Hur uppstår kroppens svaga ljus?

En foton är en ljuspartikel. Ordet biofoton anger ett biologiskt ursprung. Vid kemiska reaktioner i cellerna kan molekyler hamna i ett energirikt tillstånd. När de återgår till ett lägre energitillstånd kan en del av energin lämna dem som ljus. Reaktioner med reaktiva syreföreningar, som bildas vid ämnesomsättningen, är en viktig källa. Detta ljus kan uppstå utan att kroppen först belyses. [1]

Förklaringen skiljer sig från efterlysning, där ett material fortsätter avge ljus efter tidigare belysning. Båda fenomenen kan förekomma i biologiska prover. För att studera den spontana ljusavgivningen behöver forskaren skilja den från efterlysning, omgivningsljus och störningar i detektorn. Annars kan ett uppmätt ljus räknas till fel process. [1]

I ett japanskt försök registrerades ljus från fem friska män med en mycket känslig, kyld kamera. Efter mörkeranpassning gjordes 20 minuter långa exponeringar vid olika tider på dagen. Ljusavgivningen varierade och var högre sent på eftermiddagen än på morgonen. Mönstret motsvarade inte värmekamerans bild. Försöket visar ett mätbart kroppsligt fenomen, men undersökte ingen behandling eller sjukdomsdiagnostik. [2]

Kan ljuset påverka andra delar av cellen?

Ljusavgivning och ljussignalering är olika steg. För signalering behöver fotonerna nå en mottagande struktur, tas upp där och förändra något som har betydelse för funktionen. En mätning utanför kroppen visar inte ensam vilken struktur som skulle vara mottagare eller vilken information ljuset bär.

Ett försök från 2023 undersökte denna möjlighet med isolerade mitokondrier, delar av cellen som medverkar i energiomsättningen. Forskarna störde mitokondrier i ett kärl med ett ämne som hämmar deras energiprocesser. Mitokondrier i ett intilliggande, kemiskt avskilt kärl ändrade då sin syreförbrukning jämfört med mitokondrier bakom en ljusblockerande barriär. [3]

Resultaten ger anledning att undersöka en påverkan som kan förmedlas av ljus. Studien mätte emellertid inte ljusproduktionen direkt och kunde inte skilja spontan emission från efterlysning. Responsen varierade också med cellernas ursprung och ljusmiljön. För att utveckla förklaringen behövs en koppling mellan uppmätta fotoner, mottagarens förändring och dess funktion. Försöket prövade ingen behandlingsapparat. [3]

Vad säger Chiren-apparaten sig göra?

Biontology beskriver Chiren 3.0 som ett instrument som tar emot, bearbetar och återför kroppens eget ljus utan att tillföra extern ljusenergi. Enligt metodens modell förstärks samordnade signalmönster och störande mönster motverkas. Bedömningar görs vid punkter på händer och fötter och används för att styra sessionen. Metodägaren anger att bedömningen inte diagnostiserar sjukdom. Detta är den egna funktionsbeskrivningen. [4]

Den föreslagna behandlingskedjan innehåller flera frågor: vilket ljus tar apparaten emot, hur skiljer den olika mönster åt och vad återförs? Därefter behöver man undersöka var den återförda påverkan tas emot och hur den ändrar personens besvär. Ett ändrat värde i apparatens eget bedömningssystem behöver skiljas från en påvisad funktionsförbättring.

På metodägarens forskningssida finns en sammanfattning från 2011 av ett examensarbete med 30 deltagare, varav 20 fick aktiv behandling och tio skenbehandling. Forskarna jämförde röda blodkroppars läge och gruppering på mikroskopibilder före och efter behandlingen. De rapporterade större bildförändringar i den aktiva gruppen. [5]

Rapporten avgjorde uttryckligen inte om förändringarna var positiva eller negativa för hälsan. Den prövade inte sjukdomslindring och likställde inte bildbedömningen med vanlig bloddiagnostik. Den äldre apparatens resultat kan inte heller tillskrivas dagens Chiren 3.0 utan att apparaternas faktiska innehåll har jämförts. [5]

Vad förändras när ljus tillförs utifrån?

