Ursprung och senare träningssystem

Rhythmic Movement Training International, RMTi, beskriver sitt program som byggt på bidrag från Kerstin Linde, Harald Blomberg och Moira Dempsey. Organisationen uppger att rytmiska rörelser har kombinerats med särskilda tekniker för så kallad reflexintegrering. Det är dess egen redogörelse för utvecklingen av programmet. [2]

En nutida kurs behöver därför inte motsvara Lindes ursprungliga rörelseträning. Fråga vilket system som används, vilken utbildning handledaren har och vilka moment som har lagts till. Positiva erfarenhetsberättelser från en utbildare är inte samma sak som en kontrollerad behandlingsstudie. [2]

Börja med ett mål i vardagen

Ett relevant mål kan vara att lättare klä på sig, hålla balansen i en viss aktivitet eller delta i en lek. Den amerikanska arbetsterapiorganisationen AOTA rekommenderar att eventuella reflexinriktade insatser kopplas till tydligt bedömd funktion och delaktighet. Att en kvarstående reflex kan framkallas är enligt rekommendationen inte automatiskt detsamma som en funktionsnedsättning. [3]

Det är därför viktigt att följa vad personen faktiskt kan göra, inte enbart handledarens reflexpoäng. AOTA:s rekommendation gäller arbetsterapeutiskt arbetssätt; den är varken svensk lag eller en effektprövning av Kerstin Lindes metod. [3]

Vad visade försöket med rytmisk rörelseträning 2026?

En studie omfattade 120 barn i åldern tre till åtta år från en skola. De hade typisk utveckling, ingen diagnostiserad neurologisk eller utvecklingsrelaterad sjukdom och minst en observerbar primitiv reflex. Barnen lottades till fyra grupper: rytmisk rörelseträning, en kontroll med allmän rörelse, kraniosakral behandling eller dess kontroll. [4]

Efter sju veckovisa sessioner var den rytmiska träningen inte statistiskt bättre än sin kontroll i de undersökta utvecklings- och reflexmåtten. Även kontrollen innehöll rörelse, kontakt och uppmärksamhet. Resultatet gäller därför skillnaden mellan dessa upplägg, inte rörelse jämfört med total inaktivitet. [4]

Forskarna rapporterade inga biverkningar och uppgav att studien inte hade fått ekonomiskt stöd. Uppföljningen var kort, och resultatet avgör inte effekten av ett längre program eller hos barn med en viss diagnos. Den använda rörelsesekvensen behöver dessutom jämföras med det program som en utövare erbjuder. [4]

Ett äldre positivt försök gällde ett annat program

I ett lottat försök från 2000 deltog 60 barn med lässvårigheter och kvarstående asymmetrisk tonisk nackreflex. Barnen var åtta till elva år och fördelades mellan en särskild rörelsesekvens, ospecifika rörelser och ingen rörelseträning. Träningen pågick under tolv månader. [5]

Den specifika träningsgruppen förbättrades mer på två lästest och fick en större minskning av den undersökta reflexreaktionen. Det är ett positivt fynd som behöver tas med i bedömningen. Studien prövade dock ett annat avgränsat program i ett särskilt urval, och är inte ett direkt belägg för Lindes samlade metod eller för behandling av adhd, autism eller andra diagnoser. [5]

Skillnader i ålder, urval, träningslängd och övningar gör att försöket inte är en direkt upprepning av 2026 års studie. [5]

Normal utveckling och stöd i skolan

Barn lär sig rörelser i olika takt. Enligt 1177 hoppar vissa över att krypa, och ordningen och tidpunkten för färdigheter kan variera. Ett överhoppat steg ska därför inte ensamt användas som förklaring till senare svårigheter eller som skäl att barnet måste återupprepa ett helt utvecklingsprogram. Kontakta BVC om du är orolig för ett yngre barns motoriska utveckling. [6]

I skolan behöver aktiviteter anpassas efter elevens förutsättningar. SPSM betonar dialog, trygghet, möjlighet till delaktighet och samarbete med specialpedagog och elevhälsa. Rörelseträning kan planeras tillsammans med sådant stöd; den ska inte bli ett villkor för att eleven får anpassad undervisning eller hjälp i vardagen. [7]

Säkerhet – obehag är inte ett träningsmål

Låt personens ork och upplevelse påverka valet av aktivitet. Ändra eller avbryt en övning som gör ont eller skapar stark oro. Vid arbete med barn behöver samtal, förutsägbarhet och möjlighet att påverka aktiviteten vara en del av upplägget. [7]

Den historiska metodbeskrivningen kallade bland annat feber, diarré och kräkning för ”utrensningssymtom”. Kartläggningen belade inte den förklaringen. Sådana symtom bör inte räknas som tecken på att rörelseträningen lyckas. [1]

1177 beskriver feber som en vanlig reaktion vid infektion och betonar hur barnet mår i övrigt. Kontakta genast vårdcentral eller jourmottagning om ett barn med feber verkar mycket sjukt, har mycket ont eller inte vill dricka eller visar tecken på uttorkning. Sök akutmottagning om vårdcentral eller jour inte kan nås. Ring 1177 vid osäkerhet. [8]

Utgivare och intressen

Enligt utgivarens uppgifter säljer Lundberg Selection AB inga fysiska produkter men har egna digitala finder-produkter och verktyg på homeopati.se, illnessfinder.com, remedyfinder.net, sanabit.com och webhomeopath.com. Utökade betalfunktioner på alternativmedicin.se övervägs; något beslut är ännu inte fattat. Uppgifterna lämnades av utgivaren den 6 september 2026. Dessa kopplingar redovisas för att läsaren ska kunna bedöma utgivarens intressen.

Källor

  1. Alternativmedicinkommittén. Alternativa terapier i Sverige: en kartläggning. SOU 1989:62, avsnittet Kerstin Lindes rörelseträning.Historisk beskrivning av metodens teori och hälsopåståenden; inte en effektprövning.
  2. Rhythmic Movement Training International. History.Utbildningsorganisationens egen beskrivning av Linde, Blomberg, Dempsey och senare metodutveckling.
  3. American Occupational Therapy Association. Practice Smart!, rekommendation 8.Professionell rekommendation om reflexinriktade program, standardiserad bedömning och meningsfull vardagsfunktion.
  4. León-Bravo G et al. Short-term effects of craniosacral therapy and rhythmic movement training on developmental assessment scores and primitive reflex expression in typically developing children. Front Public Health. 2026;14:1771040.Originalets metoder, resultat och begränsningar; 120 barn utan neurologisk diagnos, sju veckor.
  5. McPhillips M, Hepper PG, Mulhern G. Effects of replicating primary-reflex movements on specific reading difficulties in children. Lancet. 2000;355:537–541.Originalabstract samt återgiven originaltext med metod och positiva läs- och reflexresultat; finansiering inte granskad.
  6. 1177. Tabell: När barnet lär sig olika rörelser.Normal variation, överhoppad krypfas och råd om BVC-kontakt lästa.
  7. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Rörelse och fysisk aktivitet i skolan.Myndighetens råd om trygghet, dialog, anpassning, delaktighet och samarbete med elevhälsa lästa.
  8. 1177. Feber hos barn.Feber som symtom, allmäntillstånd, vätska och svensk vårdtriage lästa.