Förståelsen börjar därför med två frågor: vad gör utövaren, och vad når mottagaren? Ett telefonsamtal kan förmedla omtanke genom ord och tonfall. En förbön som sker utan kontakt ställer en annan fråga. Personlig mening, upplevd symtomlindring och förändring av sjukdom behöver få behålla sina skilda betydelser.
Olika historiska rötter och förklaringar
Att be för någon annan är en religiös handling med ett vidare syfte än sjukdomsbehandling. Svenska kyrkan beskriver bön som ett samtal med Gud och förbön som en möjlighet att låta någon annan formulera det som känns svårt. Här kan önskan om tillfrisknande finnas tillsammans med hopp, sorg och behov av stöd. [1]
I den kristna berättartraditionen finns också föreställningen om hjälp utan fysisk närvaro. Lukasevangeliets sjunde kapitel berättar om en officer som ber Jesus hjälpa en sjuk tjänare. Officeren uttrycker förtroende för att ett ord ska räcka, utan besök i huset. Berättelsen slutar med att de utsända finner tjänaren frisk. Det är en religiös text om tillit och auktoritet, inte en klinisk jämförelse. Den ger heller inget ursprungsdatum för alla former av distanshealing. [3]
Reiki har en annan närliggande utvecklingslinje. I en översättning av minnestexten över Mikao Usui, återgiven av International Center for Reiki Training, beskrivs hur han öppnade en verksamhet i Tokyo 1922. Minnestexten från 1927 förenar behandling med undervisning och etiska ideal. Den belägger hur traditionen beskrev sitt arbete, medan dess berättelser om botande hör till samma traditionskälla. [4]
I centrets nutida beskrivning av distansreiki används bland annat symboler och föreställningar om mottagaren för att rikta handlingen. Ett fotografi kan användas. Enligt denna modell begränsas möjligheten att förmedla Reiki inte av det geografiska avståndet. Det är metodmiljöns förklaring, inte ett uppmätt samband mellan fotografiet och en kroppslig förändring. [2]
Skillnaden mellan modellerna är viktig. Förbön kan förstås som en vädjan till Gud, där den bedjande inte själv bestämmer utfallet. I en energibaserad förklaring framställs utövaren snarare som förmedlare av en påverkan. Att båda riktas mot någon annan gör dem jämförbara i vissa försöksupplägg, men skapar ingen gemensam biologisk mekanism.
Från trospraktik till undersökningsfråga
Francis Galtons essä från 1872 är ett tidigt dokumenterat exempel på försök att undersöka bön statistiskt. Han diskuterade hur grupper som ansågs omfattas av olika mycket förbön skulle kunna jämföras och använde bland annat livslängdsuppgifter. Skillnader i levnadsvillkor och urval gör sådana jämförelser svåra att tolka. Essän är främst forskningshistorik: den visar en övergång från enbart vittnesmål till frågan om jämförbara hälsoutfall. [5]
Senare randomiserade försök har försökt göra jämförelsen mer avgränsad genom att bestämma vilka deltagare som får en studieorganiserad insats och hålla övrig vård så lik som möjligt. Det är samtidigt en förändring av den vardagliga praktiken. Att läggas till på en forskningslista för förbön är något annat än att själv söka stöd i en församling.
I Sverige beskrev den statliga utredningen SOU 2019:15 både religiös healing och healing utan nödvändig gudstro. Utredningen är ett daterat dokumentationsspår, inte en lag eller en effektprövning. Något första svenskt introduktionsår för distanshealing har inte fastställts i den här genomgången. [6]
Dagens digitala former kan däremot beskrivas direkt. På Svenska kyrkans Bönewebb går det att publicera en bön eller tända ett digitalt ljus. Det förmedlar en önskan till andra människor och gör deltagandet synligt. Verksamhetsbeskrivningen belägger denna praktik, inte att en sjukdom påverkas genom en särskild fjärröverföring. [7]
Vad innebär en distanssession?
