Vad innebär bildterapi?

Svenska Riksförbundet för Bildterapeuter beskriver hur konstnärliga material används för att skapa bilder som sedan kan utforskas i samtal. Bilden, skapandet och mötet med terapeuten ingår tillsammans. Detta är förbundets beskrivning av arbetssättet, inte i sig ett forskningsbelägg för effekt vid en viss diagnos. [1]

Bildterapi kan vara en del av vård eller användas för personlig utveckling. Förbundets etiska riktlinjer framhåller att klienten ska få begriplig information om syfte, mål, sekretess och uppföljning. Det gör skillnad om en studie undersöker terapeutledd behandling eller en skapande aktivitet utan motsvarande samtal och ansvar. [2]

Hur skulle behandlingen kunna hjälpa?

När tankar och känslor är svåra att reda ut kan bilden ge något konkret att återvända till. I ett svenskt behandlingsprogram som kallas PATd får deltagaren skapa, betrakta bilden och beskriva sin upplevelse. Genom att växla mellan bilden och samtalet kan personen undersöka vad den betyder och se sin situation ur fler perspektiv. Terapeuten stödjer utforskandet med öppna frågor; bildens betydelse bestäms inte genom en färdig symboltolkning. [3]

I intervjuer med tio personer som gått igenom PATd beskrev deltagarna hur skapandet och berättandet kunde göra den egna situationen synlig och förändra förståelsen av den. Det är erfarenheter från en liten, utvald grupp i samma forskningsprojekt som depressionsförsöket nedan. Intervjuerna hjälper oss att förstå en möjlig process, men kan inte avgöra hur stor del av symtomförbättringen den orsakar. [3]

Det finns också en praktisk sida: att välja material, pröva ett uttryck och justera det man gör kan ge tillfällen att öva uppmärksamhet, planering och känslohantering. Detta har föreslagits som en möjlig verkningsväg i en ångeststudie. Att förmågorna övas under en session betyder dock inte automatiskt att de förbättras i vardagen. [4]

I samma studie av kvinnor med ångest följde minskad ångest förbättringar i vissa självskattade vardagsförmågor, såsom känsloreglering och planering. Ett sådant samband gör mekanismen värd att undersöka, men visar inte ensamt att förändringen i den ena förmågan orsakade förändringen i den andra. [4]

Självskattning och kroppsliga mått gav olika resultat

I samma försöksmaterial ökade variationen mellan hjärtslagen i vila efter bildterapin jämfört med väntelista. Förändringen i vilomåttet hade inget säkerställt samband med minskad ångest. Däremot förbättrades inte den uppmätta stressreaktionen eller återhämtningen efter en stressuppgift. Inte heller de använda kognitiva prestationstesten visade någon säker fördel. Mekanismstudien är inte en separat upprepning av behandlingsstudien, och resultaten visar inte att bildterapi generellt normaliserar stressystemet. [4]

Depression: positiva resultat med begränsningar

I en svensk lottad studie med 79 vuxna med måttlig till svår depression prövades manualbaserad bildterapi som tillägg till vanlig behandling. Originalsammanfattningen rapporterar minskade depressionsnivåer i tilläggsgruppen och större återgång i arbete än med enbart vanlig behandling. Självkänslan förbättrades i båda grupperna; självmordstankar påverkades inte. Studien undersökte ett bestämt tilläggsprogram. Den prövade inte att ersätta övrig depressionsbehandling med eget bildskapande. [5]

En översikt från 2024 omfattade 15 lottade studier med 932 vuxna och sökningar till oktober 2023. Det sammanvägda resultatet talade för minskade depressiva symtom efter visuell bildterapi. Författarna graderade samtidigt evidensen som låg. Skillnader mellan deltagare, behandlingsupplägg och kontrollgrupper begränsar hur exakt genomsnittet beskriver nyttan för en viss person. [6]

En annan analys publicerades 2026 och fann också ett positivt genomsnittligt resultat: 19 studier med 997 deltagare kunde sammanvägas. Den omfattade olika åldrar och patientgrupper där depressiva symtom mättes. Det var en ny analys av ett äldre underlag, med systematiska sökningar genomförda i mars 2021. Den ger därmed inte automatiskt en senare forskningsbild än översikten från 2024. [7]

Varför resultaten inte kan överföras till allt skapande

I 2026 års analys varierade bland annat kontrollgrupp, metodkvalitet och deltagarnas hälsotillstånd. Vissa aktiviteter innehöll reflektion och känslobearbetning, andra var huvudsakligen sysselsättning. Små undergrupper gör jämförelser mellan sådana former osäkra. Alla studier hade minst en del med hög eller oklar risk för snedvridning. Översikter som använder överlappande originalstudier är dessutom inte oberoende upprepningar av behandlingen. Resultatet bör knytas till det program och det besvär som faktiskt undersökts. [7]

