Vid ME/CFS kan en aktivitet kännas möjlig när den utförs men följas av tydligt ökade symtom senare. Därför behöver belastningen bedömas även utifrån vad som händer efteråt. Forskningen undersöker både kroppens försörjning under arbete och återhämtningen efter arbetet. Ingen enskild undersökt mekanism förklarar ännu hela detta förlopp.

Försämringen kan komma när aktiviteten redan är över

ME/CFS innebär bland annat uttalad trötthet som inte går att vila bort och försämring efter ansträngning. Den senare kallas PEM, efter engelskans post-exertional malaise. Det kan röra sig om mer utmattning, värk, koncentrationssvårigheter och andra symtom. Enligt 1177 kan försämringen komma direkt eller först efter en eller flera dagar och hålla i sig mer än ett dygn. [1]

Det gör enbart känslan under promenaden eller samtalet till ett ofullständigt mått på vad personen tål. Även tankearbete, känslomässig belastning och social aktivitet behöver räknas in. Den brittiska riktlinjen NICE utgår därför från personens samlade aktivitet och efterföljande symtom när belastningen anpassas. [2]

Syre behöver både transporteras och tas upp av vävnaden

När muskler arbetar behöver blodet föra dit syre. Hjärtats pumpning är ett steg; att vävnaden tar upp syret ur blodet är ett annat. Om mindre blod återvänder till hjärtat kan mindre pumpas vidare. Om syreupptaget i vävnaden är nedsatt kan blodflödet vara tillräckligt samtidigt som mycket syre följer med tillbaka i venerna. Dessa olika möjligheter undersöktes av Joseph och kollegor med katetrar och blodprov under arbetsprov. [3]

Bland 160 särskilt utvalda patienter med ME/CFS fann forskarna både ett mönster med begränsat blodflöde och ett med sämre syreuttag trots högre flöde. En möjlig förklaring till det senare var att en del blod passerade förbi de finaste kärlen där utbytet normalt sker. Sådana förbikopplingar avbildades dock inte direkt. [3]

Varför kan fyndet inte gälla alla med ME/CFS?

Urvalet krävde redan lågt fyllnadstryck i hjärtat. Jämförelsepersonerna hade också remitterats för symtom, men hade normala arbetsprov. Studien undersökte inte fördröjd försämring under de följande dagarna. Resultaten kan därför belysa ansträngningssvårigheter i detta urval utan att bevisa orsaken till PEM. [3]

Återhämtning innebär mer än att pulsen sjunker

Efter arbete fortsätter kroppen att anpassa ämnesomsättning, cellernas signalering och immunreaktioner. En studie publicerad 2025 undersökte detta genom upprepade blodprov hos 79 personer med ME/CFS och 53 stillasittande jämförelsepersoner. De gjorde två maximala arbetsprov med ett dygns mellanrum. Forskarna mätte relativa mängder av tusentals proteiner före och efter proven. [4]

Mönstren förändrades framför allt under återhämtningsdygnet och såg olika ut mellan grupperna och mellan könen. Analyserna pekade bland annat mot skillnader i signalering kopplad till immunförsvar och energiomsättning. Det ger spår att undersöka om varför följderna av ansträngning kan kvarstå när själva arbetet är slut. [4]

Men proteinmönster i blodet mäter inte direkt hur väl en muskelcell bildar energi. Sambanden visar inte heller vilka förändringar som orsakar symtomen. Studien saknade oberoende bekräftelsegrupp och använde delvis samma deltagarmaterial som tidigare arbetsprovs- och ämnesomsättningsrapporter. Fler rapporter från samma personer är inte flera oberoende bekräftelser. [4]

Kan två arbetsprov visa den fördröjda försämringen?

I Snell och kollegors studie från 2013 gjorde 51 kvinnor med ME/CFS och tio stillasittande jämförelsepersoner två maximala arbetsprov med 24 timmars mellanrum. Första dagen sågs ingen statistiskt säker gruppskillnad i de analyserade måtten. Andra dagen nådde patientgruppen lägre syreupptag och arbetsbelastning, både vid maximal ansträngning och vid den ventilatoriska tröskeln, där andningen börjar öka mer i förhållande till syreupptaget. [5]

Det stödjer att ett första prov kan missa en begränsning som blir synlig efter föregående ansträngning. Men bara personer som kunde genomföra båda maximala proven ingick. Här har originalsammanfattningen granskats; hela studiens metoder och analyser har inte lästs. Fyndet räcker därför inte till ett generellt diagnostiskt krav. [5]

En ny studie gav ett annat resultat

Mancini och kollegor undersökte 2026 samma huvudfråga hos 58 personer med ME/CFS och 25 stillasittande jämförelsepersoner. Patienterna skulle ha ansträngningsutlöst försämring för att få delta. Trots detta sjönk varken maximalt syreupptag eller syreupptaget vid tröskeln statistiskt säkert på andra dagen. Deltagarna med ME/CFS upplevde större ansträngning under proven, men syreupptagsmåtten skilde inte grupperna åt. [6]

Skillnaden mellan studierna innebär att ett visst mönster i tvådagarsprov inte kan förutsättas hos alla med PEM. Den nya studien följer heller inte systematiskt symtomens hela förlopp under dagarna efter testen. Ett oförändrat syreupptag kan därför inte ensamt avgöra om personen får fördröjd symtomförsämring. Arbetsförmåga under ett laboratorieprov och hur vardagen fungerar efteråt behöver bedömas som skilda utfall. [6]

Vad innebär det för planering av aktivitet?

