En användbar risk–nyttobedömning förenar därför två frågor: hur mycket karies kan förebyggas, och hur stor blir den sammanlagda exponeringen i kroppen? Barnets tandutveckling och förmåga att spotta ut, den vuxnes kariesrisk och fluoridhalten i vattnet påverkar svaret. Professionell fluoridbehandling ingår i etablerad tandvård. [3,4]
Hur nyttan och riskerna upptäcktes tillsammans
Fluorid är en negativt laddad jon av grundämnet fluor. Den ska skiljas från fluor i gasform och från organiska fluorföreningar med andra egenskaper. Fluorid som finns naturligt i vatten och fluorid från en tillsatt förening ger samma jon. Halten och den sammanlagda exponeringen behöver bedömas i båda fallen. [3,5]
Enligt det amerikanska forskningsinstitutet NIDCR började Frederick McKay 1901 undersöka missfärgade tänder i Colorado. Senare analyser förband emaljförändringarna med fluorid i dricksvattnet. Samtidigt uppmärksammades mindre karies. Forskningen kom därför att söka en balans mellan kariesskydd och påverkan på emalj som höll på att bildas. Grand Rapids inledde vattenfluoridering 1945. Denna utvecklingslinje beskriver den amerikanska vattenfluorideringens framväxt. [6]
Svenska riksdagsdokument beskriver hur Norrköping började tillsätta fluorid 1952 och avbröt försöket i början av 1962. En lag som därefter möjliggjorde tillstånd till vattenfluoridering upphävdes 1971. Dokumenten används här för att följa de politiska och rättsliga besluten. [7]
Med fluortandkräm och lokala behandlingar blev det möjligt att rikta kontakten mot tandytan. Senare mekanismforskning betonade betydelsen av fluorid i vätskan runt redan frambrutna tänder. Det ändrade frågan från enbart hur mycket som byggs in när tanden bildas till hur mineral förloras och återkommer under tandens fortsatta liv. Ett svenskt läkemedelsspår är fluoridlacket Duraphat, vars produktinformation anger första godkännande 1975. Lack, vattenfluoridering och sköljprogram har därmed egna utvecklingslinjer. [1,8,9]
Karies är ett återkommande mineralunderskott
På tänderna finns en biofilm, ett samhälle av mikroorganismer i en beläggning. När bakterier omsätter socker och andra tillgängliga kolhydrater bildas syror. Miljön nära tanden blir surare, och mineral kan lösas ut ur emaljen. Upprepas belastningen snabbare än återhämtningen hinner ske växer skadan. [10]
Saliven hjälper till att transportera bort ämnen och motverka försurningen. Den tillför även kalcium och fosfat, beståndsdelar i tandmineralet. När miljön tillåter det kan mineral åter avsättas på kvarvarande kristaller. Mineralförlust kallas demineralisering; återinlagring kallas remineralisering. [1,11]
Fluorid vid kristallytan kan bromsa upplösningen och gynna återinlagring av mineral som bättre motstår nästa syrapåverkan. Effekten förutsätter samtidigt tillgängligt kalcium och fosfat och påverkas av salivens funktion. I laboratorieförsök av ten Cate och Duijsters följdes konstgjorda emaljskador under växlande mineralförlust och återinlagring. Försöksmiljön gjorde det möjligt att följa den lokala processen; patientnytta behöver undersökas i kliniska studier. [1,8]
En liknelse är en yta som växelvis nöts och underhålls. Att underlätta underhållet kan minska nettoskadan utan att göra ytan okänslig för fortsatt nötning. Skillnaden är att tanden reagerar kemiskt med vätskan omkring sig: fluorid är ingen färdig fyllning som läggs i ett hål.
