Olika sammanhang och olika upplägg

Metodorganisationen beskriver haptonomi som ett arbetssätt som kan användas i flera vårdsammanhang, från tiden före födseln till livets slut. Ett resultat från graviditetsstöd gäller därför inte automatiskt andra användningar. Begreppet haptoterapi förekommer också i forskningen, och det är innehållet i den prövade insatsen som avgör vad resultaten kan säga. [2] [3]

CIRDH:s graviditetsupplägg omfattar som riktmärke åtta till nio besök före födseln och minst fyra efteråt, anpassade till familjen. De forskningsprogram som beskrivs nedan har andra längder och innehåll. Man kan därför inte förutsätta att varje verksamhet som använder namnet haptonomi erbjuder samma behandling. [1]

Kontakt och anknytning – vad kan undersökas?

Föräldrarnas upplevelse

CIRDH beskriver beröring och gemensam uppmärksamhet som sätt att utveckla känslomässig trygghet. Organisationen gör även långtgående tolkningar av barnets upplevelse och utveckling. Föräldrarnas känsla av närhet och barnets rörelser kan vara betydelsefulla i stunden, men de visar inte i sig vad barnet tänker eller att en viss senare utveckling har säkrats. [1]

I studier mäts prenatal anknytning ofta genom den gravidas svar på frågor om tankar, känslor och relation till det väntade barnet. En högre poäng på frågeformuläret är därmed ett mått på den vuxnas rapporterade upplevelse. Det är inte en mätning av barnets framtida anknytning eller hälsa. [4]

Fosterrörelser är också en vårdfråga

En kontaktövning ska inte användas som ersättning för medicinsk bedömning av fosterrörelser. 1177 beskriver att rörelserna kan kännas annorlunda mot slutet av graviditeten, men att de inte ska minska i antal och styrka. Det är förändringen jämfört med barnets vanliga rörelser som behöver uppmärksammas. [5]

Vad visar behandlingsstudierna?

Svår förlossningsrädsla i en nederländsk studie

En studie med 134 gravida jämförde haptoterapi, internetbaserad information och vanlig vård. När analysen behöll den ursprungliga lottningen minskade rädslan mer med haptoterapi än med vanlig vård, men skillnaden mot internetinformationen var inte statistiskt säkerställd. Tjugofem deltagare bytte från kontrollalternativen till haptoterapi och 32 föll bort. En analys efter faktiskt mottagen behandling gav tydligare skillnader, men bevarade inte lottningens jämförbarhet. Studien hade bland annat stöd från den nederländska yrkesföreningen för haptoterapeuter. Den publicerades online 2017 och i tidskriftsårgången 2019. [3]

Förlossningsrädsla, stress och upplevd anknytning

En turkisk studie publicerad 2022 följde 72 förstföderskor. Efter ett sjuveckorsprogram rapporterade haptonomigruppen mindre förlossningsrädsla och starkare prenatal anknytning än kontrollgruppen. Stresspoängen sjönk inom behandlingsgruppen, men skilde sig inte statistiskt säkerställt mellan grupperna vid uppföljningarna. Detta är en viktig skillnad mot att säga att studien visade bättre stresslindring. Kontrollgruppen fick ingen motsvarande extra kontakt, och resultaten byggde på självrapportering vid ett enda centrum. Författarna uppgav ingen särskild forskningsfinansiering eller intressekonflikt. [4]

Jämförelse med kognitiv beteendeterapi

En iransk studie fördelade 99 förstföderskor med hög förlossningsrädsla till kognitiv beteendeterapi, haptonomi eller vanlig mödravård. Båda aktiva programmen gav lägre rädslopoäng än kontrollgruppen, utan säkerställd skillnad mellan dem. Däremot påvisades ingen skillnad i planerat eller faktiskt förlossningssätt. Minskad rädsla är alltså inte samma utfall som färre kejsarsnitt. Studien finansierades av Tabriz University of Medical Sciences; inga intressekonflikter deklarerades. [6]

En senare artikel från samma registrerade försök undersökte tiden efter födseln. Båda behandlingsgrupperna skattade förlossningsupplevelsen mer positivt än kontrollgruppen, men depressiva symtom efter förlossningen skilde sig inte säkerställt mellan de tre grupperna. Detta är ytterligare utfall från samma forskningsprojekt, inte en oberoende bekräftelse i en ny grupp gravida. [7]

Jämförelse med ett program i medveten närvaro

Ett accepterat manuskript publicerat 2026 redovisar 120 förstföderskor som fördelades till haptonomi, ett anpassat program för stresshantering med medveten närvaro eller vanlig vård. Författarna rapporterade bättre välbefinnande och lägre stress och förlossningsrädsla med båda programmen efter åtta veckor. Tabellernas jämförelse mellan de två aktiva programmen för stress behöver dock klargöras innan haptonomi kan beskrivas som överlägset för det utfallet. Studien registrerades först efter datainsamlingen, genomfördes vid ett centrum och saknade uppföljning efter förlossningen. Den hade stöd från den turkiska forskningsfinansiären TÜBİTAK. [8]

