Vad händer i hårsäcken vid akne?

En hårsäck har en öppning mot hudytan och är förbunden med en talgkörtel. Under puberteten kan hormonförändringar öka talgproduktionen. Talg är fett som tillsammans med hudrester kan täppa till öppningen och bilda en pormask. Bakterier och inflammation bidrar till att utslag uppstår. Ärftlighet påverkar också förutsättningarna. [2]

Detta samspel förklarar varför bakteriemängden ensam inte beskriver hela problemet. Ett ämne som hämmar bakterier behöver inte samtidigt minska talgproduktionen eller öppna en tilltäppt hårsäck. En förändring i inflammationssignaler säger inte heller direkt hur mycket ett utslag ömmar, om nya utslag bildas eller om ärr uppstår.

Akne beror inte på att huden är smutsig. Tilltäppning, bakterier och kroppens reaktion behöver förstås tillsammans. Svårare akne med djupa ömmande knölar är dessutom en annan klinisk situation än den lindriga till måttliga akne som ingick i gelstudien. [2, 1]

Från traditionell användning till jämförande akneförsök

Det amerikanska forskningscentrumet NCCIH beskriver hur Australiens ursprungsbefolkning traditionellt använde tea tree-blad vid bland annat sår, brännskador och insektsbett. Den moderna eteriska oljan framställs genom ångdestillation av blad från Melaleuca alternifolia. Bladanvändning och destillerad olja ger olika material, och en gel är ytterligare en beredning. Traditionen ger ett sammanhang för intresset för lokala hudprodukter, men avgör inte vad en bestämd aknegel gör. [3]

I ett randomiserat, det vill säga lottat, försök publicerat 1990 jämfördes tea tree-gel med en lotion som innehöll bensoylperoxid hos 124 personer. Forskarna undersökte både förbättring av akne och hudens tolerans. Båda grupperna förbättrades; tea tree gav långsammare förbättring men färre rapporterade biverkningar. Här var frågan hur två aktiva produkter skilde sig, samtidigt som även beredningsformen skilde sig. [4]

EMA:s bedömningsrapport från 2014 beskriver hur variation mellan oljeprover bidrog till en internationell innehållsstandard 1996. En sådan standard anger produktens egenskaper; den är inget kliniskt effektmått. Rapporten nämner också en hudvätska på den svenska marknaden sedan 1988, utan att fastställa första svenska bruk eller koppla uppgiften till Fassprodukterna här. [5]

Studien från 2007 ställde en annan fråga: gav tea tree-gelen större förbättring än själva gelbasen? Kontrollgelen hade en bas av karbomer, ett gelbildande ämne. En sådan kontroll hjälper till att skilja den samlade gelproduktens resultat från vad som händer med en jämförbar bas utan oljan. Den säger däremot inte vilken beståndsdel eller biologisk väg som står för skillnaden. De två försöken visar hur den kliniska frågan har utvecklats från aktiv jämförelse till en särskild prövning mot gelbas. De utgör ingen fullständig historia över oljans användning eller spridning. [1]

Svenska Fass ger två daterade exempel på äldre läkemedelsposter. Thursday Plantation Tea Tree Olja anges som ett naturläkemedel som avregistrerades den 2 november 2011. Tea Tree Oil Thursday Plantation anges som ett traditionellt växtbaserat läkemedel som avregistrerades den 28 februari 2017. Båda anges som ej tillhandahållna. Uppgifterna fastställer inte när oljan först kom till Sverige, varför produkterna avregistrerades eller vad som säljs som kosmetika i dag. De visar inte heller att dessa produkter motsvarar gelen i akneförsöken. [6, 7]

Vilken olja når huden?

Tea tree-olja består av flera ämnen, bland annat terpener och terpénalkoholer. Terpinen-4-ol är en av de undersökta beståndsdelarna. I ett taiwanesiskt arbete från 2013 jämfördes oljor från olika växtdelar, enskilda ämnen och särskilt sammansatta blandningar. Kemisk analys visade skillnader i innehåll, och bakterieförsöken visade att blandningens sammansättning spelade roll för aktiviteten. [8]

Det räcker därför inte att identifiera en produkt med växtnamnet. Vilken växtdel som använts, hur oljan framställts och vilken gelbas den fördelats i påverkar vilket material som prövas. Lagring kan dessutom förändra oljan. En flaska koncentrerad olja, en färdig gel och en oljebaserad bärare med läkemedel innebär olika kontakt med huden.