I en studie av fjärrförbön kan en grupp få ett namn eller en kod för personen som ska omfattas av bönen, utan att träffa eller tala med personen. Vid distansreiki kan utövaren arbeta med en föreställning om mottagaren. I andra upplägg finns en bokad tid, meddelanden före och efter eller en videolänk. Dessa skillnader avgör vilken kontakt som faktiskt förekommer. [2,13,17,20]
Mottagaren kan under tiden vila, vara upptagen med annat eller helt sakna kännedom om tilldelningen. Det behöver också framgå om vanlig behandling fortsätter och om någon annan person ger instruktioner eller stöd. En upplevelse efter ett bokat möte kan påverkas av flera delar av situationen, även när utövaren befinner sig långt bort.
Beröringsfri behandling i samma rum är ytterligare en variant. Där kan närvaro, blickar, ljud och förväntningar ingå trots att händerna inte rör kroppen. Den ska därför skiljas från en insats mellan avlägsna platser utan vanlig kommunikation.
Vård genom video eller internet bygger i sin tur på identifierbara arbetsformer och informationsvägar. Vid psykologisk behandling kan samtal, återkoppling och uppgifter förmedlas digitalt. Att behandlare och patient befinner sig på olika platser gör inte sådan vård till distanshealing. [8]
Vilka vägar till förändring är möjliga att följa?
Smärta och oro är upplevelser som kan påverkas både av det som händer i kroppen och av hur situationen uppfattas. Därför är mindre obehag och förbättrad vävnadsläkning skilda utfall. En person kan känna sig lugnare medan den bakomliggande sjukdomen fortfarande behöver behandling.
En möjlig väg börjar med information: personen får höra att någon vill hjälpa, uppfattar situationen som tryggare och riktar uppmärksamheten på ett annat sätt. Det kan påverka förväntningar, känslor och hur symtomen upplevs eller beskrivs. Förväntan betyder här en föreställning om vad som sannolikt kommer att hända, inte bara en önskan att bli frisk.
Vad kan ett stödjande möte tillföra?
Kaptchuk och medarbetare undersökte bemötandets betydelse hos 262 personer med IBS, en form av återkommande tarmbesvär. Deltagarna fick väntelista, skenakupunktur med begränsad kontakt eller samma skeninsats med ett mer varmt och stödjande bemötande. Vid huvuduppföljningen rapporterade 28, 44 respektive 62 procent tillräcklig symtomlindring. [9]
Försöket visar att innehållet i mötet kan bidra till rapporterade symtomresultat. Det isolerar däremot inte värme, uppmärksamhet och förväntan från varandra och avgör inte hur mycket som berodde på förändrad upplevelse respektive rapportering. Det var heller inget försök med distanshealing.
Wager och medarbetare fann i två smärtexperiment samband mellan placebolindring och förändrad hjärnaktivitet, både inför och under smärtan. Det ger ett kroppsligt ankare för att förväntansrelaterade upplevelser kan ha fysiologiska motsvarigheter. Originalabstractet fastställer ingen ensam orsakskedja och säger inget om påverkan utan information till mottagaren. [10]
Ett vardagligt tankeexempel är att ett besked i telefon kan skapa lugn trots avståndet. Orden överförs, hörs och tolkas. När samma person är helt ovetande om en fjärrhandling saknas just detta informationsled. Då kan bemötandeforskningen inte automatiskt användas som förklaring till en eventuell skillnad mellan studiegrupperna.
Vad skulle en särskild fjärrpåverkan behöva förklara?
En fysisk överföringsmodell behöver knyta ihop utövarens handling med något som når mottagaren och påverkar en relevant process. Det kan kräva uppgifter om signalbärare, mottagen exponering och ett kroppsligt svar. En religiös förklaring behöver inte formulera sig som en sådan energimodell. Ett bestämt påstående om färre komplikationer eller mindre smärta kan ändå undersökas som ett hälsoutfall.