En tidig, ännu inte sönderfallen kariesskada kan därför avstanna eller återfå mineral. En förlorad bit tand växer inte tillbaka genom fluoridsköljning. Tandvården behöver bedöma om ytan fortfarande kan behandlas förebyggande eller om lagning behövs. [10]
Lokal kontakt och sväljd mängd är olika saker
Den viktigaste karieshämmande verkan efter tandframbrott är lokal. Fluorid kan även påverka tänder före frambrottet, men det gör inte sväljning av tandvårdsprodukter till ett behandlingsmål. [1]
Fluorid i tandkräm eller sköljvätska kan verka i munnen innan resterna spottas ut. Dricksvatten passerar också tandytorna men sväljs normalt. Samma ämne får därmed olika fördelning mellan lokal kontakt och upptag i kroppen. [1,12]
Sväljd fluorid tas upp från mag-tarmkanalen till blodet. Därifrån fördelas den till vävnader, tas upp i ben och tänder eller utsöndras, främst via njurarna. Blodhalten beror på dessa förlopp och hålls inte vid ett enda fast värde. Växande barn kan binda en större andel i mineraliserande vävnad än vuxna. [12,5]
Den sammanlagda sväljda exponeringen omfattar vatten, mat och drycker samt den del av tandvårdsprodukterna som faktiskt sväljs. Te kan bidra både genom tebladen och genom bryggvattnet. För ett litet barn kan vatten som används till modersmjölksersättning vara betydelsefullt. Naturligt mineralvatten är inte automatiskt fluoridfattigt. [3,5]
En hög halt i ett tunt lager på tanden kan därför inte jämföras direkt med en lägre halt i allt vatten som dricks. För kroppsexponeringen behövs också använd mängd, sväljd andel, tid och kroppens hantering. Produktens halt ensam besvarar inte riskfrågan.
Fluortandkräm: basnytta även hos vuxna
Cochranes översikt från 2019 omfattade 96 studier och stödjer fluortandkräm framför fluoridfri tandkräm för kariesprevention. Hos vuxna gav tre studier med 2 162 utvärderade deltagare i genomsnitt omkring 0,5 färre kariespåverkade tandytor med fluoridtandkräm. Barnresultaten varierade med tanduppsättning, jämförelse och produktstyrka. Säkerhetsrapporteringen var ofta begränsad. [2]
Borstning ingick i studiernas jämförelser. Resultaten visar därför fluoridens tillägg till rengöringen. Andra aktiva ingrediensers kariesskydd behöver bedömas utifrån sina egna jämförelser. [2]
För små barn förenar tandkrämen tidigt kariesskydd med en risk för återkommande sväljning. Svensk vårdinformation rekommenderar fluoridtandkräm från de första mjölktänderna, med hjälp från vuxen. Den vuxne behöver anpassa mängden och välja en styrka för barnets ålder. Praktisk vägledning finns i 1177:s Borsta tänder på barn; 1177:s kunskapsstöd för tandvården anger mängd och styrka för olika åldersgrupper. Be tandvården visa hur råden används för just barnet. [4,13,14]
Vuxna med låg kariesaktivitet har inte samma behov av flera tillägg som personer med återkommande angrepp. Den absoluta nyttan blir större när fler skador annars skulle uppstå. Bedömningen gäller den extra nytta som kan väntas utöver tandkrämens basnytta.
Högfluoridtandkräm vid förhöjd kariesrisk
För vuxna med förhöjd kariesrisk, bland annat risk för rotkaries, finns även tandkräm med högre fluoridhalt än vanlig tandkräm. Den kan ersätta den vanliga tandkrämen inom ett individuellt förebyggande upplägg. Det svenska kunskapsstödet anger användning först från 16 års ålder och efter rekommendation av tandvårdspersonal eller farmaceut. Valet behöver ta hänsyn till övriga fluoridprodukter och risken för sväljning. Under graviditet och amning behövs en särskild bedömning av nytta och risk för denna produktgrupp. [14]
Fluorsköljning: vilken nytta tillkommer?