Ett nyare försök från 2026 omfattade 240 personer på sex indiska äldreboenden. Bildskapande, övningar i medveten närvaro (mindfulness) och vanlig verksamhet jämfördes under 20 veckor. Författarna rapporterade förbättringar med skapandet, men grupperna skilde sig kraftigt redan före behandlingen: bildgruppen hade betydligt lindrigare ångest och stress. Analyserna av gruppernas slutvärden tog inte tillräckligt hänsyn till detta, och inte heller till likheter mellan boende på samma institution. Resultatet kan därför inte läsas som en säker rangordning av behandlingarna. Det undersökta skapandet omfattade teckning, målning, hantverk och färgläggning och behöver skiljas från PATd. [8]

Ångest och traumarelaterade besvär

Abbing och kollegor prövade antroposofiskt inriktad bildterapi hos 59 vuxna kvinnor med diagnostiserad ångest; 47 fullföljde försöket. Jämfört med väntelista förbättrades ångestsymtom, upplevd livskvalitet och delar av känsloregleringen. Förbättringar kvarstod efter tre månader i den första behandlingsgrupp som följdes upp. Eftersom kontrollgruppen väntade på behandling går det inte att avgöra hur mycket som berodde på bildarbetet jämfört med terapeutkontakt, förväntningar eller annan strukturerad behandling. [9]

Studien fick delvis stöd från den nederländska yrkesorganisationen för antroposofiska bildterapeuter, en försäkringsgivare och stiftelser. Författarna uppgav att finansiärerna inte deltog i studiens upplägg, analys eller publiceringsbeslut. Det är relevant bakgrund till ett positivt resultat som fortfarande behöver prövas mot en aktiv jämförelsebehandling. [9]

En tidigare översikt från 2015 identifierade sex kontrollerade jämförelser vid trauma hos vuxna. Tre rapporterade minskade traumasymtom i behandlingsgrupperna. Små deltagarantal, olika upplägg och metodproblem begränsade tolkningen. Det daterade underlaget avgör inte hur ett visst program fungerar vid dagens traumavård eller om bildterapi är bättre än en annan riktad behandling. [10]

En nyare översikt från 2024 samlade 21 lottade studier med 868 deltagare med olika slags traumatiska erfarenheter, även utan fastställt posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Positiva mått som livskvalitet förbättrades i genomsnitt. För PTSD-symtom var det samlade resultatet däremot statistiskt osäkert. En positiv undergruppsanalys gällde barn, men byggde på få studier med mycket olika resultat. Det ger en mer nyanserad bild än att all traumabehandling med bildskapande har samma effekt. [11]

Ett försök publicerat 2025 jämförde två sorters färgläggning hos 84 manliga veteraner med PTSD: ett cirkelformat mönster, en mandala, respektive fritt färgläggande. Efter tre veckor minskade självskattade PTSD-symtom mer med mandalan. Här har originalsammanfattningen lästs; långtidseffekt och fullständig rapportering av metod och säkerhet är inte verifierade. Resultatet gäller dessa aktiviteter och deltagare, inte att bildskapande ersätter annan PTSD-behandling. [12]

Ett större försök utan påvisad förbättring

I MATISSE-studien lottades 417 personer med schizofreni till erbjudande om gruppbildterapi, andra gruppaktiviteter eller enbart vanlig vård. Alla grupper behöll sin ordinarie vård. Efter två år fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad i de primära måtten på övergripande funktion och psykiatriska symtom. Nästan 40 procent av dem som erbjöds bildterapi deltog aldrig, och regelbunden närvaro var ovanlig. Det begränsar tolkningen av en fullföljd behandling, men även analysen som försökte beakta deltagandet gav ingen förbättring i de primära måtten. Resultatet gäller detta erbjudande och denna patientgrupp; det upphäver inte resultat från andra diagnoser. [13]

Säkerhet, bilder och vårdansvar

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.

Klargör behandlarens utbildning, mål och ansvar innan terapin börjar. Kom överens om hur starka reaktioner hanteras och hur arbetet följs upp. Förbundets etiska riktlinjer kräver trygg förvaring av bilder och skriftligt informerat samtycke innan de visas utanför terapirummet. Det är förbundets egna regler. Fråga också vilka rutiner som gäller i den aktuella verksamheten, inklusive fotografier och digital lagring. [2]

En depressionsbedömning bygger enligt 1177 på samtal, symtom och relevant undersökning. En bild bör därför inte behandlas som ett fristående diagnostiskt besked. Vid misstänkt depression, kontakta vårdcentral eller psykiatrisk öppenvård. Bildterapi kan diskuteras som del av en behandlingsplan där symtom och vardagsfunktion följs. [14]

Om du har självmordstankar eller mår så dåligt att du inte orkar mer behövs vårdkontakt direkt. Vid allvarliga tankar på att ta sitt liv anger 1177 att man ska ringa 112. Vänta då inte på nästa bildterapisession. [14]

Utgivare och intressen

Enligt utgivarens uppgifter säljer Lundberg Selection AB inga fysiska produkter men har egna digitala finder-produkter och verktyg på homeopati.se, illnessfinder.com, remedyfinder.net, sanabit.com och webhomeopath.com. Utgivaren har också ett ekonomiskt intresse i artikelköp på Alternativmedicin och Sanabit. Redovisningen uppdaterades den 9 september 2026. Dessa kopplingar redovisas för att läsaren ska kunna bedöma utgivarens intressen.