I de fjärrförsök som granskas här har ingen särskild energibärare följts hela vägen från utövare till mottagare och vidare till visad patientnytta. Ett förbättrat frågeformulär eller minnestest mäter inte i sig energiöverföring. Samtidigt behöver varje effektförsök bedömas utifrån sin jämförelse; en okänd mekanism ersätter inte analysen av resultaten. [13,17,20]
Skillnaden mellan upplevelse och läkning illustreras av Schlitz och medarbetares försök med 72 kvinnor som genomgick plastikkirurgi. Där undersöktes bland annat kollagenbildning i ett standardiserat mått på sårläkning. Någon säker skillnad mellan grupperna i detta mått eller i frågeformulären visades inte. Det är ett avgränsat negativt fynd för det prövade upplägget, inte ett svar på alla former av healing. [11]
Vad försöker en kontrollerad studie skilja åt?
Lottning försöker skapa jämförbara grupper innan insatsen börjar. Blindning innebär att exempelvis deltagaren eller den som bedömer resultatet saknar kännedom om tilldelningen. En trovärdig skeninsats försöker likna situationen utan den avsedda healinghandlingen.
Vid fjärrförbön kan båda grupperna känna till att de deltar i forskning men vara lika osäkra på om just de får den studieorganiserade bönen. Gemensamma förväntningar finns då fortfarande, men de förklarar inte automatiskt en skillnad mellan grupperna. Vid en videobaserad skeninsats behöver även ljud, instruktioner och kontakt vara jämförbara.
Ett i förväg angivet huvudutfall hjälper till att skilja den centrala frågan från efterföljande fynd bland många mätningar. Det blir särskilt viktigt när både symtom, puls, minne och flera andra mått undersöks. Något kan då skilja sig av slump. Bortfall kan också påverka resultatet om personer som saknas vid uppföljningen har utvecklats annorlunda.
Registrering är ett stöd för denna kontroll, men datum och ändringshistorik spelar roll. En registerpost som skapats efter genomförandet kan beskriva försöket utan att bevisa att utfallen var offentligt bestämda från början.
Vad visar försöken med förbön?
Astin, Harkness och Ernst sammanställde år 2000 totalt 23 randomiserade försök med 2 774 deltagare. Fem gällde förbön, elva beröringsfri Therapeutic Touch och sju andra former. Tretton rapporterade positiva resultat, men olikheterna och metodproblemen hindrade en gemensam metaanalys. Antalet positiva rapporter är varken en andel botade personer eller ett samlat mått på fjärrbehandlingens effekt. [12]
STEP: insatsen och vetskapen undersöktes separat
STEP-studien omfattade 1 802 patienter som genomgick bypassoperation vid sex amerikanska sjukhus. Alla fick vanlig vård. Bland dem som var osäkra på tilldelningen fick 604 studieorganiserad förbön och 597 ingen sådan förbön. En tredje grupp med 601 patienter visste att de fick den. De bedjande grupperna hade ingen kontakt med patienterna. [13]
Komplikationer inom 30 dagar förekom hos 52 procent med och 51 procent utan studieorganiserad förbön bland de osäkra deltagarna. Skillnaden var inte statistiskt säkerställd. I gruppen med visshet var andelen 59 procent, jämfört med 52 procent bland dem som fick förbön utan denna visshet. Den senare skillnaden var statistiskt säkerställd, men någon förmedlande stress- eller nocebomekanism mättes inte. [13]
Dödligheten skilde sig inte tydligt. Ett sekundärt mått på större händelser var däremot högre i den ena osäkra gruppen, något författarna diskuterade som möjligt slumpfynd. Kontrollgruppen var dessutom inte en grupp utan all bön: förbön från familj och vänner var vanlig. Försöket gällde tillägget som forskarna organiserade. [13]
Den samlade förbönsforskningen
Cochranes översikt från 2009 omfattade tio försök med sammanlagt 7 646 personer och inkluderade STEP. Den korrigerade nätversionen visar ingen säker samlad förbättring av bland annat dödlighet, allmänt kliniskt tillstånd eller återinläggning. Enskilda positiva fynd förekom. [14]
Översikten innehåller också ett särpräglat försök där bönen genomfördes efter att de kliniska förloppen redan hade dokumenterats. Det behandlas separat i den senare versionen. Så olika upplägg ska inte beskrivas som en enda enhetlig behandling. Översiktens ålder och avgränsning gör den heller inte till en aktuell kartläggning av all forskning om healing.