Fluorsköljning ger kontakt med fler tandytor utan borstning, men avlägsnar inte beläggningar på samma sätt. Vätskan ska kunna hållas i munnen och spottas ut. Barn som ännu inte säkert kan spotta ut ska inte använda fluorsköljning. I svensk vårdinformation undantas de yngsta barnen just av detta skäl. [4]
Cochrane sammanställde 2016 studier på huvudsakligen skolbarn i åldern 6–14 år. I 35 försök med drygt 15 000 deltagare minskade kariesökningen på permanenta tandytor med i genomsnitt 27 procent jämfört med placebo eller ingen sköljning. Det betyder inte att 27 procent av barnen slapp all karies. Sköljningen var övervakad, och skador samt biverkningar rapporterades sparsamt. Inga försök gällde mjölktänder. [15]
Tilläggseffekten utöver fluortandkräm är en snävare fråga. En äldre Cochraneöversikt fann en mindre genomsnittlig tilläggsnytta när sköljning, gel och lack analyserades tillsammans. Den separata jämförelsen av sköljning plus tandkräm mot enbart tandkräm var inte statistiskt säkerställd. Hela den sammanslagna effekten kan inte tillskrivas sköljning. [16]
Ett svenskt försök publicerat 2005 gav samtidigt ett positivt tilläggsfynd hos ungdomar som redan använde fluortandkräm. Av 788 utvalda deltagare fullföljde 622. Flera sköljupplägg gav färre nya angrepp mellan tänderna; de flesta var tidiga emaljförändringar. Försämring av redan befintliga skador skilde sig inte säkert. [17]
Vuxna behöver bedömas efter risk och förmåga
Ripa och medarbetare studerade 1 006 vuxna som fick samma fluortandkräm men fluorid- eller placebosköljning. Bland de 731 som återstod efter tre år sågs ingen säker övergripande skillnad i karies på kronor eller rötter. Ett avgränsat fynd för vissa rotytor hos äldre deltagare var positivt. [18]
Andra studier, sammanställda i en översikt över vuxna med måttlig eller hög kariesrisk, ger stöd för tilläggsfluorid, inklusive sköljning i vissa grupper. Underlaget gäller till stor del äldre och rotkaries och ger ingen enda effektstorlek för alla vuxna. [19]
Muntorrhet efter läkemedel eller strålbehandling, exponerade rotytor och svårigheter att sköta munhygienen kan motivera extra skydd. En person med sväljsvårigheter eller nedsatt förmåga att följa instruktioner kan behöva ett annat upplägg än sköljning. Samma övervägande gäller oavsett födelseår. [19,11]
Munskölj är dessutom ingen enhetlig produkt. Klorhexidin riktas främst mot mikroorganismer; andra produkter är kosmetiska eller innehåller alkohol. De kan sakna fluorid eller kombinera flera ämnen. Kariesskydd behöver bedömas särskilt, även när en produkt ger frisk smak eller mindre beläggning. [20,14]
Lack och gel hos tandvården
Fluoridlack fäster på tanden och ger en mer kvarliggande lokal kontakt. Gel kan appliceras med andra hjälpmedel, exempelvis en individuellt utprovad skena. Hur mycket material som används, kontaktens varaktighet och risken för sväljning skiljer sig. Behandlingen behöver väljas efter kariesrisk och personens förutsättningar. [4]
Cochranes lacköversikt från 2013 fann mindre kariesökning hos barn i både permanenta tänder och mjölktänder. Gelöversikten från 2015 fann också ett förebyggande resultat, men effekten var mindre i placebokontrollerade försök än i jämförelser med ingen behandling. Dessa skilda studieurval kan inte rangordna lack och gel mot varandra. [21,22]
Även här spelar bakgrundsbehandlingen roll. Yu och medarbetares översikt från 2021 omfattade sex försök med 5 034 barn under åtta år. När lack lades till etablerad användning av fluortandkräm visades ingen säker extra minskning av karies. Det begränsar stödet för rutinmässig tilläggsbehandling av alla barn i denna åldersgrupp, men besvarar inte varje särskild högrisksituation. [23]
Ett försök med 306 äldre på särskilda boenden jämförde flera behandlingar. Fluoridlack tillsammans med munhygieninstruktion gav färre nya rotkariesskador än enbart instruktion. Endast 203 fullföljde treårsuppföljningen. Fyndet ger stöd för prevention i denna utsatta grupp. [24]
Lackens och gelens nytta ska vägas mot behandlingsbörda, sväljning och den faktiska produktens innehåll. Duraphats produktinformation anger exempelvis allergiframkallande smakämnen och att vissa förpackningar innehåller latex. En reaktion mot ett sådant innehåll är inte automatiskt fluoridallergi. [9] Silverdiaminfluorid är en annan beredning med egen verkan och riskprofil; resultaten för den ersätter inte underlaget för vanlig fluoridlack. [4,24]
Dricksvatten: befolkningsnytta och individuell exponering
Vattenfluoridering kan nå människor utan ett separat behandlingsbesök. Den ger samtidigt en exponering som är svårare att anpassa efter individens kariesrisk och övriga intag. Frågan omfattar därför både hälsoutfall, tillgång till annan prevention och möjligheten att välja. Ingen av dessa aspekter avgör ensam de andra.