Förbindelsen till akne har ytterligare ett villkor: relevanta ämnen måste nå den lokala miljö där påverkan behövs, och huden måste tåla exponeringen. Mängden som tillsätts en bakterieodling är inte en uppmätt mängd i en människas hårsäck. De kliniska resultaten behöver därför knytas till de prövade produkterna.

Bedömningsrapporten beskriver även försök med mänsklig överhud där terpinen-4-ol passerade huden olika mycket beroende på bäraren. EMA betonar beroendet av försöksmodell, hudens egenskaper och avdunstning. Det gör beredningsfrågan konkret, men visar inte vilken mängd som når en inflammerad hårsäck hos en person med akne. Här återges myndighetens bedömning, inte en ny läsning av de underliggande försöken. [5]

Vad visade bakterieförsöken?

I 2013 års arbete hämmade bladoljan tillväxt av den bakterie som då kallades Propionibacterium acnes, numera Cutibacterium acnes. Beståndsdelarna och blandningarna gav olika aktivitet. Resultaten skilde sig också mellan denna bakterie och Staphylococcus aureus. Försöken gjordes i odling, med bestämda stammar och olja fördelad i ett laboratoriemedium. De mätte bakterietillväxt, inte akneutslag. [8]

En möjlig förklaring till bakteriepåverkan undersöktes i ett annat arbete från 2002. Ett bakteriemembran hjälper cellen att behålla sitt innehåll och reglera sin inre miljö. När membranets funktion störs kan ämnen läcka ut och cellen få svårare att klara omgivningens saltförhållanden. Forskarna fann sådana förändringar efter vissa exponeringar för tea tree-olja och dess komponenter. [9]

Modellen gällde S. aureus. Läckage, minskad salttolerans och förändrad cellstruktur stödjer membranpåverkan i den modellen. Försöket visade inte att hela bakteriecellen omedelbart sprängdes sönder, och resultaten utesluter inte andra verkningsställen. Det är heller inget direkt bevis för samma membranprocess i C. acnes inne i en inflammerad hårsäck. [9]

Odlingens hämningsresultat och membranförsökets mekanistiska tolkning bidrar på olika sätt: det ena visar påverkan på en aknerelaterad bakterie under försöksvillkoren, det andra utvecklar en möjlig verkningsväg i en annan bakterieart. Övergången till huden är ett särskilt led som behöver prövas.

Hur kan immunceller påverkas?

I ett arbete från 2000 användes mänskliga monocyter, en typ av immunceller från blodet. Cellerna aktiverades med lipopolysackarid, ett bakteriellt ämne som användes för att sätta igång deras svar. Terpinen-4-ol och en vattenlöslig oljefraktion minskade produktionen av flera uppmätta immunsignaler. [10]

Detta resultat behöver förstås tillsammans med hur materialet beretts och hur cellerna mådde. Emulgerad helolja var skadlig för monocyterna vid en undersökt exponering. En vattenlöslig fraktion och en heloljeemulsion är olika material, även när båda kommer från tea tree-olja. Minskad signalproduktion måste bedömas tillsammans med cellernas överlevnad. [10]

Bland de minskade signalerna fanns IL-10, som också har en reglerande roll i immunsvaret. Förändringen kan därför inte beskrivas som att enbart skadlig inflammation stängdes av. Studien stödjer en påverkan på aktiverade cellers signalproduktion. Den visar inte att oljan dämpar just den inflammation som orsakar en viss persons akne. [10]

I en öppet tillgänglig doktorsavhandling från 2013 prövades oljan och två beståndsdelar i en odlad mänsklig cellinje som gjorts makrofagliknande. Aktiveringen använde bakteriesignaler från andra bakterier än aknebakterien. Forskaren mätte både immunsignaler och cellernas ämnesomsättning som mått på livskraft. Gränsen för att kalla exponeringen icke-cellskadande sattes vid minst halva kontrollvärdet. För en vald oljeexponering skiljer sig dessutom textens beskrivning från livskraftsgrafen. Ett lägre signalvärde måste skiljas från att färre celler fungerar. Arbetet belyser därför tolkningsproblemet, utan att ge en säker hudexponering eller fastställa en viss effekt på akne. [11]

