Olika former har olika mål

Skrattövningar kan genomföras i grupp eller på distans och innehålla avsiktligt skratt, rörelse eller komiskt material. I studier av stress har uppläggen varierat från en till sexton veckor. Ett resultat från en sådan grupp kan inte utan vidare överföras till en annan typ av humorinsats. [2]

Sjukhusclowner är en särskild verksamhet. Det svenska nätverket NÄS beskriver professionella, individanpassade clownmöten inom vården och samarbete genom avtal med vårdinstitutioner. Lek, fantasi och kontakt är centrala inslag i nätverkets egen beskrivning. Det beskriver verksamhetens innehåll och mål, inte ett bevis för behandling av sjukdom. [3]

Vad studierna visar för olika målgrupper

Stress hos vuxna

En översikt från 2026 sammanvägde 15 randomiserade studier med 1 344 deltagare och fann lägre stress efter skrattinsatser. Urvalskriterierna avsåg personer utan psykiatriska diagnoser. Deltagarna omfattade patienter, sjuksköterskor, sjuksköterskestudenter och mödrar till barn på neonatal intensivvårdsavdelning. Skillnaderna mellan studieresultaten var mycket stora, och det fanns problem med bland annat blindning och hur tilldelningen till grupper doldes. Ett stort genomsnittligt effektmått ger därför ingen säker prognos för en enskild person eller ett bestämt upplägg. Författarna redovisade inga konkurrerande intressen; finansiering angavs som inte tillämplig. [2]

Stöd under cancerbehandling

En annan översikt från 2026 omfattade 16 randomiserade studier med 1 127 cancerpatienter. Skrattinsatser bedömdes sannolikt minska oro, med måttlig evidenssäkerhet. Livskvaliteten bedömdes däremot sannolikt förändras lite eller inte alls. Minskad smärta och stress hade lägre evidenssäkerhet, medan resultaten för bland annat depressiva symtom och trötthet var mycket osäkra. Studierna handlar om symtom och välbefinnande i samband med cancer. De visar inte att humor påverkar tumörer eller överlevnad. [4]

Barn vid vårdprocedurer

Caci och medarbetares nätverksmetaanalys från 2023 jämförde 28 studier av clowninsatser med bland annat förälders närvaro, vanlig vård, läkemedel och annan avledning. I huvudanalysen var oro och smärta lägre med clowninsatser än med enbart förälders närvaro eller vanlig vård. För oro kvarstod inte fördelen över vanlig vård i alla känslighetsanalyser. [5]

Någon statistiskt säkerställd skillnad mot läkemedel eller andra avledande insatser påvisades inte. Det fastställer inte att alternativen är likvärdiga. Studierna skilde sig mycket och risken för systematiska fel var ofta hög; författarna bedömde evidenssäkerheten som måttlig till låg. Resultatet gäller stöd kring vårdprocedurer och är inte ett skäl att ta bort ordinerad smärtlindring. [5]

Humor inom psykoterapi

Sarink och García-Montes sammanställning publicerades i januari 2023. Den omfattade tio publikationer, däribland två tidigare översikter; endast två undersökte humor som en terapeut använde i själva samtalsbehandlingen. Flera positiva resultat rapporterades, men uppläggen var för olika för en metaanalys. Det är ett betydligt smalare underlag för humor som psykoterapeutisk metod än antalet publikationer först kan antyda. [1]

Kroppens reaktioner och vad som inte är klarlagt

En möjlig förklaring till socialt skratt

Manninen och medarbetare studerade 2017 tolv friska män med hjärnavbildning. Efter att ha sett komiska filmklipp med nära vänner visade deltagarna tecken på frisättning av kroppsegna opioider, jämfört med efter en stund ensamma. Ett separat beteendeförsök fann högre smärttröskel efter komedi än efter drama i grupp. [6]

