Vad avgör hur en naturprodukt påverkar kroppen?

Kroppens reaktion beror bland annat på vilka ämnen produkten innehåller, hur stor mängd som når olika vävnader och hur länge påverkan pågår. Kroppen kan också omvandla ett ämne till något som verkar annorlunda. Samma frågor hjälper oss att undersöka både en önskad effekt och en oönskad reaktion.^[1]

Vad händer efter att produkten svalts?

Först behöver innehållet frigöras i mag-tarmkanalen. Vissa ämnen kan påverka något där. Andra behöver tas upp, transporteras och nå exempelvis levern. Mängden på etiketten är därför en utgångspunkt; den anger inte ensam vilken mängd som når varje del av kroppen.

På vägen kan ämnet förändras. Enzymer, proteiner som hjälper kemiska reaktioner att ske, deltar i sådan omvandling. Det nya ämnet kan ha andra egenskaper än det ursprungliga. För att förstå en reaktion behöver båda följas.

Kan omvandlingen vara det avgörande steget?

Ett exempel gäller vissa pyrrolizidinalkaloider, här förkortade PA, som förekommer i vissa växter. Leverns enzymer kan omvandla dem till reaktiva ämnen som binder till proteiner. Det kan skada cellerna längs leverns små blodkanaler och störa blodflödet genom levern.^[2][3]

Kedjan är då: ett visst växtämne når levern → ämnet omvandlas → omvandlingsprodukten reagerar med cellernas beståndsdelar → vävnadens funktion kan påverkas. Exemplet gäller den avgränsade ämnesgruppen, inte alla naturprodukter.

I ett cellförsök jämfördes ett sådant ursprungsämne med två av dess omvandlingsprodukter. Cellerna saknade den enzymaktivitet som behövdes för att omvandla ursprungsämnet. Omvandlingsprodukterna gav då en celldöd som inte sågs med ursprungsämnet. Jämförelsen undersöker just omvandlingsstegets betydelse.^[2]

Vilka ämnen och celler undersöktes?

Försöket gällde monokrotalin och reaktiva omvandlingsprodukter i odlade mänskliga leverceller. Celler från leverns små blodkanaler, sinusoiderna, var känsligare än den andra levercellsmodellen. Glutation, som deltar i hanteringen av reaktiva ämnen, var också lägre. Abstraktet beskriver modellen, inte en säker dos för människor.^[2]

Hur kopplas cellförsöket till människor?

En kinesisk sjukhusstudie undersökte patienter med misstänkt läkemedels- eller växtutlöst leverskada. Hos patienterna med den aktuella typen av PA-relaterad skada fann forskarna proteinbundna spår av omvandlingen. Sådana spår kan koppla en kemisk process till en faktisk exponering.^[3]

Även tidsförloppet behövs. En person i jämförelsegruppen hade tagit örter efter att leverskadan redan hade börjat. Ett positivt prov förklarar då inte automatiskt vad som orsakade den ursprungliga skadan. Eftersom studien utgick från redan sjuka patienter anger den inte hur ofta skadan uppkommer bland alla användare.^[3]

Ett separat sydafrikanskt sjukhusmaterial gällde barn med misstänkt skada efter traditionella beredningar. Författarna beskrev att provtagningstid och testets känslighet kunde påverka möjligheten att upptäcka PA. Det ger ytterligare en fråga att följa: togs rätt prov vid en tidpunkt då exponeringen kunde upptäckas?^[4]

Varför spelar mängd och användningstid roll?

Hur mycket som når vävnaden och vad kroppen hinner hantera påverkar förloppet. Upprepade intag kan ge en annan samlad exponering än ett enstaka intag. Det behöver också undersökas om en vävnadsförändring finns kvar efter att ämnet har försvunnit.^[1]

En bedömning av PA i vissa livsmedel kan därför inte direkt överföras till en koncentrerad växtprodukt med annat innehåll. BfR:s bedömning av avgränsade livsmedelsgrupper omfattade inte fullt ut alla växtbaserade tillskott och andra möjliga källor.^[5]

Vad behöver dokumenteras vid en misstänkt reaktion?

Produktnamn, innehåll, tillverkningsparti, mängd och tidsförlopp hjälper till att knyta reaktionen till rätt exponering. Andra läkemedel och förändringar under samma period behöver också ingå i bedömningen.^[1]

Ett enstaka fall kan väcka en fråga som behöver undersökas vidare. Ett försök utan rapporterade skador beskriver i sin tur vad som upptäcktes hos just dess deltagare under uppföljningen. Sällsynta eller sena reaktioner kan kräva annat underlag.

Frågor och svar

Gäller PA-exemplet alla örter?

Nej. Det gäller en bestämd ämnesgrupp. Andra växter och produkter behöver bedömas utifrån sitt innehåll, sin omvandling i kroppen och den mängd som används.^[5]

Är individuell känslighet en tillräcklig förklaring?

Den behöver preciseras. Ålder, sjukdom och andra skillnader kan påverka kroppens hantering av ett ämne. Frågan är vilken skillnad som är relevant och hur den kan ändra förloppet.^[1]

Visar en innehållsanalys hela påverkan på kroppen?

Den visar vad som finns i det analyserade materialet. Upptag, omvandling och vävnadernas reaktion behöver också undersökas för att förklara påverkan.

Säkerhet och försiktighet

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.

Livsmedelsverket avråder från kosttillskott tillsammans med läkemedel utan föregående rådgivning med läkare och från att ersätta läkemedel med tillskott. Låt hela preparatlistan ingå när kombinationer eller misstänkta reaktioner bedöms.^[1]

Om källurval och forskningskopplingar

Underlaget omfattar svensk riskinformation, BfR:s avgränsade bedömning, en cellmodell och patientmaterial från Kina och södra Afrika. Källornas olika uppgifter framgår i texten. Cellstudien och det sydafrikanska materialet har lästs som originalabstrakt; relevanta fulltextavsnitt har lästs för den kinesiska sjukhusstudien.

Den kinesiska studien finansierades av forskningsorgan i Shanghai och Hongkong; författarna uppgav inga intressekonflikter. Den delar forskare och vissa bidrag med cellstudien, vilket beaktas vid bedömning av källornas oberoende. Fullständiga jävsuppgifter har inte kontrollerats för alla källor. Urvalet är ingen fullständig inventering av naturprodukters påverkan.^[3][2]