Det finns kliniskt stöd för vissa videbarksextrakt vid kortvarig behandling av ländryggssmärta. Studier vid artros har gett både positiva och negativa resultat. Detta ska inte återges som att bark från vilken vitpil som helst har samma effekt, eller att den behandlar alla reumatiska sjukdomar. [2,3,4,7,8,9]

Trädet och det medicinska materialet

GBIF:s författarfiltrerade namnregister godtar Salix alba L. som en egen art i familjen videväxter. Författarnamnet behövs, eftersom likalydande namn i registret också kan avse andra organismer. Linnaeus beskrev arten 1753 med bland annat smala, sågade och silkeshåriga blad. Äldre namn och beskrivningar behöver ändå tolkas försiktigt eftersom pil och vide omfattar många arter. [1,10]

EMA:s bedömning gäller videbark, Salicis cortex, från flera Salix-arter. Där nämns bland annat Salix purpurea, Salix daphnoides och Salix fragilis. Bedömningen är inte en monografi enbart över Salix alba. Myndighetens underlag beskriver även skillnader i salicylatämnen mellan arter och variation med växtförhållanden och beredning. En uppgift om barkextraktets uppmätta innehåll kan inte ersättas med ett antagande om en självplockad bark. [2,3,4]

Äldre användning är inte samma sak som en prövad behandling

Gerard och Johnsons The Herball från 1633 samlar flera sorters pil, vide och sälg i ett kapitel. Där beskrivs blad och bark som sammandragande och tillskrivs bland annat förmåga att stoppa blödning. Gröna grenar kring en febersäng påstås svalka luften. Uppgiften avser inte ett kontrollerat försök där bark behandlar feberns orsak. [11]

Kapitlet innehåller också tillskrivningar till antika författare, men de fastställer inte vilken modern art varje äldre användning avsåg. Den äldre artikelns särskilda tillskrivning till Matthiolus om sömn har inte kunnat verifieras i det här lästa kapitlet. Den används därför inte som ett fastställt historiskt förlopp. Uppgifter om sår eller kallbrand kan inte heller beläggas genom att senare försök med ett barkextrakt har undersökt ryggvärk. [11,7]

Salicin och salicylsyra: en del av förklaringen

Salicin är ett ämne med en sockerdel bunden till salicylalkohol. Vid nedbrytning frigörs salicylalkohol, även kallad saligenin, som kan omvandlas vidare till salicylsyra. Andra besläktade ämnen i barken kan också bidra till de salicylater som kroppen exponeras för. Barken innehåller dessutom bland annat flavonoider och garvämnen. [2,3]

En studie med tio friska försökspersoner visade salicylsyra och andra nedbrytningsprodukter i blod och urin efter ett standardiserat videbarksextrakt. Den uppmätta exponeringen för salicylsyra var lägre än den som förknippas med smärtstillande användning av syntetiska salicylater. Författarna bedömde därför att salicylsyran ensam knappast förklarar hela den möjliga effekten. Det betyder inte att övriga ämnens bidrag därmed är fullständigt klarlagt. [5]

När vävnad skadas eller inflammeras bildas bland annat prostaglandiner, en grupp signalämnen. De kan göra smärtkännande nervändar mer känsliga, så att en rörelse eller ett tryck lättare gör ont. Cyklooxygenas, förkortat COX, är enzymer som deltar i bildningen av prostaglandiner. Om den bildningen minskar kan en del av smärtans förstärkning dämpas. Denna processförklaring bygger bland annat på experiment med smärtkänslighet; den bevisar inte att ett visst barkpreparat ger en tillräcklig påverkan hos en patient. [4,12]

För ett videbarksextrakt måste flera led därför prövas: vad finns i produkten, vad tas upp eller omvandlas i kroppen, och påverkar de tillgängliga ämnena smärtprocessen? I ett försök med mänskliga immunceller minskade ett bestämt extrakt frisättningen av prostaglandinet PGE2 efter en inflammatorisk retning. Men forskarna såg ingen direkt hämning av COX-enzymernas aktivitet i sina mätningar. Salicin och salicylat gav inte samma fynd som extraktet. Resultatet talar för att andra ämnen kan spela roll i just cellförsöket, utan att visa hur de fungerar efter intag. [13]