Källor

  1. Svenska Riksförbundet för Bildterapeuter. Bildterapi. Hämtad 2026-09-08.Förbundets definition av bildskapande och reflekterande samtal läst.
  2. Svenska Riksförbundet för Bildterapeuter. Etiska riktlinjer. Hämtad 2026-09-08.Mål, samtycke och förvaring/delning av bilder lästa; professionsregler, inte återgivning av lagtext.
  3. Blomdahl C. Painting from Within: Developing and Evaluating a Manual-based Art therapy for Patients with Depression. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet;2017.Originalets patientintervjuer, metodbeskrivning och begränsningar lästa; samma forskningsprojekt som PATd-försöket.
  4. Abbing A, de Sonneville L, Baars E, Bourne D, Swaab H. Anxiety reduction through art therapy in women. Exploring stress regulation and executive functioning as underlying neurocognitive mechanisms. PLoS One. 2019;14(12):e0225200.Originalets metod, resultat och mekanismdiskussion lästa; samma försöksmaterial.
  5. Blomdahl C, Guregård S, Rusner M, Wijk H. A manual-based phenomenological art therapy for individuals diagnosed with moderate to severe depression (PATd): A randomized controlled study. Psychiatr Rehabil J. 2018;41(3):169-182.Originalsammanfattning läst; relaterad avhandlingsmetod läst separat, inte hela tidskriftsartikeln.
  6. Han B, Jia Y, Hu G, Bai L, Gains H, You S, He R, Jiao Y, Huang K, Cui L, Chen L. The effects of visual art therapy on adults with depressive symptoms: A systematic review and meta-analysis. Int J Ment Health Nurs. 2024;33(5):1183-1196.Originalsammanfattning läst; 15 RCT och låg evidenskvalitet.
  7. Joschko R, Roll S, Grabowska WA, Willich SN, Berghöfer A. Art therapy for depression: a systematic review and meta-analysis. Front Psychiatry. 2026;17:1789633.Originalets sökdatum, urval, resultat, begränsningar och finansiering lästa.
  8. Lakshmanan A, Balasundaram S, Gopalakrishnan D, Raju T, Muralikrishnan N, Krishnamoorthy P. A randomized controlled trial comparing the efficacy of art therapy and mindfulness on depression, anxiety, and stress among elderly people living in old age homes in Salem district, Tamil Nadu. J Educ Health Promot. 2026.Originalets metod, tabeller och begränsningar lästa; stora gruppskillnader från början. Universitetsfinansierat.
  9. Abbing A, Baars EW, de Sonneville L, Ponstein AS, Swaab H. The Effectiveness of Art Therapy for Anxiety in Adult Women: A Randomized Controlled Trial. Front Psychol. 2019;10:1203.Originalets resultat, begränsningar och professionsanknuten finansiering lästa.
  10. Schouten KA, de Niet GJ, Knipscheer JW, Kleber RJ, Hutschemaekers GJ. The effectiveness of art therapy in the treatment of traumatized adults: a systematic review on art therapy and trauma. Trauma Violence Abuse. 2015;16(2):220-228.Originalsammanfattning läst; översikt från 2015, inte aktuell generell frånvarobedömning.
  11. Maddox GA, Bodner GE, Christian MW, Williamson P. On the Effectiveness of Visual Arts Therapy for Traumatic Experiences: A Systematic Review and Meta-Analysis. Clin Psychol Psychother. 2024;31:e3041.Originalets sammanfattning, metod, resultat och begränsningar lästa; olika erfarenheter och deltagargrupper.
  12. Nasiri MA, Sajadi SA, Farsi Z, Heidarieh M. The Effects of Mandala Coloring and Free Coloring on Mindfulness and the Score of Posttraumatic Stress Disorder in Veterans: A Randomized Controlled Trial. Holist Nurs Pract. 2025;39:230–238.Originalsammanfattning läst. Fulltext, långtidseffekt och bindningar inte verifierade.
  13. Crawford MJ, Killaspy H, Barnes TR, Barrett B, Byford S, Clayton K, Dinsmore J, Floyd S, Hoadley A, Johnson T, Kalaitzaki E, King M, Leurent B, Maratos A, O'Neill FA, Osborn DP, Patterson S, Soteriou T, Tyrer P, Waller D, MATISSE project team. Group art therapy as an adjunctive treatment for people with schizophrenia: multicentre pragmatic randomised trial. BMJ. 2012;344:e846.Originalets metod, resultat, primära mått, deltagande, begränsningar och bindningar lästa.
  14. 1177. Depression.Svenska råd om stöd, vårdkontakt och säkerhet, kontrollerade 7 september 2026.