Andra fjärrförsök visar varför stödjande och begränsande fynd behöver följas över tid. Sicher och medarbetare rapporterade 1998 färre sjukdomshändelser och mindre vårdbehov i en liten studie med 40 personer med avancerad aids, men ingen säker skillnad i CD4-celler, ett immunologiskt mått. Ett senare försök av Astin och medarbetare med 156 personer under antiretroviral behandling fann inga säkra effekter på huvudutfall eller sekundära utfall. Populationer och healingupplägg behöver behålla sina egna villkor. [15,16]
Distansreiki efter operation och vid andra besvär
Vandervaart och medarbetare lottade 83 kvinnor inför planerat kejsarsnitt; 80 ingick i analysen. Distansreiki lades till den vanliga vården. Det primära smärtmåttet, opioidbehovet och återhämtningens aktivitetsmål visade ingen säker extra nytta. Lägre puls respektive systoliskt blodtryck vid enstaka mättillfällen var sekundära fynd med osäker klinisk betydelse. [17]
Tre deltagare uteslöts efter lottning och saknade senare mätningar ersattes delvis med tidigare värden. Studien genomfördes med en enda utövare. En av forskarna var själv reikipraktiker. Dessa förhållanden hör till resultatets räckvidd, liksom att försöket gällde just återhämtning efter kejsarsnitt. [17]
Yeşil och Lafcı Bakar rapporterade 2024 minskade klimakterieskattningar i en studie med 48 kvinnor. Originalabstractet ger ett positivt fynd men otillräcklig information om kontrollgruppens villkor, blindning och den precisa skillnaden mellan grupperna. Det räcker därför inte för ett säkert besked om tilläggsnytta jämfört med en trovärdig skeninsats. [18]
Unal och medarbetare undersökte i stället 71 sjuksköterskestudenter inför en examination. Betygen skilde sig inte statistiskt säkert mellan grupperna. Två redovisade förändringar i orosmått inom reikigruppen var också osäkra, trots positiva slutsatsord i abstractet. Upplevd hjälp hos en del deltagare är en annan uppgift än en visad kontrollerad effekt på provoro. [19]
Ett nyare försök med en särskild välsignelsepraktik
Två artiklar av Branton och medarbetare från 2025 gäller samma registrerade försök med den varumärkesanknutna praktiken The Trivedi Effect. Den kognitivt-motoriska rapporten beskriver 135 lottade och 117 fullföljare: 38 i den aktiva gruppen, 40 med skeninsats och 39 utan insats. Utövare och mottagare befann sig i olika länder; Zoom användes och mottagarna bar ögonbindel. [20,21]
Rapporterna beskriver förbättringar i flera självskattade psykiska besvär och vissa minnes- och rörelsetest. Andra mått, bland annat delar av snabbhet och uppmärksamhet, gav inte motsvarande utslag. Resultaten gäller självupplevda besvär och testprestationer, inte visad bot av en bestämd psykiatrisk eller neurologisk sjukdom. [20,21]
Bortfall, många analyser och ofullständigt beskrivna kommunikationsvillkor begränsar slutsatserna. En säkerhetstabell innehåller också värdeangivelser vars innebörd behöver klarläggas. De används därför inte här som belägg för fysiologiska förändringar. Fullständigt protokoll och daterad registerhistorik har inte kunnat kontrolleras i denna genomgång. [20–22]