En sådan överföring misslyckades i en liten originalundersökning som redovisas i Irmela Wagners avhandling. Ett annat standardiserat extrakt hämmade COX- och inflammationsrelaterade mätningar när det tillsattes direkt till prov. Motsvarande hämning kunde inte visas i blodprov efter att tre friska personer hade svalt extraktet, medan jämförelsen med diklofenak gav tydlig COX-hämning. Bara ett intag per preparat undersöktes, med samma ordningsföljd och få deltagare. Fyndet begränsar den enkla förklaringen att cellförsöket visar vad som sker i kroppen; det avgör inte effekten av alla videbarksprodukter eller längre användning. [14]

Ett ytterligare extrakt påverkade inflammation och signalämnen i råttmodeller, men varken en djurmodell eller ett salicinprov kan ersätta kliniska jämförelser. Den låga salicylsyraexponeringen i försöket med tio friska personer gör det särskilt viktigt att hålla de olika leden isär. En möjlig påverkan på smärtsignaler är dessutom en annan sak än att reparera ledbrosk eller häva orsaken till ryggsmärtan. [5,15,16,17,18]

Salicylsyra är inte samma ämne som acetylsalicylsyra, som finns i aspirin. I ett litet jämförande arbete påverkade videbarksextrakt blodplättarnas förmåga att klumpa ihop sig, men mindre än acetylsalicylsyra i de prövade grupperna. De olika jämförelsegrupperna hade också olika hälsotillstånd. Resultatet ger varken likvärdig blodproppsförebyggande effekt eller ett generellt besked om säkerhet tillsammans med blodförtunnande läkemedel. [6]

Ryggsmärta: vad har faktiskt undersökts?

Ryggsmärta kan komma från muskler, leder och andra strukturer. Vid utstrålning i ett ben kan även en nerv vara irriterad eller påverkad. Smärtan säger därför inte ensam vilken förändring som behöver behandlas. Att dämpa ett symtom är en annan sak än att visa att en nervkompression eller annan orsak har försvunnit. [15]

I Chrubasiks försök från 2000 lottades 210 personer med en försämring av långvarig ländryggssmärta till två nivåer av ett standardiserat videbarksextrakt eller placebo. Av 70 lottade i varje grupp var 27 respektive 15 personer i extraktgrupperna och fyra i placebogruppen smärtfria utan behovsläkemedlet tramadol under minst fem dagar i slutveckan. Totalt fullföljde 191 personer försöket; huvudanalysen räknade dem som avbröt som att de inte hade nått utfallet. Grupperna hade vissa skillnader i smärtans svårighetsgrad redan före behandlingen. Studien var kort och saknade ett aktivt jämförelseläkemedel. En svår allergisk reaktion rapporterades, möjligen orsakad av extraktet. Resultatet gäller den prövade produkten och patientgruppen. Fulltexten anger tillverkare och standardiserat innehåll, men fastställer inte att barken kom från Salix alba. [7]

EMA bedömer ett bestämt, kvantifierat torrt videbarksextrakt som väl etablerad medicinsk användning för kortvarig behandling av ländryggssmärta. Däremot bedöms lindring av lindrig ledsmärta, förkylningsrelaterad feber och huvudvärk som traditionell användning. De olika bedömningsgrunderna ska bevaras. De innebär inte att ett valfritt barkte motsvarar det kliniskt undersökta extraktet. [2,4]

Artros och ledgångsreumatism behöver skiljas åt

Vid artros förändras bland annat ledbrosket när nedbrytningen går snabbare än återuppbyggnaden. Leden kan också bli inflammerad och svullen. Vid reumatoid artrit, RA eller ledgångsreumatism, reagerar immunsystemet mot kroppens egna leder. Den långvariga inflammationen kan skada leden. Smärtlindring är därför inte detsamma som att bromsa RA eller bygga upp skadat brosk. [16,17]

Ett litet försök från 2001 med 78 artrospatienter fann en måttlig förbättring av ett smärtmått efter videbarksextrakt jämfört med placebo. Skillnaden låg nära gränsen för statistisk signifikans. Forskargruppens senare originalrapport beskriver materialet som en hybrid mellan Salix purpurea och Salix daphnoides. Få deltagare och kort försökstid begränsar slutsatsen. Detta är ingen direkt prövning av enbart vitpil. [8,9]

