A-vitamin behövs när embryots organ formas. Retinol och retinylestrar är färdiga vitaminformer, medan betakaroten först behöver omvandlas. Skillnaden påverkar hur tillförseln regleras och hur ett tillskott behöver bedömas.[1]

Hur används vitaminet under utvecklingen?

Retinol kan omvandlas till retinsyra, ett ämne som påverkar hur cellernas gener används. Under utvecklingen behöver signalen finnas på rätt plats och vid rätt tid.[1][2]

I ett musförsök fick retinsyrasignalen större utbredning när dess nedbrytning stördes. Samtidigt förändrades bland annat utvecklingen av bakhjärna och kotor.[2]

Det ger en förklaring till varför tillförsel → lokal signalreglering → organutveckling behöver följas i flera led. Försöket fastställer ingen riskgräns för en människas tillskott.

Vad ändrades i musmodellen?

Genen för det retinsyranedbrytande enzymet CYP26 togs bort. Markörgener visade utvidgad retinsyraaktivitet och embryona fick även förändringar i svansanlaget. Originalsammanfattningen har lästs; modellen är inte ett dosförsök på gravida.[2]

Hur regleras betakarotenets omvandling?

För betakaroten finns återkoppling som kan begränsa både upptag och omvandling när A-vitaminsignalen ökar. Detta har undersökts i möss och mänskliga cellinjer.[3]

Återkopplingen förklarar en skillnad mot färdigt retinol. Den prövar inte alla tänkbara effekter av koncentrerade betakarotentillskott under graviditet.

Vilken återkoppling undersöktes?

Retinsyra ökade reglerproteinet ISX, som minskade uttrycket av upptagsproteinet SR-BI och omvandlingsenzymet BCMO1. Det senare bildar retinal från betakaroten. Här används originalsammanfattningen.[3]

Vad har observerats vid tidigt retinolintag?

En amerikansk undersökning fann fler av vissa missbildningar vid ett högt rapporterat intag av förbildat A-vitamin från tillskott. Sambandet gällde främst tidig graviditet.[4]

Intaget uppskattades genom intervjuer. Deltagarna hade inte lottats till tillförsel, och resultatet bestämmer ingen exakt individuell tröskel mellan risk och riskfrihet.

Hur såg den större observationsstudien ut?

Undersökningen omfattade 22 748 graviditeter. Över 10 000 internationella enheter dagligen från tillskott jämfördes med högst 5 000. Den relativa förekomsten var 4,8, med intervallet 2,2–10,5, för den berörda gruppen av missbildningar.[4]

Fann en annan undersökning samma samband?

En annan undersökning fann ingen ökad förekomst vid de studerade nivåerna över 8 000 eller 10 000 internationella enheter per dag. Osäkerhetsintervallet var samtidigt brett.[5]

Även här intervjuuppskattades exponeringen. Skillnaden mellan resultaten behöver påverka hur precist risken beskrivs; den avgör varken en exakt tröskel eller att ett högt intag saknar risk.

Hur osäkert var det andra resultatet?

Fall–kontrollstudien jämförde 548 graviditeter med neuralrörsdefekter, 387 med andra större missbildningar och 573 kontroller. För vissa missbildningar kopplade till kranial neurallist var oddskvoten över 10 000 enheter 1,09, med intervallet 0,24–4,98. Tillskott och berikade frukostflingor ingick i jämförelsen.[5]

Vilket råd gäller i Sverige?

Livsmedelsverket anger att gravida som tar exempelvis multivitamin ska kontrollera att dagsdosen innehåller högst 1 000 mikrogram A-vitamin. Myndigheten avråder från lever och leverrätter; leverpastej går däremot bra enligt det svenska rådet eftersom mängden lever är mindre. [6]

EFSA:s övre nivå för vuxnas sammanlagda intag av förbildat A-vitamin är 3 000 mikrogram retinolekvivalenter per dag, även under graviditet. Den omfattar mat, berikning och tillskott. Det är en annan sorts gräns än Livsmedelsverkets råd om innehållet i en tillskottsdagsdos. Den övre nivån är inte ett rekommenderat intag att försöka nå. [7]

För retinol motsvarar 10 000 internationella enheter 3 000 mikrogram. Omräkningen kan inte användas som en generell regel för alla karotenoidformer och märkningar. Läs därför ämnesform och enhet tillsammans. [1]

Vad säger regleringen om andra betakarotenrisker?