Fotobiomodulering, förkortat PBM, använder en yttre ljuskälla, vanligen laser eller lysdioder med rött eller nära-infrarött ljus. En föreslagen väg går via molekyler i mitokondrierna som kan ta upp ljus och förändra energiomsättningen. Detta är en annan exponering än Chiren-modellens återföring av kroppens ljus. [6]

Ett ofta undersökt mål är cytokrom c-oxidas, ett enzymkomplex som deltar i mitokondriernas energiprocesser. I försök med odlade nervceller, vars funktion hämmats med gifter, kunde viss belysning delvis återställa enzymaktivitet och minska celldöd. Effekten berodde på våglängd och hur starkt cellerna hämmats. Återställning av ATP, cellernas energibärare, sågs bara vid den lägsta prövade cyanidkoncentrationen. [7]

Den möjliga kopplingen är att förändrad energiomsättning kan hjälpa en belastad cell att upprätthålla sina funktioner. Men cellerna i ett odlingskärl belyses direkt. I kroppen måste ljuset först nå den relevanta vävnaden, och utgångsläget kan vara ett annat. Färg, intensitet, tid och belyst område behöver därför beskrivas tillsammans med tillståndet som ska påverkas.

Det framgår också av ett försök publicerat 2026 med tolv friska personer. Ett ben fick ljusbehandling och det andra skenbehandling. Efter en session ökade inte den uppmätta mitokondriella syreförbrukningen i uttagna hud- eller muskelprover, trots att den belysta huden blev varmare. Resultatet gäller en akut exponering hos friska personer och den efterföljande mätningen i vävnadsprover. Det avgör inte effekten av upprepade behandlingar vid ett bestämt sjukdomstillstånd. [8]

Vilka kliniska utfall har undersökts?

En paraplyöversikt från 2025 sammanställde 15 metaanalyser av PBM och rapporterade 204 ingående randomiserade studier. Tolv av 35 undersökta utfall visade statistiskt säkerställda skillnader. Måttlig kunskapssäkerhet angavs bland annat för mindre smärta vid brännande munsyndrom, bättre funktion vid knäartros och ökad hårtäthet vid ärftligt håravfall. De flesta utfall hade låg eller mycket låg kunskapssäkerhet. [6]

Sökningen slutade i december 2023. Behandlingsinställningarna varierade, och översikten gjorde ingen ny direkt kvalitetsbedömning av varje originalförsök. Biverkningsunderlaget räckte inte för en säkerhetsbedömning. Resultaten beskriver bestämda kliniska jämförelser; de identifierar inte en gemensam verkningsmekanism och överförs inte till Chiren. [6]

Ett avgränsat användningsområde är att förebygga oral mukosit, en inflammation med rodnad och sår i munnens slemhinna under cancerbehandling. Tillståndet kan göra det svårt att äta och svälja. MASCC/ISOO:s riktlinje från 2020 rekommenderar bestämda ljusprotokoll inne i munnen för vuxna som får högdoscytostatika inför stamcellstransplantation och vuxna som strålbehandlas mot huvud och hals, med eller utan samtidig cytostatika. [9]

Här knyts insatsen till en viss vävnad, behandlingskomplikation och exponering. Riktlinjen betonar att de undersökta inställningarna behöver följas. Den tar också upp osäkerheter om tumörbiologi och behovet av information om nytta och risker. Insatsen hör till ansvarigt vårdteam och är stödjande vård, inte behandling av själva tumören. [9]

Vad behöver vara känt om ett erbjudet upplägg?

En begriplig beskrivning börjar med apparaten och den faktiska påverkan. Avger den ljus, registrerar den ljus eller bygger den på något annat? Vilken kroppslig process ska påverkas, och vilket besvär eller vilken funktion ska följas? För en ljuskälla behövs uppgifter om våglängd, intensitet, tid och behandlat område för att jämföra med ett forskningsupplägg.

Det hjälper också att skilja tre slags resultat: en förändrad ljussignal, en förändrad cellfunktion och en förändring som personen märker i vardagen. De kan vara förbundna, men varje förbindelse behöver undersökas. En gemensam benämning eller en bild av röda blodkroppar binder inte ihop hela kedjan.

Källor, begränsningar och intressen

Underlaget skiljer spontant ljus hos människor från isolerade mitokondrier, odlade nervceller och kliniska ljusbehandlingar. Metodägarens beskrivning används för att återge apparatens anspråk. Den ersätter ingen oberoende mätning av apparaten. Alla möjliga kliniska användningar av PBM har inte kartlagts här.

Moulds arbete om signalering finansierades av Guy Foundation; författargruppen hade också anknytning till stiftelsen. [3] Fullständiga finansierings- och jävsuppgifter har inte kontrollerats för varje källa. Referenserna anger när läsningen begränsats till en originalsammanfattning. En sådan läsning ger mindre insyn i exempelvis behandlingsinställningar och bortfall än en fulltext.

Säkerhet för ögon och hud

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.