I Biegerts två försök från 2004, med 127 artrospatienter respektive 26 personer med RA, skilde sig det prövade videbarksextraktets huvudsakliga smärtutfall inte statistiskt säkert från placebo. Det aktiva jämförelseläkemedlet diklofenak fungerade däremot bättre än placebo i artrosförsöket. Fulltexten identifierar båda försökens extrakt som Salix daphnoides. En enskild del av livskvalitetsskalan utföll positivt i artrosstudien, medan de sammanvägda livskvalitetsmåtten inte gjorde det. Ett sådant sekundärt fynd bland flera jämförelser ersätter inte det negativa huvudutfallet. RA-försöket var litet och tillät stabil samtidig sjukdomsbromsande behandling. De negativa huvudresultaten får inte utelämnas eller omtolkas till bevisad nytta av Salix alba. [3,9]

Sår, infektion och kallbrand

De tidigare redovisade försöken med barkextrakt handlar om intag och smärtutfall. De visar inte att bark desinficerar ett sår, läker skadad vävnad eller behandlar kallbrand. De bekräftar inte heller den äldre artikelns påstående om lokalbedövning. Ett minskat smärtmått efter intag visar inte att bark på huden fungerar som ett lokalbedövningsmedel. En tänkbar påverkan på smärtsignaler återställer inte i sig en allvarligt försämrad blodcirkulation. [7,8,9,19]

En pilotstudie från 2026 undersökte däremot ett lokalt blandpreparat efter tandutdragning. Det innehöll propolis, kryddnejlikeolja och vitpilsbark. Tretton patienter fick preparatet vid den ena av två jämförbara utdragningar, utöver samma eftervård som på kontrollsidan. Sårytan slöts mer på de behandlade platserna, men smärtan skilde sig inte statistiskt säkert mellan sidorna. Vid den senare kontrollen återstod tolv patienter. Det lilla försöket kan inte avgöra vilken beståndsdel som bidrog, och munhålans läkning efter tandutdragning är inte samma problem som ett infekterat hudsår eller kallbrand. [20]

En annan liten undersökning från 2025 gällde två schampon med fermenterat extrakt av Salix purpurea, inte vitpil. Hos 21 deltagare minskade mjällbesvären, men den lästa originalsammanfattningen beskriver två styrkor och redovisar ingen kontrollgrupp som fick schampo med enbart basingredienser. Skillnaden mellan styrkorna var inte statistiskt säkerställd. Förändring över tid kan då inte ensam visa hur mycket extraktet bidrog. Fyndet är varken belägg för lokalbedövning eller för att bark behandlar sårinfektion. [21]

Säkerhet och vårdbehov

Sök vård direkt om ryggsmärta samtidigt ger svårigheter att känna när du behöver kissa, urinläckage, nedsatt känsel kring könsorgan eller ändtarm eller svaghet i båda benen. Även ryggsmärta med feber, uttalad sjukdomskänsla eller efter ett olycksfall behöver bedömas direkt. Är vårdcentral eller jourmottagning stängd ska akutmottagning sökas enligt 1177. [15]

Misstänkt RA bör bedömas på vårdcentral eftersom tidig behandling kan begränsa skador. Ett barkpreparat ersätter inte sjukdomsbromsande behandling. Vid artros är anpassad träning och kunskap om sjukdomen centrala delar av vården. [16,17]

Kallbrand innebär att vävnad dör. Dålig blodcirkulation och ibland infektion behöver behandlas inom sjukvården. Kontakta vårdcentral om ett sår eller en köldskada inte läker som det ska. Sök vård direkt vid mycket ont i en kroppsdel med sår eller köldskada; är mottagningarna stängda behövs akutmottagning. Fördröj inte bedömningen med barkomslag eller örtpreparat. [19]

Videbarksläkemedel ska enligt EMA inte användas av barn och ungdomar under 18 år eller under graviditetens sista tredjedel. Användning under tidigare graviditet och amning rekommenderas inte heller. [2,4]

Andra kontraindikationer är överkänslighet mot salicylater eller andra antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, salicylatutlöst astma, aktivt magsår, svår njur- eller leverfunktionsnedsättning och koagulationsrubbning. Även G6PD-brist omfattas; det är en ärftlig enzymbrist som kan göra röda blodkroppar känsliga för nedbrytning. [2,4]