En begriplig möjlighet är att bakteriepåverkan och förändrat cellsvar tillsammans kan ändra miljön kring en hårsäck. Men den förklaringen kräver att rätt material når platsen utan att irritera eller skada huden. De lästa kliniska försöken kopplar inte en uppmätt lokal mängd eller en bestämd förändring av dessa signaler till förbättringen hos samma patienter. Mekanismen förblir en möjlig förbindelse, medan produktens kliniska resultat bedöms för sig.

Vad hände med utslagen hos människor?

I den iranska studien från 2007 lottades 60 personer mellan 15 och 25 år till tea tree-gel eller gelbas. Deltagarna hade lindrig till måttlig ansiktsakne; knölar, cystor och gångbildningar i huden ingick inte i urvalet. Forskarna följde deltagarna i 45 dagar och räknade utslag samt beräknade ett svårighetsindex. [1]

Enligt rapporten minskade det genomsnittliga antalet utslag från ungefär 21 till 11 med tea tree-gelen och från ungefär 20 till 17 med gelbasen. Rapportens sifferuppgifter innehåller motsägelser som begränsar precisa effektberäkningar. Författarna rapporterade större förbättring med tea tree. Klåda, sveda eller fjällning förekom, och besvären beskrevs som milda. Det är ett positivt resultat för den aktuella gelen och det undersökta urvalet. [1]

Jämförelsen med bensoylperoxid från 1990 tillför frågan om förbättringens hastighet och tolerans. Ett långsammare förlopp med färre rapporterade biverkningar kan vara en relevant avvägning, men försöket var enkelblint och använde olika gel- och lotionberedningar. Resultatet fastställer inte likvärdighet mellan behandlingarna eller mellan andra produkter med samma namn. Här används originalabstraktets uppgifter; bortfall och registrering av hudbesvär har inte granskats i fulltext. [4]

En senare studie gällde en kombination med adapalen, ett akneläkemedel. Hundra personer följdes i tolv veckor. Tea tree-olja ingick i en nanoemulsion, där innehållet fördelas i mycket små droppar, tillsammans med adapalen. Kombinationen jämfördes med en marknadsförd adapalengel och gav större minskning av utslag och svårighetsindex, men mer torrhet. [12]

Här ändrades både tillsatsen och tillförseln. Resultatet kan därför inte tillskrivas oljan ensam. För att skilja dess bidrag från bärarens och läkemedlets behövs en jämförelse som håller de andra delarna lika. För kombinationsstudien omfattar läsunderlaget originalabstraktet och förlagets offentliga uppgifter, medan den fullständiga metodtexten ligger bakom prenumerationsåtkomst. Studien publicerades på nätet 2021 och i tidskriftsvolymen 2022; det är samma försök. [12, 13]

En koreansk studie från 2014 jämförde tea tree med ett annat växtpreparat, ett bakteriefermenterat extrakt av Chamaecyparis obtusa, en cypressart. De 34 deltagarna fick produkterna på var sin slumpmässigt vald ansiktshalva i ett försök som abstraktet beskriver som dubbelblint. Efter åtta veckor rapporterades 38,2 procents minskning av inflammatoriska utslag på tea tree-sidan och 65,3 procent på jämförelsesidan. Procenttalen beskriver förändringen på var sin sida hos samma personer. Författarna rapporterade också snabbare förbättring med jämförelseprodukten. [14]

Tea tree jämfördes här med en aktiv produkt, utan gelbas som kontroll. En förbättring under användning behöver därför skiljas från vilket preparat som gav större förbättring. Abstraktets vävnadsfynd fastställer inte vilken process som förmedlade förändringen på tea tree-sidan. Den fullständiga metodtexten och finansieringsredovisningen har inte lästs. [14]

Utslagsräkning och svårighetsindex beskriver delar av aknen. Dessa korta jämförelser fastställer inte varaktig förbättring, förebyggda ärr eller större vardagsnytta. Resultaten får heller inte utsträckas till svår akne utan särskilt underlag.

