Acidum Nitricum

Salpetersyra

Förekomst: Salpetersyra (HN03) som sådan förekommer inte i naturen men ca 80% av den atmosfäriska luften består av kväve. Kväve är nödvändig för växtligheten och en obligat beståndsdel av alla aminosyror. De oxiderade kväveföreningarna -nitriter och nitrater- är kroppsfrämmande. Organismen är därför inte anpassad till nitriter eller nitrater.

Toxikologi: Frätsår av salpetersyra har en mycket dålig läkningsförmåga. Syran är kemiskt släkt med Arsenicum. Hos båda ämnena kännetecknas såren av illaluktande avsöndringar och blödningstendens. Invärtesförgiftning ger sår i munnen, matstrupen, magen och tarmen, hand i hand med dysenteriliknande förlopp. Anuri och blod i urinen iakttages också.

Etiologi: Följd av kroniska hud- och slemhinneinflammationer. Följd av syfilis,gonorre, kvicksilverförgiftning.

Modaliteter: Sämre efter midnatt, kyla, patienten fryser i sängen i varma rum. Sämre av tryck, speciellt huvudet, patienten tål inte hatt. Bättre av att åka bil och buss, bättre av vila och värme.

Konstitution: Bleka, kalla personer med gulaktig hudfärg och mörkt hår. Retlig, argsint, hämndlysten.

Indikationer: Hud-och slemhinneulcerationer, speciellt vid kroppsöppningarna (mun, ändtarm, urinledare). Akne, frostskador, illaluktande fluor, vårtor, ulcerös colit,uretit med anuri. Besvären går hand i hand med en typisk "splittersmärta".

Potens: D6-D30

Jämförelse: Phosphor och Acidum nitricum. kompletterar varandra och ges ofta växelvis vid magsår och uretrit. Aurum Hepar sulfuris, Mercurius, Thuja.