Barkpreparat kan ge allergiska reaktioner och mag-tarmbesvär. De kan förstärka effekten av vissa blodförtunnande läkemedel. Kombination med acetylsalicylsyra eller andra NSAID, en grupp antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, rekommenderas inte utan medicinsk rådgivning. Naturligt ursprung innebär inte att preparatet är lämpligt för alla. [2,4]

Utgivare och intressen

Lundberg Selection AB uppger att bolaget inte säljer fysiska produkter men har egna digitala finder-produkter och verktyg på homeopati.se, illnessfinder.com, remedyfinder.net, sanabit.com och webhomeopath.com. Alternativmedicin.se har aktiverade betal- och medlemsfunktioner för läsning och utskrift. Dessa ekonomiska kopplingar behöver läsaren känna till när innehållet bedöms. De faktiska läsgränserna anges vid respektive källa. Studiernas finansiering och intressekonflikter har inte kunnat granskas fullständigt. För de här videbarksarbetena har vissa finansieringsuppgifter och tackavsnitt lästs, medan flera arbeten bara är lästa i fria originalsammanfattningar. Det framgår vid respektive källa. Författarnas egna uppgifter är inte oberoende verifierade. Texten har bearbetats och bedömts med AI; någon oberoende mänsklig eller klinisk granskning av den här versionen påstås inte.