Det svenska kliniska kunskapsstödet beskriver individuellt anpassad aktivitet som inte framkallar direkt eller fördröjd försämring. Arbetsterapi kan hjälpa till att fördela vardagens uppgifter, medan fysioterapi kan stödja fysisk kapacitet utifrån personens förutsättningar. Målet är en fungerande vardag inom den aktuella förmågan. [7]

NICE beskriver energihantering, ibland kallad pacing, som en flexibel anpassning. Uppgifter kan delas upp, aktivitet växlas med vila och planen ändras efter symtomen. Riktlinjen avråder från förutbestämda ökningar av träning oberoende av hur personen reagerar. Den utesluter samtidigt inte all rörelse: ett individuellt program kan övervägas om personen vill och känner sig redo, med stöd av personal med särskild kunskap om ME/CFS. [2]

Detta är vägledning för att hantera belastning, inte ett belägg för att pacing botar sjukdomen. Förmågan kan variera. Ändringar behöver därför bedömas över tid, och en försämring kan kräva att aktiviteten minskas. En enkel anteckning eller ett hjälpmedel kan underlätta uppföljningen, men även registreringen behöver vara så lätt som möjligt att genomföra. [2]

Säkerhet och vårdkontakt

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.

Kontakta vårdcentral om du misstänker ME/CFS. Andra behandlingsbara tillstånd kan ge liknande besvär och behöver bedömas. Nya eller förändrade symtom bör inte automatiskt tillskrivas en tidigare ME/CFS-diagnos. [1]

Arbetsproven i forskningen är inte instruktioner för att provocera fram försämring hemma. Planera aktivitet tillsammans med vården när stöd behövs och utgå från den faktiska reaktionen, även när den kommer senare. [7]

Utgivare och intressen

Enligt utgivarens uppgifter säljer Lundberg Selection AB inga fysiska produkter men har egna digitala finder-produkter och verktyg på homeopati.se, illnessfinder.com, remedyfinder.net, sanabit.com och webhomeopath.com. Utgivaren har också ett ekonomiskt intresse i artikelköp på Alternativmedicin och Sanabit. Redovisningen uppdaterades den 9 september 2026. Dessa kopplingar redovisas för att läsaren ska kunna bedöma utgivarens intressen.

Källor

  1. 1177. ME/CFS. Åtkomst 13 september 2026.Avsnitten om symtom, fördröjd försämring, vårdkontakt och aktivitet lästa.
  2. NICE. NG206: ME/CFS, recommendations. 2021; åtkomst 13 september 2026.Avsnitt 1.11.2–1.11.16 om energihantering och aktivitet lästa. Brittisk vägledning; inte svensk individuell ordination eller eget behandlingsförsök.
  3. Joseph P med flera. Insights From Invasive Cardiopulmonary Exercise Testing of Patients With Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome. Chest. 2021.Relevanta metoder, resultat och begränsningar lästa. NIH- och organisationsstöd; inga intressekonflikter deklareras.
  4. Germain A med flera. Temporal Dynamics of the Plasma Proteomic Landscape Reveals Maladaptation in ME/CFS Following Exertion. Molecular & Cellular Proteomics. 2025.Relevanta metoder, återhämtningsresultat och begränsningar lästa. NIH- och stiftelsestöd; inga intressekonflikter deklareras. Delvis samma deltagarmaterial som tidigare rapporter.
  5. Snell CR med flera. Discriminative validity of metabolic and workload measurements for identifying people with chronic fatigue syndrome. Physical Therapy. 2013.Originalsammanfattningen läst. Fulltext, finansiering och jävsdeklaration har inte granskats.
  6. Mancini DM med flera. Cardiopulmonary exercise test results do not change over two sequential days in patients with chronic fatigue syndrome. Frontiers in Physiology. 2026.Metoder, huvudresultat, diskussion och finansiering lästa. NIH- och amerikanskt veteranforskningsstöd; inga intressekonflikter deklareras.
  7. Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Kroniskt trötthetssyndrom, ME/CFS. Godkänt 15 december 2020; åtkomst 13 september 2026.Huvudtexten om utredning, differentialdiagnoser, individuell aktivitetsanpassning och rehabilitering läst.