Följ oss på facebook
Alternativmedicin
Svenska

Ärenpris

Ärenpris
Ärenpris | Foto: Walter Siegmund
Veronica Officinalis L.

LEJONGAPSVÄXTER

Scrophulariaceae

Denna lilla växt med krypande stam och upprätta, smala, ljusblå blomställningar finner man på torra ängar, i gläntor och på hyggen, längs skogsbryn och skogsvägar på kalkfattig mark.

De klassiska författarna nämner inte växten som läkeört, men på 1500- och 1600-talet betraktades ärenpris framför allt i Tyskland som en utomordentligt viktig och "gagnerik" växt. På den tiden såg läkarna i ärenpris ett undermedel mot tvinsot och andra sjukdomar i andningsorganen och matsmältningskanalen. Att en tysk forskare vid namn Johann Franke år 16'30 kunde ägna en trehundra sidor lång avhandling enbart åt ärenpris visar tydligt hur högt man skattade dess läkande egenskaper.

I dag är det i stort sett tyst om denna en gång så prisade läkeväxt, men den kommer fortfarande till användning i folkmedicinen. Ärenpris är ett utmärkt te vid bronkit och heshet. Man samlar då in växten under blomningen och låter den torka i buketter sedan man har avlägsnat de blad som är vissna. Teet har dock en ganska bitter smak.

Förekomst: Allmän från Skåne till Jämtland, men sällsynt i norr till Torne lappmark Saknas i fjällen Växer på kulturmark men också i torra gräsklädda backar och i skogsbryn, vanligen på sandig och kalkfattig mark.

Kännetecken: En låg, flerårig ört Stjälk krypande, rotslående, med upprätta, blombärande 10-20 cm höga skott. Blad motsatta, elliptiska eller äggformade,

mycket kortskaftade och fint sågtandade, grågröna, strävhåriga. Blommor ljusblå eller ljust blåvioletta (juni-juli), i upprätta klasar, som utgår från bladvecken nära skottspetsarna. Den omvänt hjärtformade, körtelhåriga frukten utgörs av en kapsel. Smak bitter, adstringerande.

Använda växtdelar: Blommande grenspetsar.

Innehållsämnen: Garvämnen, bitterämne, harts, iridoidglykosiden aucubin.

Medicinsk verkan: Aptitstegrande, upphostningsbefrämjande, stimulerar mjölksekretion, sårläkande.

Användning: I folkmedicinen invärtes vid aptitlöshet, olika former av luftrörskatarr. Utvärtes vid svullnader och brännskador.