Kommenterade källor

  1. GBIF Secretariat. Salix alba L., art 5372513, författarfiltrerad namnmatch. Primärt namnregister. Hela den sparade officiella API-posten läst. Likalydande namn med annan auktor eller inom djurriket skiljs från Salix alba L. Den vanliga webbsidan och Kews sida gav nu 403; någon ny geografisk slutsats grundas inte på dem.
  2. EMA/HMPC. European Union herbal monograph on Salix [various species including S. purpurea L., S. daphnoides Vill., S. fragilis L.], cortex. EMA/HMPC/80630/2016–Corr1, antagen 31 januari 2017. Fastställd korrigerad monografi. Alla nio faktiska PDF-sidor lästa; sidfötterna har avvikande historisk numrering. Berednings-, doserings- och exponeringsscheman återges inte.
  3. EMA/HMPC. Assessment report on Salix, cortex. EMA/HMPC/80628/2016. Fastställd bedömningsrapport. Av rapportens 55 sidor är s. 4, 22–23, 26–31 och 35–37 helt lästa i sidindelad textextraktion. Bildinnehållet i figurerna på s. 28–30 har inte granskats visuellt. Materialvariation, nedbrytning, upptag och myndighetens kliniska bedömning skiljs från de enskilda originalförsöken. Rapporten anger på s. 30 att lottningens metod inte redovisats, medan den lästa originalrapporten från 2000 faktiskt beskriver datorlottning. Originalet får företräde i den uppgiften. Rapportens referenser är inte automatiskt självständigt lästa original.
  4. EMA. Salicis cortex, Summary for the public och aktuell dokumentpost. Myndighetens sammanfattning. Hela relevanta huvudtexten och dokumentlistan lästa. En insamling av vetenskapliga data för ny översyn 2025 är inte en ny slutlig monografi. Väl etablerad rygganvändning skiljs från traditionella indikationer; blandpreparat omfattas inte automatiskt.
  5. Schmid B, Kötter I, Heide L. Pharmacokinetics of salicin after oral administration of a standardised willow bark extract. European Journal of Clinical Pharmacology, 2001;57:387–391. DOI 10.1007/s002280100325, PMID 11599656. Hela originalsammanfattningen läst; tio friska personer och exponering, inte jämförd klinisk värklindring eller full förklaring av extraktets effekt.
  6. Krivoy N, Pavlotzky E, Chrubasik S, Eisenberg E, Brook G. Effect of salicis cortex extract on human platelet aggregation. Planta Medica, 2001;67:209–212. DOI 10.1055/s-2001-12000, PMID 11345689. Hela originalsammanfattningen läst. Extrakt/placebo jämfördes i ryggpatienter, acetylsalicylsyra i en separat hjärtsjukdomsgrupp; laboratorieutfall om blodplättar är inte kliniskt blödnings- eller blodproppsskydd.
  7. Chrubasik S, Eisenberg E, Balan E, Weinberger T, Luzzati R, Conradt C. Treatment of low back pain exacerbations with willow bark extract: a randomized double-blind study. American Journal of Medicine, 2000;109:9–14. DOI 10.1016/S0002-9343(00)00442-3, PMID 10936472. Originalsammanfattningen, tabellerna 1–3 med fotnoter, visade resultat- och diskussionsavsnitt samt den öppnade finansieringsnoten har lästs på tidskriftens vanliga fulltextsida. Långa textstycken förkortades i tillgänglighetsträdet; skärmläsningen kompletterade bland annat datorlottning, kodade likadana tabletter och blindning. Hela metodtexten och figurens bild påstås inte vara fullständigt lästa i denna kontroll. Alla 210 lottade ingår i huvudanalysen, 191 fullföljde; tabellerna skiljer dessa analysgrupper åt. Abstractet blandar deras antal och procent, så exakta procent upprepas inte här. Det var ett kort placebokontrollerat försök med ett tillverkat Plantina-extrakt; exakt Salix-art anges inte. En möjlig allergisk reaktion redovisas. Studien jämförde inte säkerheten direkt med NSAID. Finansiering delvis från European Academy of Natural Medicine och tillverkaren Plantina anges. En särskild jävsdeklaration har inte påträffats i den lästa texten.
  8. Schmid B med flera. Efficacy and tolerability of a standardized willow bark extract in patients with osteoarthritis: randomized placebo-controlled, double blind clinical trial. Phytotherapy Research, 2001;15:344–350. DOI 10.1002/ptr.981, PMID 11406860. Hela originalsammanfattningen läst. Kort försök med positivt smärtmått; uppgiften om hybriden kommer från Biegerts lästa originaldiskussion, inte ett här helt läst original från 2001. Fulltext, finansiering och intresseuppgifter för 2001-försöket är inte lästa.
  9. Biegert C med flera. Efficacy and safety of willow bark extract in the treatment of osteoarthritis and rheumatoid arthritis: results of 2 randomized double-blind controlled trials. Journal of Rheumatology, 2004;31:2121–2130. Originalsammanfattning. Hela originalets vetenskapliga huvudtext på s.2121–2130, tabellerna 1–5, figurtexterna, finansieringen och tackavsnittet har nu lästs. Tabellerna 2 och 4 har också granskats visuellt. Båda försöken prövade Salix daphnoides-extrakt och var negativa för sina primära smärtutfall; en enskild sekundär livskvalitetsdel var positiv i artrosförsöket. Färre mag-tarmhändelser än med diklofenak rapporterades där, med små och utvalda grupper. RA-försöket tillät stabil samtidig sjukdomsbromsande behandling. Resultatet visar ingen generell vitpilseffekt eller sjukdomsbromsning. Arbetet uppger stöd från Tübingen University och Robugen, som tillverkade studieläkemedlen; en författare fick finansiering från Carstens Foundation. En särskild jävsdeklaration har inte påträffats i den lästa texten.