Samtliga författare uppgav anställning vid Trivedi Global eller Trivedi Science Research Laboratory. Deklarationen om att manusförberedelsen saknat finansiering ska skiljas från frågan om vem som finansierade själva försöket. De två artiklarna är rapporter från samma deltagarmaterial, inte oberoende upprepningar. [20–22]
En annan, separat studie från samma författargrupp omfattade 80 lottade personer med självrapporterade psykiska besvär; 77 redovisades vid studiens slut. Behandlingen gavs på plats, med utövaren nära deltagarna, och var alltså inte samma fjärrupplägg eller kohort som studien ovan. Tidskriften återkallade rapporten 2026. I återkallelsebeskedet anges olösta frågor om kontrollgruppens lämplighet och frågeformulärets poängsättning, biomarkörvärden som saknade tillräcklig motivering samt avsaknad av oberoende stöd. Redaktörerna bedömde resultaten och slutsatserna som otillförlitliga; författarna motsatte sig återkallelsen. Detta ska hållas skilt från den 117-personers fjärrstudien och räknas inte som oberoende stöd för den. [33]
Varför närvarande förbön är en annan jämförelse
Jacobson och medarbetare publicerade 2026 ett försök med 180 amerikanska primärvårdspatienter. Närvarande kristen förbön med beröring jämfördes med musiklyssning. Förbönsgruppen rapporterade större smärtminskning direkt och efter två veckor, men inte efter sex veckor, samt förbättringar i ångestmått. [23]
Deltagarna kände till insatsen och musikgruppen fick inte motsvarande personkontakt och beröring. Vid sex veckor saknades 62 deltagare. Analyserna byggde på antaganden om de saknade uppgifterna. Flera författare hade styrelseuppdrag hos finansiären, och ekonomiska intressen i andra verksamheter redovisades. [23]
Det positiva fyndet gäller detta sammansatta möte. Det visar varken en isolerad böneffekt eller påverkan utan vanlig kontakt. Registerunderlaget har dessutom en separat fråga om efterhandsregistrering och andra beskrivna armar; de virtuella armarna ska inte förväxlas med publicerade fjärrresultat från denna artikel. [24]
Vad kan vara värdefullt för personen?
Att bli ihågkommen, kunna uttrycka oro eller dela en religiös handling kan ha betydelse även när ett medicinskt utfall förblir oförändrat. Samtidigt kan religiösa inslag upplevas olika. I Oxhandler och medarbetares enkät med 989 amerikanska klienter inom psykisk hälsovård beskrevs både hjälpsamma och sårande erfarenheter. Enkäten mäter erfarenheter av vårdmöten, inte skadefrekvensen för distanshealing. [25]
Sjukhuskyrkan beskriver sitt svenska samtalsstöd som utgående från det personen själv tycker är viktigt. Även personer utan kristen tro kan söka stödet, och kontakter med andra religioners företrädare kan förmedlas. Detta är en möjlighet till samtal och existentiellt stöd, med ett annat uppdrag än att påvisa sjukdomsbehandling på avstånd. [26]
För den som använder en healingtjänst behöver målet vara begripligt: gäller det gemenskap och stillhet, mindre upplevda besvär eller ett löfte om att påverka sjukdom? Dessa mål kräver olika slags uppföljning. En upplevelse av lugn ska få vara just det, utan att behöva användas som bevis för förändrade provsvar eller läkning.
Säkerhet, eget val och vård i Sverige
Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten.