Cochranes uppdatering från 2024 fann att nytillkommen vattenfluoridering i nutida studier möjligen gav en liten extra minskning av karies i mjölktänder: omkring en fjärdedels tand per barn. Osäkerhetsintervallet omfattade även ingen skillnad. Resultaten för permanenta tänder var mycket osäkra. Vuxenstudier som uppfyllde just denna översikts urvalskrav saknades. [25]
En annan fråga prövades i LOTUS-studien, som analyserade matchade tandvårdsregister för omkring 6,4 miljoner ungdomar och vuxna i England. Fluoriderat vatten var förknippat med cirka 3 procent färre fyllningar och tanduttagningar under uppföljningen, men inte tydligt färre saknade tänder. Exponeringen tilldelades efter bostadsområde, och kvarvarande skillnader mellan grupperna kan ha påverkat resultatet. [26]
Underlaget visar inte säkert att vattenfluoridering minskar sociala skillnader i tandhälsa. Äldre stora effektuppskattningar kan inte heller utan vidare överföras till befolkningar där fluortandkräm redan används brett. [25,26]
I Sverige är den naturliga halten i exempelvis en egen brunn en konkret exponeringsfråga. Det lagstadgade gränsvärdet för reglerade dricksvattenanläggningar är 1,5 milligram per liter. För privata brunnar anger Livsmedelsverket samma nivå som riktvärde från den 1 februari 2026. Vatten över riktvärdet bedöms som otjänligt. Gränsen används för att bedöma vattenkvaliteten. Den enskilda personens sammanlagda intag behöver bedömas separat. [27,28]
Fluoros: en störning under tandbildningen
Dental fluoros uppkommer när för hög sväljd exponering stör emaljens utveckling. Emaljen kan bli mer porös. Lindriga former visar vita strimmor eller fläckar; svårare former kan ge gropar och missfärgning. Cellerna som bildar emalj och miljön där mineralet avsätts påverkas på andra sätt än en färdig tand som möter fluorid utifrån. [29]
Fluoros är inte karies. Vita förändringar kan ha flera orsaker och behöver bedömas, inte självdiagnostiseras. Risken gäller de tänder som fortfarande bildas, även permanenta tänder som ännu ligger inne i käken. Färdigbildad vuxenemalj utvecklar inte ny utvecklingsfluoros av dagens tandkräm. [29,10]
Mycket hög långvarig systemisk exponering kan även påverka skelettet. Njurfunktionen har betydelse för utsöndringen. Uttalad njursjukdom är därför relevant vid bedömning av total sväljd exponering, men betyder inte automatiskt att lokalt fluoridskydd ska tas bort. [12,5]
Vad visar forskningen om barns utveckling?
NTP:s amerikanska utvärdering från 2024 bedömde med måttlig tilltro att högre total fluoridexponering är förknippad med lägre IQ hos barn. Som exempel anger NTP dricksvatten med mer än 1,5 milligram fluorid per liter. Underlaget räckte inte för att avgöra om vattenhalten 0,7 milligram per liter, som rekommenderas vid amerikansk vattenfluoridering, påverkar barns IQ negativt. [30]
Talet 1,5 beskriver här en exponeringsnivå som NTP lyfter fram, inte en fast gräns mellan skada och säkerhet. Bedömningen avser total exponering från flera källor. Studierna ger därför inget direkt mått på risken med korrekt använd, utspottad tandkräm. NTP prövade samband, utan att fastställa orsak hos en enskild person eller väga in tandvårdsnyttan. [30]
Taylor och medarbetares metaanalys i JAMA Pediatrics 2025 omfattade 74 studier. Sambandet återfanns även i analyser begränsade till studier med lägre risk för systematiska fel. Även studier med bättre metod bidrog därmed till risksignalen. Upplägg, exponering och resultat varierade samtidigt kraftigt. [31]
Vid vattenhalter under 1,5 milligram per liter var det vattenbaserade underlaget osäkert. Motsvarande urinbaserade analyser gav andra resultat. En halt i dricksvatten beskriver en källa; en urinhalt påverkas av flera källor, utsöndring, vätskeintag och provtid. De kan inte användas som samma dosmått. [31]
Prospektiva kohorter ger också motfynd. I Grandjeans och medarbetares danska material med 837 mor–barn-par sågs ingen säker koppling mellan moderns urinfluorid och barnets IQ. När resultaten sammanfördes med tidigare kohorter från Mexiko och Kanada framträdde däremot ett negativt samband. De återanvända kohorterna är inte nya oberoende bekräftelser. [32]
I den svenska NICE-kohorten fann Kampouri och medarbetare ingen koppling till barnens kognitiva förmåga vid fyra års ålder. Vissa beteendemått gav däremot osäkra risksignaler. De kognitiva måtten och beteendemåtten behöver därför bedömas var för sig. [33]
En australisk uppföljning publicerad 2025 fann inget negativt samband med IQ hos 357 ungdomar och unga vuxna. Barndomens exponering uppskattades genom bostadshistorik och fluoros, vilket begränsar hur exakt den kunde mätas. Studien är ett relevant motfynd men kan inte utesluta varje möjlig effekt. [34]
MINIMat-studien från Bangladesh, också publicerad 2025, fann däremot samband mellan högre urinfluorid under graviditet och lägre resultat på barnens kognitiva test. Materialet omfattade 500 mor–barn-par, med färre deltagare i vissa analyser. Även vissa mätningar hos barnen gav negativa samband. Utfallen var testernas råpoäng, med en annan skala än IQ. Studien följde uppmätt exponering i vardagen och undersökte samband över tid. [35]
Sådana observationsstudier behöver hantera bland annat sociala förhållanden, andra ämnesexponeringar och mätfel. Att statistiskt justera för dessa gör jämförelsen bättre, men säkerställer inte att alla alternativa förklaringar är undanröjda. Osäkerhet vid låg exponering är varken bevis för skada eller ett fullständigt säkerhetsbesked.