  10. Linnaeus C. Species plantarum. Stockholm: Laurentius Salvius, 1753, s. 1021, Salix alba, post 29. ETH/e-rara, exakt utgåva. Hela artposten och närliggande poster på originalbild lästa. Materia medica 449 är en hänvisning, inte ett här läst avsnitt i den äldre boken.
  11. Gerard J, Johnson T. The Herball, or Generall Historie of Plantes. London: Adam Islip, Joice Norton och Richard Whitakers, 1633, kapitel 55, ”Of the Willow Tree”, s.1388–1392. Wellcome, utgåva. Hela kapitlets sidtext läst, originalbilderna 1389 och 1392 kontrollerade. Föregående Vitex och följande olivkapitel skiljs från Salix. Historiska namn omfattar flera material. Arkivets Public Domain Mark kontrollerad för utgåvan; inga antika original eller behandlingsrecept har därmed lästs eller godkänts.
  12. Ferreira SH, Lorenzetti BB. Prostaglandin hyperalgesia, IV: a metabolic process. Prostaglandins, 1981;21:789–792. Originalsammanfattning. Hela sammanfattningen läst. Ett råttförsök med prostaglandinrelaterad ökad känslighet för fysisk eller kemisk retning används för att förklara en process. Hela artikeln, finansiering och intresseuppgifter är inte lästa; ingen klinisk effekt av videbark följer av försöket. Samme författares översikt från 1980 är orientering och används inte som originalstöd.
  13. Fiebich BL, Chrubasik S. Effects of an ethanolic salix extract on the release of selected inflammatory mediators in vitro. Phytomedicine, 2004;11:135–138. Originalsammanfattning. Hela sammanfattningen läst. Extrakt 1520L prövades i mänskliga monocyter, inte som behandling hos patienter. Minskad PGE2-frisättning hålls isär från den uteblivna direkta COX-aktivitetshämningen. Fulltext, finansiering och fullständiga intresseuppgifter är inte lästa.
  14. Wagner I. Pharmakologische und klinische Untersuchungen zur Wirksamkeit eines standardisierten Weidenrindenextraktes. Tübingen, doktorsavhandling, 2003. Universitetets original. Titel, uppgift om separat tidskriftspublicering, originalresultaten i avsnitt 4.1.3 på tryckta s.58–61 och diskussionen på s.101–102 lästa. Tre friska personer, samma ordningsföljd och enstaka exponering per preparat begränsar slutsatsen. Hela 146-sidorsarbetet, tidigare metodavsnitt, figur 12:s bild och fullständiga finansierings-/intresseuppgifter är inte lästa. Den separata tidskriftsbrevet PMID 12621392 och dess kommentarer 12844140/12844141 är inte lästa; avhandlingen redovisas som egen originalkälla.
  15. 1177. Ont i ryggen. Process och vårdbehov . Avsnitten om olika ryggsmärtor och när vård ska sökas helt lästa; flera möjliga orsaker och tydliga alarmsymtom.
  16. 1177. Knäledsartros – artros i knäleden. Förlopp och vård . Inledning, vad artros är, kroppens förändringar och vårdbehov lästa. Underlag för processen, inte för påstådd återuppbyggnad av brosk med bark.
  17. 1177. Reumatoid artrit – ledgångsreumatism. Inflammation och behandling . Processavsnitt och relevanta behandlings-/vårdavsnitt lästa. Skillnad mellan symtomlindring och sjukdomsbromsning; hela sidans alla tillägg inte lästa.
  18. Khayyal MT med flera. Mechanisms involved in the anti-inflammatory effect of a standardized willow bark extract. Arzneimittelforschung, 2005;55:677–687. Originalsammanfattning. Hela sammanfattningen läst. Extrakt STW33-I undersöktes i två inflammationsmodeller hos råtta. Artspecifik sammansättning, fulltext, finansiering och intresseuppgifter är inte lästa. Författarnas förslag om färre biverkningar är inte visad klinisk säkerhet.
  19. 1177. Kallbrand. Förlopp och vårdgränser . Huvudtextens avsnitt om vävnadsdöd, blodcirkulation, infektion och vårdbehov lästa. Alla övriga sidtillägg påstås inte vara lästa. Underlag för vårdgränsen, inte för att ersätta vård med barkbehandling.
  20. Moussallem GE, Younes R. Propolis-Based Solution Application in Extraction Socket Healing: A 3D Split-Mouth Clinical Pilot Study. Cureus, 2026;18:e112041. DOI 10.7759/cureus.112041, PMID 42549247. Hela originalsammanfattningen och författarnas intressedeklaration på PubMed lästa. Tretton patienter och två sår per person är inte 26 oberoende personer. Blandpreparatet jämfördes med sedvanlig eftervård: bättre slutning av sårytan men ingen säker smärtskillnad. Den separata preprintposten räknas inte som en ny studie. Författarna uppger inget finansiellt stöd eller relevanta relationer; uppgifterna är inte oberoende verifierade. Fulltext, tabeller, detaljerad sidtilldelning och bilagor är inte lästa. PMC:s vanliga originalsida stannade vid webbläsarkontroll; ingen spärr passerades.
  21. Kalinowska O, Maślana J, Gilreath A. The Treatment and Evaluation of Dandruff and Scalp Erythema with Fermented Salix purpurea Bark Extract. Clinical, Cosmetic and Investigational Dermatology, 2025;18:639–648. DOI 10.2147/CCID.S503915, PMID 40129612. Hela originalsammanfattningen, författaraffiliationerna och intressedeklarationen lästa på PubMed. Annan videart, fermenterat material, två schampostyrkor och 21 deltagare; ingen basberedningskontroll redovisas där. Författarnas positiva slutsats är starkare än vad en förändring inom grupper ensam fastställer. Gilreath är knuten till Actera Ingredients; inga andra intressekonflikter uppges. Fulltext, fullständiga finansieringsuppgifter, bilagor och registrering är inte lästa. Beredningarnas koncentrationer och användningsscheman återges inte.