Oplanerad graviditet

En studie publicerad 2026 omfattade 217 gravida med oplanerad graviditet i Turkiet. Haptonomi och ett program med virtuell visualisering av fostret jämfördes med vanlig vård. Båda grupperna rapporterade mindre graviditetsrelaterad oro och högre acceptans och prenatal anknytning än kontrollgruppen. Anknytningspoängen var högre med haptonomi än med visualiseringen. Här har originalets sammanfattning granskats; fullständiga metod- och finansieringsuppgifter har inte verifierats. Resultatet gäller självrapporterade erfarenheter under graviditeten och visar inte hur barnet mår efter födseln. [9]

Säkerhet, samtycke och fortsatt mödravård

Beröring ska vara frivillig och upplägget begripligt. I svensk hälso- och sjukvård ska patienten få information före samtycket och kan ta tillbaka det. Fråga vad utövaren ska göra, välj bort moment som du inte vill delta i och be om en paus när du behöver. [10]

Ta upp förlossningsrädsla med barnmorskemottagningen. Enligt 1177 finns särskilda mottagningar eller specialutbildad personal vid de flesta sjukhus, och stöd kan anpassas till det du är rädd för. Ett kompletterande program behöver samordnas med mödravården och får inte avgöra vilka kontroller eller förlossningsinsatser som behövs. [11]

Sök vård om du upplever minskade fosterrörelser. Från vecka 24 bör du känna rörelser varje dag; kontakta förlossningsavdelningen om du inte känner dem. Sök igen om en ny minskning uppstår även efter en tidigare normal undersökning. Du behöver inte buffa på magen eller avbryta din sömn för att kontrollera barnet. Ring 1177 om du behöver hjälp att hitta rätt mottagning. [5]

Utgivare och intressen

Enligt utgivarens uppgifter säljer Lundberg Selection AB inga fysiska produkter men har egna digitala finder-produkter och verktyg på homeopati.se, illnessfinder.com, remedyfinder.net, sanabit.com och webhomeopath.com. Utökade betalfunktioner på alternativmedicin.se övervägs; något beslut är ännu inte fattat. Uppgifterna lämnades av utgivaren den 6 september 2026. Dessa kopplingar redovisas för att läsaren ska kunna bedöma utgivarens intressen.

Källor

  1. CIRDH Frans Veldman. Haptonomie pré et post natale. Hämtad 2026-09-08.Metodorganisationens beskrivning av graviditetsstöd, relationsmodell och besöksupplägg läst.
  2. CIRDH Frans Veldman. L’haptonomie, ses applications dans le domaine du soin. Hämtad 2026-09-08.Metodorganisationens avgränsning och flera användningsområden lästa.
  3. Klabbers GA m.fl. Haptotherapy as a new intervention for treating fear of childbirth: a randomized controlled trial. J Psychosom Obstet Gynaecol. 2019.Originalets metod, bortfall, lottad analys, behandlingsbyten och finansiering lästa; resultatsidan visuellt kontrollerad.
  4. Ozbek H m.fl. The effect of haptonomy applied to pregnant women on perceived stress, fear of childbirth, and prenatal attachment: randomized controlled experimental study. Curr Psychol. 2022.Originalets metod och tabeller 2–4 lästa; mellan- och inomgruppsresultat samt finansiering kontrollerade.
  5. 1177. Minskade fosterrörelser. Hämtad 2026-09-08.Förväntade rörelser, förändringar och aktuella svenska vårdgränser lästa.
  6. Alivand Z m.fl. The effect of cognitive-behavioral therapy and haptonomy on fear of childbirth in primigravida women: a randomized clinical trial. BMC Psychiatry. 2023.Originalets metod, resultat, förlossningssätt, registrering och finansiering lästa.
  7. Alivand Z m.fl. Comparing the effect of haptonomy and CBT-based counseling on childbirth experience and postpartum depression of women with high fear of childbirth: A randomized clinical trial. J Educ Health Promot. 2024.Originalets metod, registrering och resultat för förlossningsupplevelse och depressiva symtom lästa.
  8. Küçükkaya B m.fl. Comparison of the effects of haptonomy application and mindfulness-based stress reduction on psychological well-being, perceived stress, and fear of childbirth in primiparous women: a randomized controlled trial. BMC Complement Med Ther. 2026.Accepterat manuskript: urval, metod, efterhandsregistrering, tabeller, begränsningar och finansiering lästa. Statistisk tabelloklarhet noterad.
  9. Nur Yilmaz A m.fl. The effects of haptonomy and virtual reality, anxiety, prenatal attachment and acceptance of pregnancy in unplanned pregnancy. J Reprod Infant Psychol. 2026.Originalets bibliografiska post och sammanfattning lästa; fulltext och finansiering inte verifierade.
  10. Sveriges riksdag. Patientlag (2014:821), aktuell lydelse.Kapitel 4 och 5 om samtycke, barn och delaktighet lästa.
  11. 1177. Förlossningsrädsla. Hämtad 2026-09-08.Barnmorskemottagning, särskilt stöd och individuella rädslor lästa.