Varför kan oljan ge hudreaktioner?

I 2013 års arbete prövades hudirritation på råttor. Mer koncentrerad bladolja gav mer rodnad och svullnad under vissa försöksvillkor. Begränsade leverenzymmätningar i ett litet djurförsök är inte en fullständig säkerhetsbedömning. Varken irritationstestet eller enzymvärdena ger en trygg koncentrationsgräns för människors hud. [8]

Allergisk känslighet är en annan fråga än direkt irritation. I ett arbete från 1999 jämfördes färsk och oxiderad olja, bland annat genom kemisk analys och djurförsök. När oljan förändrades under inverkan av bland annat luft och ljus bildades nedbrytningsprodukter som kunde ge starkare sensibilisering, det vill säga utveckling av allergisk känslighet. Lapptest gjordes också hos elva personer som redan var känsliga för tea tree-olja. [15]

Detta ger en kemisk förklaring till att förvaring och ålder kan påverka allergifrågan. Djurens starkare sensibilisering och de utvalda patienternas reaktioner anger däremot inte risken bland alla användare. Färsk olja är inte därmed garanterat ofarlig. [15]

Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, anger i sin offentliga sammanfattning traditionell användning för vissa tea tree-beredningar, bland annat vid lindrig akne. Den beskriver positiva kliniska observationer men också begränsningar i studiernas storlek och utformning. Traditionell användning är en annan bedömningsgrund än en beräknad skillnad mot gelbas eller ett läkemedel, och gäller de avgränsade beredningarna. [16]

EU-kommissionens vetenskapliga kommitté för konsumentsäkerhet, SCCS, publicerade 2025 en separat bedömning av tea tree-olja i schampo, duschgel, ansiktstvätt och ansiktskräm. Slutsatsen om säkerhet gäller bara de bedömda halterna och den specificerade kemiska sammansättningen, för vuxna och vid användning på huden. Sprayer som kan andas in omfattas inte. Kommittén bedömer också oljan som måttligt allergiframkallande och betonar att sammansättningen måste hållas stabil i den färdiga produkten. Detta är en avgränsad säkerhetsbedömning av kosmetika, inte ett belägg för akneeffekt eller ett generellt godkännande av andra tea tree-produkter. [17]

Säkerhet och försiktighet

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten.

Tea tree-olja ska inte sväljas. Intag kan ge allvarlig förgiftning med exempelvis förvirring, ostadighet, svårighet att gå och koma. Monografin beskriver förtäring hos barn som ett medicinskt akuttillstånd som kräver omedelbar sjukhusvård. Den anger också att oljan inte ska inhaleras eller användas i ögon eller öron. Hudprodukter kan orsaka rodnad, sveda, irritation eller allergiska reaktioner; även brännskadeliknande hudreaktioner har rapporterats. Avbryt användningen vid en reaktion och kontakta vården om besvären är uttalade eller kvarstår. [3, 16] [18,19]

Den lästa EMA-monografin rekommenderar inte användning till barn under tolv år, eftersom tillräckliga uppgifter saknas. Säkerheten under graviditet och amning är inte fastställd, och användning rekommenderas därför inte i dessa situationer. Medlet ska enligt monografin inte användas vid överkänslighet mot den verksamma substansen eller kolofonium. Att inga läkemedelsinteraktioner har rapporterats i monografin innebär inte att sådana är uteslutna. [16] [18,19]

Koncentrerad olja är en annan exponering än en undersökt gel. Försöken ger inget underlag för egenblandning, och kombinationsstudien är inget råd att själv tillsätta olja till adapalen eller annan läkemedelsbehandling.