Andligt stöd ska vara frivilligt. Det behöver finnas utrymme att avstå, ändra sig och beskriva sin egen tro eller frånvaro av tro. Kvarstående sjukdom är inte ett mått på människans värde, tro eller mottaglighet. Ett healinglöfte bör inte styra förändringar av ordinerad behandling; sådana frågor hör till vården och läkemedlets säkerhetsanvisningar. [25–27]
Även en tjänst utan fysisk kontakt kan medföra kostnader, integritetsproblem eller vårdfördröjning. Före deltagande behöver det vara tydligt vad som erbjuds, vem som ansvarar, hur betalningen fungerar och vilka uppgifter som delas. Ett namn, fotografi eller en sjukdomsberättelse om någon annan bör inte spridas utan att personen fått ta ställning. På Bönewebben blir exempelvis publicerade böner synliga för andra, även om skribentens identitet inte visas. [7]
För personer utanför hälso- och sjukvårdspersonalen begränsar patientsäkerhetslagen viss yrkesmässig undersökning och behandling av sjukdom, bland annat vid cancer, diabetes och hos barn under åtta år. Den innehåller även en bestämmelse om skriftliga behandlingsråd utan personlig undersökning. Reglernas tillämpning beror på utövarens roll och den faktiska handlingen; de utgör inte ett generellt förbud mot privat förbön eller all vård på distans. [28]
Vid misstänkt depression är vårdcentral eller psykiatrisk öppenvård en väg till bedömning. Efter en operation behöver tilltagande smärta hanteras enligt vårdens plan och kontaktvägar. Klimakteriebesvär som påverkar vardagen kan bedömas på vårdcentral. Ring 1177 för hjälp att bedöma vart du ska vända dig. [29–31]
Om situationen känns outhärdlig eller om det finns planer på att ta sitt liv: sök genast psykiatrisk akutmottagning eller ring 112. Vänta inte på en distanssession. [32]
Kommenterade källor
Vetenskapliga källor är på engelska om inget annat anges. Föränderliga webbkällor lästes den 10 oktober 2026, med de uttryckliga undantagen för registeruppgifterna nedan. Flera mindre försök har endast kunnat läsas i originalabstract. Exakt läsomfång och kvarstående kontrollfrågor finns i arbetsloggen.
1. Svenska kyrkan. Bön. Svenska. Egen beskrivning av bön, förbön och samtalsstöd; inte en klinisk effektkälla. https://www.svenskakyrkan.se/bon
2. International Center for Reiki Training. I have heard that Reiki can be sent to others at a distance. How does this work? Metodmiljöns beskrivning av distansreiki, symboler och mottagare; kliniska och fysikaliska påståenden är inte verifierade genom beskrivningen. https://www.reiki.org/faqs/i-have-heard-reiki-can-be-sent-others-distance-how-does-work
3. Lukasevangeliet 7:1–10. nuBibeln, 2015, återgiven med Biblicas tillstånd. Svenska. Religiös text och traditionsbakgrund, inte klinisk dokumentation. https://www.bible.com/sv/bible/916/LUK.7.NUB
4. Rand WL/International Center for Reiki Training. What is the History of Reiki? Inklusive återgiven översättning av Usuis minnestext. Traditionsanknuten historieskrivning och översättning; originalinskriften har inte granskats. https://www.reiki.org/faqs/what-history-reiki
5. Galton F. Statistical Inquiries into the Efficacy of Prayer. Fortnightly Review. 1872. Historisk essä i transkription. Använd för jämförelsefrågans historia, inte som modern effektprövning. https://galton.org/essays/1870-1879/galton-1872-fortnightly-review-efficacy-prayer.html
6. SOU 2019:15. Komplementär och alternativ medicin och vård. Svenska. Utvalda beskrivningar av healing och Reiki. Utredningens metodöversikt är varken gällande lag eller ett belägg för första svenska användning. https://data.riksdagen.se/dokument/H7B315.html
7. Svenska kyrkan. Bönewebben: Om webbplatsen. Svenska. Egen verksamhets- och integritetsbeskrivning; ingen behandlingsstudie. https://be.svenskakyrkan.se/om-webbplatsen/
