Vildjams/wild yam | Växttradition

En nordamerikansk klätterväxt

Kew accepterar namnet Dioscorea villosa L. Arten är en klättrande växt med jordstam och naturlig utbredning från södra Ontario till centrala och östra USA. Den växer främst i tempererat klimat. Jordstammen är ett underjordiskt skott; namnet wild yam behöver därför preciseras när det används om en viss råvara. [1]

Flora of North America placerar arten i jamsväxterna, Dioscoreaceae. Floran beskriver äldre amerikanskt bruk av jordstammen vid kolik och återger uppgifter om användning vid förlossningssmärta i vissa nordamerikanska ursprungsfolks medicinska traditioner. Den hänvisar till Bartlett 1910 respektive Smith 1928. Originalverken har inte lästs för detta porträtt. Uppgifterna är historik och ska inte överföras till råd under graviditet eller förlossning. [2]

Vilken process ligger bakom en värmevallning?

När hormonmängderna förändras under klimakteriet påverkas också kroppens temperaturreglering. En värmevallning kan följas av svettning och ibland av att man fryser. Sömnproblem kan uppstå när vallningarna väcker en på natten. För att lindra just dessa besvär behöver en behandling påverka det relevanta förloppet eller dess följder, inte bara ändra ett valfritt blodprov. [11]

En del av förklaringen finns i nervcellernas kommunikation. Neurokinin B är ett litet signalämne från hypotalamus, ett område i hjärnan som samordnar flera kroppsfunktioner. Det binder framför allt till en mottagare kallad neurokinin-3-receptorn. Aktiviteten hos den gen som kodar för signalämnet är högre efter menopausen. Här finns en koppling mellan cellernas signalering och kroppens värmereaktioner. [3]

I ett kontrollerat försök fick tio friska kvinnor neurokinin B och jämförelsevätska utan neurokinin B vid olika tillfällen. Jämförelsevätskans fullständiga innehåll framgår inte av den lästa originalsammanfattningen. Åtta fick vallningar med signalämnet, ingen med jämförelsevätskan. Hudtemperatur och puls steg under episoderna. Försöket visar att just en sådan signal kan utlösa vallningar. Det prövade varken vildjams eller behandling av klimakteriebesvär, och visar inte att växten påverkar denna receptor. [3]

Kan en växtsubstans bli ett hormon i kroppen?

Diosgenin har en struktur som gjort det användbart som utgångsmaterial i läkemedelstillverkning. Där genomgår råvaran kemisk omvandling. Memorial Sloan Kettering skiljer detta från påståendet att kroppen omvandlar diosgenin till progesteron: sjukhusets kunskapsöversikt anger att en sådan kroppsomvandling inte är belagd. Växtens innehåll får därför inte räknas som en uppmätt progesterontillförsel. [4]

En annan hypotes är att ämnen i ett extrakt påverkar hormonreceptorer direkt. Det skulle vara en förändring av cellens sätt att ta emot och besvara signaler, inte nödvändigtvis att kroppen bildar mer hormon. De två förklaringarna måste prövas var för sig.

Vad säger försöken i celler?

Park och medarbetare undersökte ett wild-yam-extrakt i odlade bröstcancerceller. Efter exponeringen förändrades mängden mRNA, cellens arbetskopior av gener, för bland annat progesteronreceptorn. Mängden av östrogenreceptorn alfa minskade också, och cellernas tillväxt hämmades. Forskarna tolkade fynden som svag östrogenliknande aktivitet. [5]

En begriplig möjlig kedja är att en påverkan på hormonstyrd signalering ändrar vilka proteiner en cell bildar och hur den beter sig. Men här undersöktes cancerceller i en odling, inte nervceller som reglerar värme eller en människa som använder kräm. Den lästa originalsammanfattningen anger inte vilken Dioscorea-art extraktet kom från. Resultaten visar varken progesteronbildning i kroppen, vallningslindring eller en cancerbehandling. [5]

Ämnet måste dessutom nå de relevanta cellerna. Manda och medarbetare undersökte diosgenin och det närbesläktade dioscin i modeller för tarm och lever. Ett transportprotein i tarmcellmodellen kunde föra tillbaka diosgenin, och i en levermodell omsattes ämnet. Sådana processer kan begränsa eller förändra exponeringen. De är skäl att inte likställa mängden i en produkt med mängden vid en målcell. Försöket mätte inte upptag genom människohud eller lindring av klimakteriebesvär. [6]

Vad hände med kräm av just Dioscorea villosa?