Riskbedömningen måste gälla den faktiska utrustningen. Strålsäkerhetsmyndigheten beskriver hur laserklasser skiljer svagare produkter från lasrar som kan skada ögon och hud. Klass och skyddsanvisningar behöver vara tydliga. Laserklassning är inte ett gemensamt mått för alla lysdiodsapparater, och laserriskerna beskriver inte automatiskt en apparat som sägs återföra kroppens eget ljus. [10]

Titta inte in i en laserstråle. En stark stråle kan skada ögat innan blinkreflexen hinner skydda det. Osynligt laserljus och reflektioner från starka lasrar kan också vara farliga. Följ utrustningens skyddsanvisningar; att ljuset känns svagt är inget tillförlitligt säkerhetstest. [11]

Kontakta vårdcentral eller jourmottagning om stora besvär kvarstår ett till två dygn efter starkt ljus eller laser. Sök genast ögonläkare vid en ny grå eller mörk skugga i synfältets utkant, dubbelseende eller svårighet att röra ögat efter en ögonskada. Ring 1177 för hjälp att bedöma symtom och hitta rätt vård. [12]

En apparats bedömning eller en tillfällig förändring efter en session ska inte ersätta medicinsk utredning eller ordinerad behandling. Detta gäller också när upplägget beskrivs som naturligt eller sägs stödja kroppens egen reglering.

Utgivare och intressen

Enligt utgivarens uppgifter säljer Lundberg Selection AB inga fysiska produkter men har egna digitala finder-produkter och verktyg på homeopati.se, illnessfinder.com, remedyfinder.net, sanabit.com och webhomeopath.com. Utgivaren har också ett ekonomiskt intresse i artikelköp på Alternativmedicin och Sanabit. Redovisningen uppdaterades den 9 september 2026. Dessa kopplingar redovisas för att läsaren ska kunna bedöma utgivarens intressen.

Källor

  1. Mould RR, Mackenzie AM, Kalampouka I, Nunn AVW, Thomas EL, Bell JD, Botchway SW. Ultra weak photon emission-a brief review. Front Physiol. 2024;15:1348915.Originalets bakgrund, emissionsmekanismer, diskussion och begränsningar lästa; signalhypoteser åtskilda från mätning.
  2. Kobayashi M, Kikuchi D, Okamura H. Imaging of Ultraweak Spontaneous Photon Emission from Human Body Displaying Diurnal Rhythm. PLoS One. 2009;4:e6256.Hela originalets huvudtext läst; fem friska män, upprepad mätning och bakgrundskontroll.
  3. Mould RR m.fl. Non-chemical signalling between mitochondria. Front Physiol. 2023;14:1268075.Huvudtext inklusive metod, resultat och begränsningar läst; isolerade mitokondrier, indirekt ljushypotes.
  4. Biontology/Stichting MIBA. Chiren 3.0.Metodägarens aktuella sida läst via webbindex; egen funktionsbeskrivning, ingen apparatvalidering.
  5. Pet M m.fl. Biophoton therapy and its perceptible effect on human blood. Explore! 2011;20.3:4–6. Sammanfattning av examensarbete 2010.Samtliga tre originalskanningar lästa; examenssammanfattning med bildutfall, inte klinisk nyttoprövning.
  6. Son Y m.fl. Effects of photobiomodulation on multiple health outcomes: an umbrella review of randomized clinical trials. Syst Rev. 2025;14:160.Originalets metoder, relevanta utfall, mekanismdiskussion, begränsningar och finansiering lästa.
  7. Wong-Riley MTT m.fl. Photobiomodulation directly benefits primary neurons functionally inactivated by toxins: role of cytochrome c oxidase. J Biol Chem. 2005;280:4761–4771.Hela originalsammanfattningen läst; odlade nervceller, hämmare och våglängdsberoende respons.
  8. Aussieker T m.fl. Photobiomodulation Does Not Increase Mitochondrial Respiration in Skeletal Muscle or Skin Tissue in Humans. Med Sci Sports Exerc. 2026.Hela originalsammanfattningen läst; tolv friska personer, en session, vävnadsprover efter behandling.
  9. Elad S m.fl. MASCC/ISOO clinical practice guidelines for the management of mucositis secondary to cancer therapy. Cancer. 2020;126:4423–4431.Originalets introduktion, PBM-avsnitt, rekommendationstabeller och jäv lästa; vuxna och bestämda protokoll.
  10. Strålsäkerhetsmyndigheten. Laserklasser.Aktuell svensk information om laserklasser och märkning läst.
  11. Strålsäkerhetsmyndigheten. Hälsorisker med laser.Aktuella svenska uppgifter om ögon, hud, osynligt ljus och reflektioner lästa.
  12. 1177. Ögonskador.Aktuella svenska avsnitt om starkt ljus, vanlig vårdkontakt och brådskande ögonsymtom lästa.