EFSA: bedöm totalsumman, inte bara vattenhalten
EFSA:s riskbedömning 2025 skilde mellan övre intagsnivåer för yngre barn, där fluoros var styrande, och en säker intagsnivå för äldre barn och vuxna, inklusive gravida. Den senare utgick från skydd för fostrets utveckling. Nivåerna är riskbedömningsvärden, inte mål för intag eller laggränser. [3]
I EFSA:s beräkningar med typiska europeiska vattenhalter låg genomsnittsintagen under dessa värden. De högsta beräknade intagen kunde ändå överskrida dem för yngre barn. I scenarier med högre vattenhalter kunde även vuxna överskrida sin nivå när flera källor bidrog samtidigt. För gravida gäller då även fostrets exponering. Vissa barnscenarier antog konservativt att hela tandkrämsmängden svaldes. [3]
EFSA bedömde att EU:s vattengräns på 1,5 milligram per liter ger otillräckligt skydd när den sammanlagda sväljda exponeringen räknas in. Slutsatsen omfattar fler grupper än små barn och bygger på de angivna intagsscenarierna; den fastställer inte att varje person som dricker sådant vatten får en skada. [3]
En samlad bedömning bör därför omfatta vattenanalys, andra betydande källor och sväljning av tandvårdsprodukter. En mätning i urin kan bidra i forskning men ska inte på egen hand användas för att förutsäga ett barns intelligens eller diagnostisera en fluoridskada.
Avvägningen för olika personer
För små barn är målet att behålla tandkrämens lokala kariesskydd och begränsa sväljningen. Sköljning kräver en förmåga som de yngsta ofta saknar. Vid hög kariesrisk kan en tandvårdsstyrd lokal behandling vara mer ändamålsenlig än att lägga till flera produkter hemma. [4,15,23]
För äldre barn som säkert kan spotta ut är sköljning ett möjligt tillägg när kariesrisken motiverar det. Bedömningen behöver ta hänsyn till nya angrepp, tandkrämsanvändning och tillsyn. Förmågan att använda produkten och den faktiska risken är viktigare än att bara tillhöra en åldersgrupp. [15,17]
För vuxna med återkommande karies, muntorrhet eller rotytor som blivit oskyddade kan tilläggsfluorid ge större nytta än för en vuxen med stabil tandhälsa. Det förebyggande upplägget behöver också omfatta rengöring, hjälp mot muntorrhet och förändringar som minskar återkommande sockerbelastning. [19,24,11,36]
Under graviditet är fostrets exponering relevant när mycket fluorid sväljs. Det ger ingen grund för att på egen hand upphöra med normal tandvård. Frågan är att skilja nödvändigt lokalt skydd från onödig systemisk tillförsel och särskilt uppmärksamma vatten med förhöjd halt. [3,4,28]
Valet av professionellt preparat behöver ändå bedömas särskilt. Produktinformationen för Duraphat dentalsuspension anger att användning bör undvikas under graviditet som försiktighetsåtgärd. Det gäller den namngivna produkten, inte ett generellt råd att sluta med fluortandkräm. [9]
Säkerhet och kontakt med vården
Rådgör med tandläkare eller tandhygienist om extra fluoridbehandling och kombinationer av produkter, särskilt för barn, vid sväljsvårigheter, uttalad muntorrhet eller sjukdom som påverkar kroppens hantering. Den här texten ersätter inte en individuell bedömning av kariesrisk och vattenexponering.
