I de sex randomiserade studierna minskade MBT inte självskada eller depression säkert mer än jämförelsebehandlingarna. För EIPS-symtom fanns däremot en fördel hos vuxna, men inte hos ungdomar. Fyra studier bedömdes ha hög risk för snedvridna resultat och två hade metodproblem som gav anledning till viss oro. Översikten finansierades av österrikiska forskningsmedel. [3]

En åttaårsuppföljning av en tidigare randomiserad studie gav också positiva resultat: fler efter MBT uppfyllde studiens sammansatta återhämtningskriterier än efter strukturerad klinisk behandling, 74 mot 51 procent. Måttet omfattade självmordsförsök, självskada och sjukhusvård; det betydde inte att alla symtom hade försvunnit. Av ursprungligen 134 deltagare medverkade 98 i uppföljningen. De flesta andra vårdinsatser användes i liknande omfattning. Här har originalsammanfattningen lästs, inte fulltexten. [4]

Är längre behandling alltid bättre?

En studie publicerad 2025 följde 166 vuxna som hade lottats till fem eller fjorton månaders MBT. Efter två år fann forskarna ingen säker skillnad i EIPS-symtom, funktionsmått eller allvarlig självskada. Livskvaliteten var bättre efter den längre behandlingen, men just det resultatet hade omkring 40 procent saknade uppgifter. [5]

Studien visar alltså inte att längre behandling automatiskt ger större symtomförbättring. Den bevisar inte heller att alla patienter får likvärdiga resultat med kortare behandling. Deltagarna hade antingen diagnostiserat EIPS eller symtom under diagnosgränsen. Resultaten bygger här på originalsammanfattningen; fulltext och finansiering har inte verifierats. [5]

Val och uppföljning av behandling behöver göras tillsammans med vården. Andra samtidiga besvär kan behöva egna insatser, och 1177 betonar att patient och behandlare utvärderar vad som hjälper. [2]

Säkerhet och hjälp vid försämring

Kontakta vårdcentral om du tror att du har EIPS; där kan du få behandling eller vägledning vidare. Om situationen känns outhärdlig och du inte orkar mer, kontakta genast psykiatrisk akutmottagning eller ring 112. Det gäller även under en pågående psykoterapi. [2]

Utgivare och intressen

Enligt utgivarens uppgifter säljer Lundberg Selection AB inga fysiska produkter men har egna digitala finder-produkter och verktyg på homeopati.se, illnessfinder.com, remedyfinder.net, sanabit.com och webhomeopath.com. Utökade betalfunktioner på alternativmedicin.se övervägs; något beslut är ännu inte fattat. Uppgifterna lämnades av utgivaren den 6 september 2026. Dessa kopplingar redovisas för att läsaren ska kunna bedöma utgivarens intressen.

Källor

  1. Anna Freud. About MBT. Lästs 9 september 2026.Utbildningsorganisationens beskrivning av mentalisering och behandlingsmodell läst; inte oberoende effektbevis.
  2. 1177. Emotionellt instabilt personlighetssyndrom. Lästs 9 september 2026.Avsnitten om MBT, behandlingsuppföljning och ordinarie respektive akut vårdkontakt lästa.
  3. Hajek Gross C et al. Efficacy of mentalization-based therapy in treating self-harm: A systematic review and meta-analysis. Suicide Life Threat Behav. 2024;54:317–337.Originalets urval, analyser, begränsningar och finansiering lästa; diagram för gruppjämförelser och risk för snedvridning visuellt granskade.
  4. Bateman A et al. Eight-year prospective follow-up of mentalization-based treatment versus structured clinical management for people with borderline personality disorder. Personal Disord. 2021;12:291–299.Originalsammanfattning läst; långtidsuppföljning av tidigare randomiserad studie. Fulltext och finansiering inte verifierade.
  5. Juul S et al. Short-Term versus Long-Term Mentalization-Based Therapy for Borderline Personality Disorder: 24 Months Follow-Up of a Randomized Clinical Trial. Psychother Psychosom. 2025;94:263–272.Originalsammanfattning läst; samma 166 deltagare som i tidigare rapport med 16 månaders uppföljning. Fulltext och finansiering inte verifierade.