Komesaroff och medarbetare prövade en vildjamskräm hos 23 i övrigt friska kvinnor med besvärande klimakteriesymtom. Varje deltagare använde aktiv kräm och en motsvarande kontrollkräm utan vildjamsextrakt under tre månader vardera, i slumpmässig ordning. Varken deltagare eller bedömare kände till ordningen. Forskarna följde både symtom och hormonvärden. Kontrollkrämens fullständiga innehåll framgår inte av den lästa originalsammanfattningen. [7]

Man fann ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan krämerna i symtomutfall. Progesteron i blod och saliv samt östradiol förändrades inte heller efter behandlingen. Fynden ger inte stöd för att just denna kräm ökade dessa hormoner. Inga betydande biverkningar rapporterades under den korta behandlingen, men ett försök med 23 deltagare kan inte avgöra sällsynta risker eller säkerhet under lång användning. [7]

Ett positivt försök gällde en annan art

Hsu och medarbetare studerade ett standardiserat extrakt av Dioscorea alata som togs genom munnen. Femtio kvinnor i Taiwan deltog i det tolv månader långa försöket med en kontrollprodukt utan jamsextrakt. Kontrollproduktens fullständiga innehåll framgår inte av den lästa sammanfattningen. Symtomskalan förbättrades mer med extraktet, särskilt delar som rörde oro och andra psykiska besvär. Den positiva observationen är relevant, men gäller en annan art, produkt och tillförselväg än krämen med D. villosa. [8]

Man kan därför inte låta detta försök avgöra frågan om vildjamskräm. Det visar också varför en sammanfattning av allt som heter yam kan dölja den viktigaste informationen: vad deltagarna faktiskt fick och vilka besvär som förändrades.

Säkerhet och när vården behövs

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.

Vid hormonkänslig cancersjukdom rekommenderar Memorial Sloan Kettering att användning diskuteras med behandlande läkare. Laboratoriefynd om hormonaktivitet gör inte produkten till en säker ersättning för ordinerad behandling. [4]

I ett djurförsök fick råttor extrakt av D. villosa i födan. Efter 28 dagar sågs ökad bindvävsinlagring i njurarna och inflammation i levern. Det var en annan exponering än kräm hos människor och anger inte hur stor risken är för en viss konsumentprodukt. Fyndet hindrar däremot att växtens ursprung används som ett allmänt säkerhetsbevis. [9]

Kontakta vårdcentral om vallningar, svettningar eller sömnproblem påverkar vardagen. En blödning mer än ett år efter sista mensen ska bedömas av gynekologisk mottagning. Ring 1177 för rådgivning. Det finns flera slags hjälp; valet beror på besvär, sjukdomshistoria och dina önskemål. [10]

Källor och avgränsning

Porträttet gäller främst vildjams och påståenden om klimakteriet. Kolikbruket redovisas som historik; cancer, ledsjukdom och kognition bedöms inte som behandlingsområden. Originalsammanfattningar till cell-, djur- och patientstudier har lästs, liksom delar av den ursprungliga studien om upptag och omsättning. Detta är inte en fullständig granskning av alla studier eller individuella patientdata.

Försöket med D. alata anger stöd från Taiwans National Science Council och inga rapporterade intressekonflikter. Motsvarande uppgifter har inte kunnat kontrolleras fullständigt för alla äldre studier. Uppgifterna ändrar inte skillnaden mellan arter och produkter. [8]