Små oavsiktliga mängder vanlig tandkräm är enligt Giftinformationscentralen oftast ofarliga. Större intag, starkare medicinska produkter och vissa sköljlösningar kräver en annan bedömning. Magbesvär kan också bero på andra ingredienser. Akut förgiftning och långvarig exponering under tandutveckling är skilda risker. [37,38,20]
Vid misstänkt större eller okänt intag: kontakta Giftinformationscentralen för produktbedömning. Vid akut eller allvarlig påverkan, ring 112 och begär Giftinformation. I mindre brådskande fall är numret 010-456 67 00. Ha förpackningen till hands. [37,38,20]
Låt analysera okänt brunnsvatten och ta hjälp med tolkningen, särskilt om det används av små barn eller till modersmjölksersättning. Tillsätt inte fluorid i dricksvatten på egen hand. Tandvärk behöver bedömas av tandvården. Fluorsköljning ersätter inte en undersökning. [28,39]
Kontakta genast tandvårdsmottagning eller jourtandläkare vid svullnad kring tänderna tillsammans med feber eller om det är svårt att gapa eller svälja. Kontakta tandvården även vid tandvärk som inte går över. Ring 1177 för hjälp att hitta rätt vård. [39]
Kommenterade källor
Research: 9 oktober 2026, huvudsakligen svenska och engelska källor. Artikeln är AI-granskad och saknar oberoende mänsklig expertgranskning. Källunderlaget omfattar både abstract och lästa fulltextavsnitt; alla fulltexter och bilagor har inte granskats. Översikter och ingående studier kan bygga på samma deltagare. Den detaljerade källjournalen bevaras separat.
1. Buzalaf MAR med flera. Mechanisms of action of fluoride for caries control. Monographs in Oral Science. 2011;22:97–114. Mekanismöversikt om lokal mineralomsättning och fluorid. Kliniska effektstorlekar hämtas från behandlingsstudier. https://doi.org/10.1159/000325151
2. Walsh T med flera. Fluoride toothpastes of different concentrations for preventing dental caries. Cochrane Database of Systematic Reviews. 2019;CD007868. Systematisk översikt av tandkräm vid olika koncentrationer. Barn- och vuxenresultat samt säkerhetsrapportering skiljs åt. https://doi.org/10.1002/14651858.CD007868.pub3
3. EFSA Scientific Committee. Updated consumer risk assessment of fluoride in food and drinking water including the contribution from other sources of oral exposure. EFSA Journal. 2025;23:e9478, ändrad 31 juli 2025. Riskbedömning av sammanlagd sväljd exponering. Intagsscenarier och åldersgrupper är avgörande; rapporten värderar inte tandvårdsnyttan. https://doi.org/10.2903/j.efsa.2025.9478
4. 1177. Att behandla tänderna med fluorid. Svensk patientinformation om behandlingsformer, ålder och hantering. https://www.1177.se/undersokning-behandling/tandvard/fluoridbehandling/
5. Institute of Medicine. Dietary Reference Intakes for Calcium, Phosphorus, Magnesium, Vitamin D, and Fluoride, kapitlet Fluoride. 1997. Bakgrund om förekomst och omsättning. Bokens äldre intagsgränser används inte som aktuella råd. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK109832/
6. National Institute of Dental and Craniofacial Research. The Story of Fluoridation. Institutionshistorik om den amerikanska vattenfluorideringen. https://www.nidcr.nih.gov/health-info/fluoride/the-story-of-fluoridation
7. Sveriges riksdag. Med anledning av motion om vattenfluoridering. Socialutskottets betänkande 1978/79:SoU5. Svensk dokumentation av historiska politiska och rättsliga beslut. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/betankande/med-anledning-av-motion-om-vattenfluoridering_g201sou5/
8. ten Cate JM, Duijsters PPE. Alternating Demineralization and Remineralization of Artificial Enamel Lesions. Caries Research. 1982;16:201–210. Laboratoriestudie av konstgjorda emaljskador och mineralutbyte. https://doi.org/10.1159/000260599
9. Duraphat, dentalsuspension – produktresumé [titelns styrkeuppgift utelämnad]. Colgate-Palmolive, via Fass. Översyn 20 maj 2024. Produktbunden information om innehåll, varningar och försiktighet under graviditet. https://fass.se/health/product/19751008000025/smpc
10. 1177. Hål i tänderna – karies. Svensk patientinformation om sjukdomsförlopp, tidiga skador och när tandvård behövs. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/mun-och-tander/tander/hal-i-tanderna--karies/