Kontakta vårdcentral, elevhälsa eller ungdomsmottagning vid mycket akne, stora ömmande knölar, ärr eller om aknen får dig att må psykiskt dåligt. Enligt den svenska vårdinformationen är utebliven förbättring efter mer än sex veckors användning av receptfria läkemedel också en anledning att kontakta vårdcentral. Den gränsen gäller vårdbedömning och ska inte användas som ett behandlingsschema för tea tree-olja. [2]

Forskningskopplingar och utgivarens intressen

I 2007 års rapport anges inget ekonomiskt stöd och inget deklarerat jäv, samtidigt som Cinere levererade både tea tree-gel och kontrollgel och tackades för hjälp. Det taiwanesiska arbetet fick stöd från Taiwan Food and Drug Administration. Membranstudien stöddes av Rural Industries Research & Development Corporation, och olja tillhandahölls av Australian Plantations. [1, 8, 9]

Kombinationsstudien redovisar bidrag från Tehran University of Medical Sciences. För 1990 års studie, monocytförsöket och oxidationsstudien bygger framställningen på originalabstrakt; deras fullständiga finansierings- och jävsuppgifter är inte klarlagda i detta underlag. Två källposter om kombinationen avser samma studie och utgör ingen oberoende upprepning. [13, 4, 10, 15]

Avhandlingen från 2013 anger stöd från CAPES, CNPq och FAPESP. Kwon-studiens finansiering och jävsuppgifter är inte klarlagda i det lästa abstraktet. [11,14]

Enligt utgivarens uppgifter daterade den 9 september 2026 säljer Lundberg Selection AB inga fysiska produkter men har egna digitala finder-produkter och verktyg på homeopati.se, illnessfinder.com, remedyfinder.net, sanabit.com och webhomeopath.com. Utgivaren har också ett ekonomiskt intresse i artikelköp på Alternativmedicin och Sanabit. Uppgifterna redovisas för att läsaren ska kunna bedöma utgivarens intressen.

Kommenterade källor

  1. Enshaieh S et al. The efficacy of […] topical tea tree oil gel in mild to moderate acne vulgaris: a randomized, double-blind placebo-controlled study. Indian Journal of Dermatology, Venereology and Leprology. 2007;73:22–25. [engelska] Originalartikel i sparad textversion. Gel mot gelbas, urval, utslagsräkning, hudreaktioner och produktleverantör. Rapportens sifferuppgifter innehåller motsägelser som begränsar precisa effektberäkningar. Titeln är förkortad vid en koncentrationsuppgift.

  2. 1177. Akne. [svenska] Åtkomst 2026-09-07. Den sparade svenska patientinformationen används för akneprocesser, symtom och vårdgränser. Den är ingen prövning av tea tree-olja.

  3. NCCIH. Tea Tree Oil. [engelska] Åtkomst 2026-09-07. Sparad myndighetssammanfattning, senast uppdaterad april 2025. Traditionell bladanvändning, destillation, begränsat akneunderlag och säkerhet, särskilt riskerna med att svälja oljan.

  4. Bassett IB et al. A comparative study of tea-tree oil versus benzoylperoxide in the treatment of acne. Medical Journal of Australia. 1990;153:455–458. [engelska] Originalabstrakt. Enkelblind jämförelse mellan gel och lotion: långsammare förbättring och färre rapporterade biverkningar. Fullständig metod- och finansieringsbedömning saknas.

  5. EMA. Assessment report on Melaleucae aetheroleum. EMA/HMPC/320932/2012. Antaget 24 november 2014. Engelska. Riktad originalläsning: beredning och standardisering, historik och svensk produktuppgift, hudtransport samt bedömnings- och säkerhetsavsnitt. Ingen helrapportläsning eller separat läsning av underliggande försök.
  6. Fass. Thursday Plantation Tea Tree Olja, kutan lösning. Svenska. Den offentliga produktposten läst 23 oktober 2026. Avregistreringsdatum och angiven läkemedelskategori; inte orsak till avregistrering, introduktionsdatum eller aktuell säkerhetsmonografi.

  7. Fass. Tea Tree Oil Thursday Plantation, kutan vätska. Svenska. Den offentliga produktposten läst 23 oktober 2026. Avregistreringsdatum och kategorin traditionellt växtbaserat läkemedel. Fass anger att information om avregistrerade läkemedel inte längre uppdateras.

  8. Lee CJ et al. Correlations of the components of tea tree oil with its antibacterial effects and skin irritation. Journal of Food and Drug Analysis. 2013;21:169–176. [engelska] Originalartikel i sparad textversion. Kemisk analys, bakteriekulturer och råttförsök. Resultaten ger ingen fastställd säker koncentration för människors hud.