8. 1177. Psykoterapi och psykologisk behandling. Svenska. Identifierbara psykologiska arbetsformer och digital förmedling, till skillnad från särskilda fjärrhealinganspråk. https://www.1177.se/liv--halsa/psykisk-halsa/psykoterapi-och-psykologisk-behandling/
9. Kaptchuk TJ med flera. Components of placebo effect: randomised controlled trial in patients with irritable bowel syndrome. BMJ. 2008;336:999–1003. Studie av bemötande kring skenakupunktur. NIH-stöd; flera författare redovisade kommersiella konsultrelationer. https://doi.org/10.1136/bmj.39524.439618.25
10. Wager TD med flera. Placebo-induced changes in FMRI in the anticipation and experience of pain. Science. 2004;303:1162–1167. Originalabstract om smärta och hjärnaktivitet; full metod och finansiering inte granskade. https://doi.org/10.1126/science.1093065
11. Schlitz M med flera. Distant healing of surgical wounds: an exploratory study. Explore. 2012;8:223–230. Originalabstract och metod-/resultatutdrag; avgränsad sårläkningsfråga. Fullständig ekonomisk redovisning inte kontrollerad. https://doi.org/10.1016/j.explore.2012.04.004
12. Astin JA, Harkness E, Ernst E. The efficacy of “distant healing”: a systematic review of randomized trials. Annals of Internal Medicine. 2000;132:903–910. Originalabstract; bred definition som även omfattar närbelägen beröringsfri behandling. Full studietabell och jävsredovisning inte lästa. https://doi.org/10.7326/0003-4819-132-11-200006060-00009
13. Benson H med flera. Study of the Therapeutic Effects of Intercessory Prayer (STEP) in cardiac bypass patients … [förkortad titel]. American Heart Journal. 2006;151:934–942. Studieorganiserad förbön utöver vård. John Templeton Foundation och separat platsfinansiering från Baptist Memorial redovisas. https://doi.org/10.1016/j.ahj.2005.05.028
14. Roberts L, Ahmed I, Hall S, Davison A. Intercessory prayer for the alleviation of ill health. Cochrane Database of Systematic Reviews. 2009;CD000368, med senare ändringar i nätversionen. STEP ingår. Versions- och sifferavvikelser begränsar användningen av exakta sammanvägda mått. https://doi.org/10.1002/14651858.CD000368.pub3
15. Sicher F med flera. A randomized double-blind study of the effect of distant healing in a population with advanced AIDS … [förkortad titel]. Western Journal of Medicine. 1998;169:356–363. Originalabstract; litet positivt försök med flera utfall. Fulltext och finansiering inte granskade. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/9866433/
16. Astin JA med flera. The efficacy of distant healing for human immunodeficiency virus—results of a randomized trial. Alternative Therapies in Health and Medicine. 2006;12(6):36–41. Originalabstract med negativa resultat; full metod, bortfall och ekonomiska uppgifter inte granskade. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17131980/
17. Vandervaart S med flera. The effect of distant reiki on pain in women after elective Caesarean section … [förkortad titel]. BMJ Open. 2011;1:e000021. Primärt negativt smärtfynd och avgränsade sekundära signaler. Inget särskilt anslag deklarerat; en forskare var reikipraktiker. https://doi.org/10.1136/bmjopen-2010-000021
18. Yeşil FH, Lafcı Bakar D. Effect of reiki application on menopausal symptoms. Explore. 2024;20:102993. Positivt originalabstract med begränsade uppgifter om kontroll och blindning. Finansiering och fulltext inte granskade. https://doi.org/10.1016/j.explore.2024.03.001
19. Unal N med flera. The Effect of Distance Reiki on State Test Anxiety and Test Performance: A Randomized Controlled Trial of Nursing Students. Journal of Nursing Education. 2024;63:298–303. Originalabstractets jämförelser hålls isär från dess positiva slutsats. Inga intressekonflikter deklareras i den lästa förlagsinformationen. https://doi.org/10.3928/01484834-20240305-04