11. 1177. Muntorrhet. Salivens skydd och orsaker till nedsatt salivfunktion. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/mun-och-tander/mun-lappar-och-tunga/muntorrhet/
12. Buzalaf MAR, Whitford GM. Fluoride metabolism. Monographs in Oral Science. 2011;22:20–36. Bakgrund om upptag, vävnadsfördelning och utsöndring. https://doi.org/10.1159/000325107
13. 1177. Borsta tänder på barn. Praktisk patientvägledning om mängd, åldersanpassad tandkräm och vuxenhjälp. https://www.1177.se/barn--gravid/att-ta-hand-om-barn/praktiska-rad-i-vardagen/borsta-tander-pa-barn/
14. 1177 för vårdpersonal. Tandvårdens läkemedel – karies och kariesprevention. Svenskt kunskapsstöd om basprevention, högfluoridtandkräm och andra tillägg. Valet anpassas till risk, ålder och förmåga. https://vardpersonal.1177.se/kunskapsstod/kliniska-kunskapsstod/tandvardens-lakemedel---karies-och-kariesprevention/
15. Marinho VCC med flera. Fluoride mouthrinses for preventing dental caries in children and adolescents. Cochrane Database of Systematic Reviews. 2016;CD002284. Övervakad sköljning hos barn och ungdomar. Resultaten gäller permanenta tänder; biverkningar rapporterades sparsamt. https://doi.org/10.1002/14651858.CD002284.pub2
16. Marinho VCC med flera. Combinations of topical fluoride … versus single topical fluoride for preventing dental caries in children and adolescents [förkortad titel]. Cochrane Database of Systematic Reviews. 2004;CD002781. Prövar tillägg till en befintlig fluoridbehandling. Sammanslagna produkter och sköljningens separata resultat hålls isär. https://doi.org/10.1002/14651858.CD002781.pub2
17. Moberg Sköld U med flera. Approximal caries development in adolescents … supervised fluoride mouth rinsing programmes [förkortad titel]. Caries Research. 2005;39:529–535. Svenskt ungdomsförsök med fluortandkräm som bakgrundsbehandling. Bortfall och tidiga emaljutfall begränsar tolkningen. https://doi.org/10.1159/000088191
18. Ripa LW med flera. Effect of a … Neutral NaF Mouthrinse on Coronal and Root Caries of Adults [förkortad titel]. Gerodontology. 1987;6:131–136. Vuxenförsök där båda grupperna fick samma tandkräm. Övergripande resultat och avgränsade rotfynd skiljs åt. https://doi.org/10.1111/j.1741-2358.1987.tb00289.x
19. Gibson G med flera. Supplemental fluoride use for moderate and high caries risk adults: a systematic review. Journal of Public Health Dentistry. 2011;71:171–184. Skilda fluoridprodukter hos vuxna med måttlig eller hög kariesrisk, ofta äldre och personer med rotkaries. https://doi.org/10.1111/j.1752-7325.2011.00261.x
20. Giftinformationscentralen. Munsköljlösningar. Risker med bland annat alkohol och andra beståndsdelar. https://giftinformation.se/kemikalieregister/munskoljlosningar/
21. Marinho VCC med flera. Fluoride varnishes for preventing dental caries in children and adolescents. Cochrane Database of Systematic Reviews. 2013;CD002279. Barnstudier av lack med varierande upplägg och begränsad skaderapportering. https://doi.org/10.1002/14651858.CD002279.pub2
22. Marinho VCC med flera. Fluoride gels for preventing dental caries in children and adolescents. Cochrane Database of Systematic Reviews. 2015;CD002280. Barnstudier av gel. Valet av placebo eller obehandlad kontroll påverkade effektuppskattningen. https://doi.org/10.1002/14651858.CD002280.pub2
23. Yu L med flera. The additional benefit of professional fluoride application for children as an adjunct to regular fluoride toothpaste: a systematic review and meta-analysis. Clinical Oral Investigations. 2021;25:3409–3419. Tillägg av lack hos barn under åtta år som redan använde fluortandkräm. https://doi.org/10.1007/s00784-021-03909-5
24. Tan HP med flera. A Randomized Trial on Root Caries Prevention in Elders. Journal of Dental Research. 2010;89:1086–1090. Äldre på särskilda boenden. Här används den avgränsade jämförelsen av fluoridlack med munhygieninstruktion. https://doi.org/10.1177/0022034510375825
