Hur kan kinesiotejp påverka känsla och rörelsekontroll vid axelbesvär?

Kinesiotejp är elastisk tejp som fästs på huden. När armen rör sig ändras draget i huden och därmed den information som känselnerverna kan skicka vidare. Det ger en möjlig väg till ändrad rörelsekontroll eller smärtupplevelse. Om en sena har läkt, om en viss rörelse känns lättare och om rehabiliteringen går bättre över tid behöver däremot undersökas var för sig.

Axelns rörelse kräver både kraft och information

Rotatorkuffen består av fyra muskler som hjälper till att stabilisera och röra axelleden. Deras senor kan förändras eller skadas, och en bristning kan vara partiell eller omfatta hela senans tjocklek. Smärta och svaghet vid armrörelser kan följa, men senförändringar kan också finnas utan symtom. Tejp på huden säger därför inget i sig om vilken vävnad som orsakar besvären. ^[1]

För att styra armen behöver nervsystemet information om dess läge och rörelse. Denna förmåga kallas proprioception. Signaler från bland annat muskler och hud bidrar till den samlade uppfattningen. Hudens mekanoreceptorer är nervändar som reagerar på mekanisk påverkan, exempelvis tryck eller sträckning. När huden deformeras kan nervaktiviteten förändras. ^[2]

I ett svenskt försök registrerades enskilda känselnervers impulser från lårets hud medan knät böjdes och sträcktes. Vissa nerver följde både ledens läge och rörelsens hastighet. Det visar att huden kan lämna användbar rörelseinformation även kring en stor led. Försöket visade inte hur hjärnan använde just dessa signaler och prövade inte axeltejp. Hypotesen är att tejpens drag kan ändra ett sådant inflöde så att personen lättare känner eller styr en rörelse. Det är ett möjligt informationsstöd, inte ett visat sätt att reparera en sena. ^[2]

Blir det lättare att hitta tillbaka till samma läge?

Ett sätt att pröva lägeskänslan är att låta personen återföra armen eller skulderbladet till en tidigare position. Ett mindre fel betyder större precision i just den uppgiften. Det är inte samma mått som mindre smärta i vardagen eller färre framtida skador.

I ett taiwanesiskt försök med 30 idrottare med axelbesvär jämfördes kinesiotejp med kontrolltejp över delar av trapezius, en muskel i nacke och skuldra. Aktiv tejp minskade vissa fel när skulderbladets position skulle återges och ändrade ett rörelsemått när armen lyftes. Båda tejpningarna påverkade samtidigt aktiveringen av övre trapezius på liknande sätt. Resultatet stödjer en begränsad omedelbar rörelseeffekt, men originalsammanfattningen visar inte att en uppmätt förändring i hudnerver förklarade den. Långvarig klinisk nytta prövades inte. ^[3]

I ett annat försök fick 24 friska personer vid olika tillfällen tejp med drag, samma sorts tejp utan drag eller ingen tejp över deltamuskeln på axeln. Efter uttröttande armrörelser blev det svårare att återge vissa armpositioner. Tejpen förhindrade inte detta. Här hade forskarna prövat en annan muskel, en annan uppgift och personer utan axelskada. Det negativa fyndet kan inte automatiskt överföras till alla axelbesvär, men visar att extra hudkontakt inte alltid förbättrar lägeskänslan. ^[4]

Hur skulle smärtupplevelsen kunna påverkas?

En hypotes är att beröringssignaler från huden påverkar hur nervsystemet behandlar smärtrelaterade signaler. Ibland beskrivs det som att en smärtgrind stängs. Uttrycket är en modell för signalpåverkan, inte en faktisk lucka eller ett bevis för att skadan under tejpen har förändrats. ^[5]

Ett laboratorieförsök med 54 friska deltagare jämförde elastisk tejp, stel tejp och en kontrollprocedur på ryggen. Känsligheten för mekaniska hudstimuli förändrades över tid på olika sätt mellan uppläggen, men vid de enskilda mättillfällena var skillnaderna mellan grupperna inte säkra. Elastisk tejp visades inte vara bättre än stel tejp. Värme- och djuptryckssmärta gav inte heller stöd för en särskild fördel. Försöket ger en anledning att studera känselpåverkan vidare, men belägger inte en allmän smärtdämpning eller en fastställd mekanism vid axelsjukdom. ^[5]

Ger tejpen något utöver rehabiliteringen?

I ett kanadensiskt försök lottades 52 personer med rotatorkuffrelaterad axelsmärta till ett sexveckors rehabiliteringsprogram med eller utan tejp. Programmet lade stor vikt vid att öva rörelsekontroll och innehöll också information och styrkeövningar. Båda grupperna förbättrades, men tejptillägget gav ingen säkerställd fördel i de undersökta smärt-, funktions- eller rörelsemåtten. Enkäter följdes till sex månader; omkring en femtedel saknades vid sista uppföljningen. Resultatet gäller detta aktiva program och fastställer inte att varje kortvarig tejpeffekt är utesluten. ^[6]

Ett senare vietnamesiskt försök ger ett gynnsammare korttidsfynd. Av 82 randomiserade deltagare analyserades 80. Båda grupperna fick tio behandlingstillfällen på två veckor med övningar och annan fysikalisk behandling; den ena fick även tejp. Efter två veckor låg tejpgruppens smärta omkring 13 millimeter lägre på en 100-millimetersskala. Även det samlade smärt- och funktionsmåttet var bättre. Studien hade ingen kontrolltejp och deltagarna visste vilken behandling de fick. Resultatet visar därför inte hur mycket hudmekanik, förväntningar eller andra delar av behandlingssituationen bidrog. Rapporten återger dessutom vissa resultat olika i tabeller och löptext, vilket begränsar tolkningen. ^[7]

Varför de två rehabiliteringsförsöken inte avgör samma fråga

Kanadaförsöket undersökte ett program som främst tränade rörelsekontroll under sex veckor. Deltagarna fick information och övningar även utan tejp. Bättre funktion i båda grupperna kan inte tillskrivas tejptillägget. ^[6]

Vietnamförsöket följde deltagarna i två veckor och använde ett annat behandlingsprogram. Grupperna skilde sig i ålder, vilket forskarna försökte ta hänsyn till statistiskt. Smärtsiffran ovan följer tabellen och avser skillnaden mellan gruppernas slutvärden. Rapportens brister och den korta uppföljningen begränsar slutsatsen. ^[7]

Säkerhet och vårdkontakt

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.

Tejp kan irritera huden. I rehabiliteringsförsöket instruerades deltagarna att ta bort den vid skav eller utslag; personer med öppna sår eller känd tejpallergi hade uteslutits. Att de deltagande personerna inte rapporterade tejpbiverkningar betyder inte att alla kan använda samma produkt utan problem. ^[6]

Kontakta genast vårdcentral eller jourmottagning om axeln gör ont efter en skada. Kontakta vårdcentral om besvären inte förbättras på två veckor; en fysioterapeut kan också hjälpa till med bedömning och anpassad träning. Ring 1177 för vägledning. Tejp behöver bedömas utifrån ett konkret mål, exempelvis hur en bestämd övning fungerar, och bör inte skjuta upp undersökning eller ersätta aktiv rehabilitering. ^[8]