Nej. Att omvandlingen till A-vitamin begränsas svarar på en specifik riskfråga. Det utesluter inte andra effekter av ett koncentrerat ämne. EFSA skiljer betakaroten i vanlig mat från tillskott och anger att rökare bör undvika betakarotentillskott. Myndigheten kunde inte fastställa en övre nivå för tillskottsformen utifrån underlaget. Det betyder inte att obegränsade mängder har visats säkra. [7]

Morötter och andra betakarotenrika grönsaker behöver därmed inte jämställas med ett retinoltillskott eller med koncentrerade preparat som undersökts i andra riskgrupper. [6] [7]

Frågor och svar

Är retinylpalmitat samma sak som betakaroten?

Nej. Retinylpalmitat är en retinylester och räknas som förbildat A-vitamin. Betakaroten behöver först omvandlas. [1]

Bör gravida undvika all mat som innehåller A-vitamin?

Nej. Vitaminet behövs. Det svenska rådet gäller bland annat lever och högt tillskottsinnehåll, inte generell uteslutning av näringsrika livsmedel. [6]

Är en övre intagsnivå en lämplig dagsdos?

Nej. Riskgräns, näringsbehov och ett preparats rekommenderade portion besvarar olika frågor.

Säkerhet och försiktighet

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.

Kontrollera A-vitaminformen och den sammanlagda tillskottsmängden om flera preparat används. Följ det svenska graviditetsrådet, och ta upp oklar märkning med barnmorska eller apotek. [6]

Om du upptäcker ett högre intag under graviditet behöver produkt, mängd och tidpunkt bedömas individuellt. En enstaka uppgift på etiketten kan inte tala om hur ett visst foster har påverkats. Undvik att dra en sådan slutsats från studiernas gruppresultat.

Om källurval och forskningskopplingar

För de fyra äldre originalstudierna används deras sammanfattningar. Finansiering och fullständiga författarbindningar har därför inte kunnat verifieras i originalens fulltexter. Några registerposter anger offentliga anslag, men en sådan uppgift är inte en fullständig jävsredovisning.

EFSA:s bedömning är framtagen på uppdrag av EU-kommissionen och hänvisar till ett separat register över experternas intressen. Här har riskavsnitt och slutsatser lästs; varje enskild expertdeklaration har inte kontrollerats. [7]

Embryots signalreglering och tarmens återkoppling används för att förklara produktskillnaderna. Mänskliga observationsstudier med olika resultat jämförs utan att en exakt individuell tröskel påstås. Svenska kostråd skiljs från EFSA:s gräns för det totala intaget.

Utgivare och intressen

Enligt utgivarens uppgifter säljer Lundberg Selection AB inga fysiska produkter men har egna digitala finder-produkter och verktyg på homeopati.se, illnessfinder.com, remedyfinder.net, sanabit.com och webhomeopath.com. Utgivaren har också ett ekonomiskt intresse i artikelköp på Alternativmedicin och Sanabit. Redovisningen uppdaterades den 9 september 2026. Dessa kopplingar redovisas för att läsaren ska kunna bedöma utgivarens intressen.

Källor

  1. NIH Office of Dietary Supplements. Vitamin A and Carotenoids: Fact Sheet for Health Professionals. [engelska] Åtkomst 2026-09-06.Former, omvandling, retinylestrar och retinolspecifik enhetsomräkning i bevarade webbavsnitt.
  2. Sakai Y et al. The retinoic acid-inactivating enzyme CYP26 is essential for establishing an uneven distribution of retinoic acid along the anterio-posterior axis within the mouse embryo. Genes & Development. 2001;15:213–225. [engelska]Originalsammanfattning: genmodell, marköraktivitet och organutveckling.
  3. Lobo GP et al. ISX is a retinoic acid-sensitive gatekeeper that controls intestinal beta,beta-carotene absorption and vitamin A production. FASEB Journal. 2010;24:1656–1666. [engelska]Originalsammanfattning: musmodeller, mänskliga cellinjer och återkoppling.
  4. Rothman KJ et al. Teratogenicity of High Vitamin A Intake. New England Journal of Medicine. 1995;333:1369–1373. [engelska]Originalsammanfattning; även indexerade metod- och diskussionsavsnitt lästa. Fullständig finansiering inte verifierad.
  5. Mills JL et al. Vitamin A and birth defects. American Journal of Obstetrics and Gynecology. 1997;177:31–36. [engelska]Originalsammanfattning: fall–kontrollurval, exponering och breda osäkerhetsintervall.
  6. Livsmedelsverket. Hur får jag tillräckligt med näring? Granskad 23 maj 2025. [svenska] Åtkomst 2026-09-06.Svenska graviditetsråd om A-vitamin, tillskottsmängd, lever och betakaroten; även folsyrarådet används i artikel049.
  7. EFSA NDA Panel. Scientific opinion on the tolerable upper intake level for preformed vitamin A and β-carotene. EFSA Journal. 2024;22:e8814. [engelska]Riskavsnitt och slutsatser lästa; individuella intressedeklarationer inte kontrollerade.