Detta ger en möjlig förklaring till belöning och samhörighet vid socialt skratt. Hjärnavbildningsförsöket skiljer dock inte helt skrattet från sällskapet, eftersom jämförelsen var att vara ensam. Förändrad smärttröskel i ett experiment är inte samma sak som varaktig behandling av en smärtsjukdom. [6]

Positiva resultat ger inte en fullständig säkerhetsbild

Stiwi och Rosendahls översikt från 2022 omfattade 45 studier med 2 547 deltagare. Den fann positiva genomsnittliga resultat inom psykiska, kroppsliga och fysiologiska mått, men också stora skillnader mellan studierna. Bara en studie rapporterade biverkningar, som beskrevs som lindriga. Så begränsad rapportering räcker inte för att fastställa hur ofta obehag eller andra oönskade effekter förekommer. [7]

Säkerhet, frivillighet och bemötande

Humor kan störa ett samtal om den avbryter personens känslor eller upplevs som förlöjligande. Översikten om psykoterapi betonar personens perspektiv och respekt för lidandet. Humor behöver användas så att det fortfarande finns utrymme att tala allvarligt om smärta, sorg och oro. [1]

Inom svensk hälso- och sjukvård ska du få information, kunna vara delaktig och kunna säga nej till erbjuden vård eller behandling. Berätta om en humorinsats känns obehaglig eller om du vill avstå. Detta gäller vårdens bemötande; det betyder inte att varje privat skrattkurs omfattas av vårdens regelverk. [8]

Humor kan vara ett komplement när den känns hjälpsam. Kontakta hälso- och sjukvården när du behöver vård och diskutera kompletterande insatser med din behandlare. Skratt eller ett tillfälligt bättre humör ersätter inte bedömning av kvarstående eller förvärrade besvär. [9]

Utgivare och intressen

Enligt utgivarens uppgifter säljer Lundberg Selection AB inga fysiska produkter men har egna digitala finder-produkter och verktyg på homeopati.se, illnessfinder.com, remedyfinder.net, sanabit.com och webhomeopath.com. Utökade betalfunktioner på alternativmedicin.se övervägs; något beslut är ännu inte fattat. Uppgifterna lämnades av utgivaren den 6 september 2026. Dessa kopplingar redovisas för att läsaren ska kunna bedöma utgivarens intressen.

Källor

  1. Sarink FSM, García-Montes JM. Humor interventions in psychotherapy. Frontiers in Psychiatry. Publicerad 2023.Fulltextens urval, olika studiedesigner, risker och bindningar lästa.
  2. Li L m.fl. Laughter intervention for stress reduction in adults. BMC Psychology. 2026.Originalöversiktens fulltext; urval, resultat, kvalitetsproblem och bindningar lästa.
  3. Sveriges Sjukhusclowner / NÄS. Verksamhetsbeskrivning.Aktuell egen beskrivning av professionell individanpassad verksamhet och samarbete med vården.
  4. Villalba-Ugarte FP m.fl. Effects of laughter therapy in patients with cancer. Complement Ther Med. 2026.Originalets abstract; separata utfall och GRADE-bedömningar, inte tumöreffekt.
  5. Caci L m.fl. Effectiveness of hospital clowning on pediatric anxiety and pain. Health Psychology. 2023.Originalets abstract; jämförelsegrupper, känslighetsanalyser och evidenssäkerhet.
  6. Manninen S m.fl. Social Laughter Triggers Endogenous Opioid Release in Humans. J Neurosci. 2017.Fulltextens försök, jämförelse, resultat, begränsningar och finansiering lästa.
  7. Stiwi K, Rosendahl J. Efficacy of laughter-inducing interventions in patients with somatic or mental health problems. Complement Ther Clin Pract. 2022.Originalets abstract; separata utfall, heterogenitet och sparsam biverkningsrapportering.
  8. Sveriges riksdag. Patientlag (2014:821), aktuell lydelse.Kapitel 4 och 5 om samtycke, barn och delaktighet lästa.
  9. 1177. Alternativa metoder och behandlingar.Aktuell svensk patientinformation om vårdkontakt och att diskutera kompletterande behandling.