20. Branton A med flera. Effectiveness of Distant/Remote Blessing Treatment on Cognitive-motor Function: A Randomized Double-blind Placebo-controlled Trial. Health Psychology Research. 2025;13:128098. Företagsanknutet försök med bortfall, många utfall och rapporteringsfrågor. Samtliga författare uppgav företagsanställning. https://doi.org/10.52965/001c.128098
21. Branton A med flera. Investigation of Non-Pharmacological Distant Energy Therapy in Adults with Self-Perceived Mental and Psychological Health Problems … [förkortad titel]. Alternative Therapies in Health and Medicine. 2025;31(3):26–33. Originalabstract och begränsade förlagsutdrag; samma försök som [20]. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39899546/
22. Clinical Trials Registry–India. CTRI/2022/07/043736. Tidigare dokumenterad registerläsning anger Trivedi Global som sponsor och ekonomiskt/materiellt stöd. Posten och ändringshistoriken kunde inte återläsas här; uppgiften är inte en ny registerverifiering. https://www.ctri.nic.in/Clinicaltrials/pmaindet2.php?EncHid=NzAxMTY=&Enc=&userName=
23. Jacobson K med flera. Prayer for Pain and Anxiety in a Primary Care Setting: A Randomized Controlled Trial. Annals of Family Medicine. 2026;24:192–197. Närvarande bön med beröring, inte fjärrhealing. GMRI-finansiering, styrelseuppdrag och vissa andra ekonomiska intressen redovisas. https://doi.org/10.1370/afm.250302
24. ClinicalTrials.gov. NCT07565142. Tidigare dokumenterad registerläsning anger avslut 2025 och första registrering 2026 samt ytterligare virtuella armar. Aktuell post och protokollbilaga kunde inte återkontrolleras här; inga virtuella resultat tillskrivs [23]. https://clinicaltrials.gov/study/NCT07565142
25. Oxhandler HK med flera. Helpful and Harmful Approaches to Integrating Religion and Spirituality into Mental Health Care … [förkortad titel]. Journal of Religion and Health. 2024;63:2924–2940. Originalabstract om klienters erfarenheter i USA. Ingen specifik skadeincidens för healing; finansiering inte granskad. https://doi.org/10.1007/s10943-024-02072-x
26. Svenska kyrkan. Sjukhuskyrkan. Svenska. Egen beskrivning av personstyrt samtalsstöd och religiösa kontakter; inte effektbevis för distanshealing. https://www.svenskakyrkan.se/samtalsstod/samtalsstodsjukhuskyrka
27. 1177. När du tar läkemedel. Svenska. Ordination, läkemedelsanvändning och kontakt med vården. https://www.1177.se/undersokning-behandling/behandling-med-lakemedel/rad-om-lakemedel/nar-du-tar-lakemedel/
28. Sveriges riksdag. Patientsäkerhetslag (2010:659). Svenska. Särskilt 5 kap. 1 § samt relevanta bestämmelser i 6 och 10 kap. Tillämpningen kräver rätt person-, verksamhets- och handlingskategori. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659n/
29. 1177. Depression. Svenska. Nationella råd om bedömning och vårdkontakt. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/depression/depression/
30. 1177. Ont efter operation. Svenska. Information om smärta, utskrivningsråd och kontakt vid otillräcklig lindring. https://www.1177.se/skane/undersokning-behandling/operationer/fore-och-efter-operation/ont-efter-operation/
31. 1177. Klimakteriebesvär. Svenska. Nationell patientinformation i Stockholmsvyn; ingen regional mottagning eller behandlingsregim återges. https://www.1177.se/stockholm/sjukdomar--besvar/hormoner/klimakteriet/klimakteriebesvar/
32. 1177. Till dig som har självmordstankar. Svenska. Direkt kontrollerad akut vårdväg. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/sjalvmordstankar/till-dig-som-har-sjalvmordstankar/
33. Japanese Society of Neuropsychopharmacology, Wiley. Retraction: Amelioration of Adults' Mental Health Conditions and Symptoms Through Spiritual Energy Therapy: Randomized Controlled Trial. Neuropsychopharmacology Reports. 2026;46:e70099. Formellt återkallelsebesked för en separat studie; redaktörerna bedömer resultat och slutsatser som otillförlitliga, och författarna motsätter sig beslutet. https://doi.org/10.1002/npr2.70099