25. Iheozor-Ejiofor Z med flera. Water fluoridation for the prevention of dental caries. Cochrane Database of Systematic Reviews. 2024;CD010856. Vattenfluoridering med särskilt fokus på nutida studier. Fluorosdelen uppdaterades inte 2024. https://doi.org/10.1002/14651858.CD010856.pub3
26. Moore D med flera. How effective and cost-effective is water fluoridation for adults and adolescents? The LOTUS 10-year retrospective cohort study. Community Dentistry and Oral Epidemiology. 2024;52:413–423. Observationsstudie av engelska tandvårdsregister. NIHR-finansierad; två författare redovisade tidigare Colgate-Palmolive-anknytning. https://doi.org/10.1111/cdoe.12930
27. Livsmedelsverket. Kemiska parametrar – fluorid, Kontrollwiki, med hänvisning till LIVSFS 2022:12. Gränsvärde för reglerade svenska dricksvattenanläggningar. https://kontrollwiki.livsmedelsverket.se/artikel/380
28. Livsmedelsverket. Fluorid. Riktvärde för privata dricksvattenanläggningar från 1 februari 2026. Myndighetssidan granskades senast 28 januari 2026. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/fluorid
29. Bronckers ALJJ, Lyaruu DM, DenBesten PK. The Impact of Fluoride on Ameloblasts and the Mechanisms of Enamel Fluorosis. Journal of Dental Research. 2009;88:877–893. Översikt över emaljbildning och fluoros. Föreslagna cellmekanismer har olika grad av stöd. https://doi.org/10.1177/0022034509343280
30. National Toxicology Program. NTP Monograph on the State of the Science Concerning Fluoride Exposure and Neurodevelopment and Cognition. 2024. Systematisk utvärdering och myndighetens förklaring av högre total exponering, vattenhalter och osäkerhet vid lägre exponering. https://doi.org/10.22427/NTP-MGRAPH-8 https://ntp.niehs.nih.gov/research/assessments/noncancer/completed/fluoride
31. Taylor KW med flera. Fluoride Exposure and Children’s IQ Scores: A Systematic Review and Meta-Analysis. JAMA Pediatrics. 2025;179:282–292. Metaanalys av 74 studier. Vatten- och urinmått analyseras separat. Offentlig amerikansk finansiering; inga intressekonflikter deklarerade. https://doi.org/10.1001/jamapediatrics.2024.5542
32. Grandjean P med flera. Dose dependence of prenatal fluoride exposure associations with cognitive performance at school age in three prospective studies. European Journal of Public Health. 2024;34:143–149. Ny dansk kohort och sammanvägning med tidigare kohorter. Två författare redovisade roller på kärandesidan i en amerikansk miljöprocess. https://doi.org/10.1093/eurpub/ckad170
33. Kampouri M med flera. Associations of gestational and childhood exposure to lead, cadmium, and fluoride with cognitive abilities, behavior, and social communication at 4 years of age: NICE birth cohort study. Environmental Research. 2024;263:120123. Svensk födelsekohort med skilda kognitiva och beteendemässiga utfall. Inga intressekonflikter deklarerade. https://doi.org/10.1016/j.envres.2024.120123
34. Do LG med flera. Early Childhood Exposures to Fluorides and Cognitive Neurodevelopment: A Population-Based Longitudinal Study. Journal of Dental Research. 2025. Australiskt motfynd med bostadshistorik och fluoros som indirekta exponeringsmått. https://doi.org/10.1177/00220345241299352
35. Singh T med flera. Prenatal and Childhood Exposure to Fluoride and Cognitive Development: Findings from the Longitudinal MINIMat Cohort in Rural Bangladesh. Environmental Health Perspectives. 2025;133:047008. Longitudinell exponeringsstudie med kognitiva råpoäng som utfall. Inga intressekonflikter deklarerade. https://doi.org/10.1289/EHP14534
36. 1177. Bra mat och dryck för tänderna. Sockerbelastning och matvanors betydelse för karies. https://www.1177.se/Stockholm/liv--halsa/tandhalsa/bra-mat-och-dryck-for-tanderna/
37. Giftinformationscentralen. Tandkräm. Akut bedömning av vanlig tandkräm och betydelsen av starkare läkemedelsprodukter. https://giftinformation.se/kemikalieregister/tandkram/
38. Giftinformationscentralen. Fluorsköljlösning. Akut produktbedömning av fluoridhaltig sköljvätska. https://giftinformation.se/lakemedelsregister/fluorskoljlosning/
39. 1177. Tandvärk. Svenska råd om kvarstående tandvärk och symtom som kräver omedelbar tandvård. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/mun-och-tander/tander/tandvark/