  9. Carson CF et al. Mechanism of Action of Melaleuca alternifolia (Tea Tree) Oil on Staphylococcus aureus Determined by Time-Kill, Lysis, Leakage, and Salt Tolerance Assays and Electron Microscopy. Antimicrobial Agents and Chemotherapy. 2002;46:1914–1920. [engelska] Originalets vetenskapliga textavsnitt och forskningsstöd. S. aureus, läckage, salttolerans och mikroskopins beskrivna fynd. Ingen direkt undersökning av membranverkan i mänskliga aknehårsäckar.

  10. Hart PH et al. Terpinen-4-ol, the main component of the essential oil of Melaleuca alternifolia (tea tree oil), suppresses inflammatory mediator production by activated human monocytes. Inflammation Research. 2000;49:619–626. [engelska] Originalabstrakt. Aktiverade mänskliga monocyter, fraktionernas olika celltoxicitet och ändrade immunsignaler. Fullständig metodtext och finansiering är inte klarlagda.

  11. Nogueira MNM. Caracterização da ação modulatória de citocinas inflamatórias […]. Doktorsavhandling. UNESP. 2013. Portugisiska med engelsk sammanfattning. Riktad originalläsning av kapitel 1: metoder, resultat, figurer och diskussion samt finansiering. Text och livskraftsgraf skiljer sig för en vald exponering; ingen säker hudgräns härleds.
  12. Najafi-Taher R et al. A topical gel of tea tree oil nanoemulsion containing adapalene versus adapalene marketed gel in patients with acne vulgaris: a randomized clinical trial. Archives of Dermatological Research. 2022;314:673–679. [engelska] Originalabstrakt. En kombination av tea tree-nanoemulsion och adapalen jämfördes med adapalengel; större förbättring men mer torrhet. Fulltextens metod är inte läst.

  13. Najafi-Taher R et al. Samma studie, förlagets offentliga sida. 2022. [engelska] Samma kliniska studie som källa 12. Förlagets offentliga abstrakt, publiceringsuppgifter och universitetsbidrag. Prenumerationsinnehållets fullständiga metoder ingår inte.

  14. Kwon HH et al. Comparison of clinical and histological effects […]. Dermatology. 2014;229:102–109. Engelska. Hela offentliga originalabstraktet läst. Två ansiktshalvor hos samma 34 personer; aktiv jämförelse. Fullständiga metoder och finansieringsuppgifter är inte lästa.
  15. Hausen BM et al. Degradation products of monoterpenes are the sensitizing agents in tea tree oil. American Journal of Contact Dermatitis. 1999;10:68–77. [engelska] Originalabstrakt. Oxidationskemi, sensibilisering i djurmodell och lapptest hos elva redan känsliga patienter. Ingen allmän riskprocent för användare.

  16. EMA. Melaleucae aetheroleum — herbal medicinal product. [engelska] Åtkomst 2026-09-07. Den sparade offentliga HMPC-sammanfattningen används för den avgränsade traditionella användningen. Monografin och bedömningstillägget redovisas separat i källorna 18 och 19. Detta är ingen aktuell svensk produkt- eller regelkontroll.

  17. SCCS. Scientific Opinion on Tea Tree Oil. SCCS/1681/25. Slutligt yttrande antaget 30 oktober 2025. Engelska. Kommitténs publicerade slutsats och dess avgränsningar har lästs på originalsidan. Avser specificerad kosmetika för vuxna, hudsensibilisering och stabilitet. Hela rapporten och dess underliggande studier är inte lästa här.

  18. EMA. European Union herbal monograph, Melaleucae aetheroleum. EMA/HMPC/320930/2012. Engelska. Monografins säkerhetsavsnitt har lästs i original. Avgränsade användnings- och säkerhetsvillkor; detta är ingen aktuell svensk produktkontroll.

  19. EMA. Addendum to assessment report, Melaleucae aetheroleum. EMA/HMPC/765808/2022. Antaget 19 juli 2023. Engelska. Tilläggets nya säkerhetsuppgifter har lästs i original. De underliggande studierna har inte lästs var för sig. Samma tidigare antagna original återges nu med eget källnummer.