Vaktelbär | Växttradition | Alternativmedicin

Växten och dess användningshistoria

Kew accepterar namnet Gaultheria procumbens L. Arten tillhör ljungväxterna, Ericaceae, och har sin naturliga utbredning från centrala och östra Kanada till nordcentrala och östra USA. Den är en flerårig liten buske i tempererat klimat. [1]

Den amerikanska skogsvårdsmyndighetens växtguide från 1969 beskriver en låg, krypande och vintergrön skogsväxt med blanka blad, nickande vita blommor och röda frukter som kan finnas kvar under vintern. Guiden nämner smak- och doftbruk samt användning som hudretande medel. Det är dokumenterad användningshistorik; uppräkningen avgör inte vilka sjukdomsbesvär en viss produkt lindrar. [2]

Varför gör en skadad vävnad ont?

Nervceller förmedlar information från bland annat hud och muskler till ryggmärg och hjärna. Vid vävnadsskada kan nervsystemets varningsfunktion bidra till att vi skyddar det ömma området. Smärtupplevelsen formas samtidigt av flera kroppsliga och psykologiska processer. Den är inte ett enkelt mått på skadans storlek. [3]

Inflammation är en annan del av kroppens skydd och återhämtning. Immuncellernas aktivitet kan bidra till ömhet, men behövs också för att hantera skadan. Om smärta eller inflammation består kan den bli ett problem i sig. Därför behöver man skilja mellan att ändra nervsignalering, att påverka en inflammationsprocess och att återställa vävnadens funktion. [3]

En jonkanal kan både aktiveras och bli mindre känslig

Metylsalicylat är ett ämne som förknippas med vintergrönolja. Ohta och medarbetare undersökte hur det påverkar TRPV1, en jonkanal i cellmembranet. En sådan kanal kan släppa igenom laddade partiklar. När flödet förändras påverkas cellens elektriska tillstånd och dess signalering. [4]

I odlade celler med den mänskliga kanalen gav ämnet först ett inflöde av kalciumjoner. Reaktionen avtog sedan trots fortsatt närvaro av ämnet. Metylsalicylat kunde också hämma kanalens svar på andra retningar. Forskarna såg besläktade reaktioner i odlade känselnervceller från råtta. [4]

Det ger en möjlig förklaring till att ett utvärtes ämne först känns tydligt och senare kan dämpa en del av signaleringen. Förloppet beror på kanalens tillstånd och exponeringen. Cellförsöken fastställer inte vilken smärtlindring en person får av ett visst liniment. De visar inte vävnadsläkning. [4]

Hudkänsla är inte samma sak som förändring i muskeln

Versteeg och medarbetare jämförde en gel med vintergrönolja med en kontrollgel på ryggen hos 21 friska unga kvinnor. Kontrollgelen hade samma bas men saknade vintergrönoljan. Basen innehöll vatten, hydroxietylcellulosa, propylenglykol samt metyl- och propylparahydroxibensoat. Under 45 minuter mättes hudens blodflöde och temperatur samt syresättningen i underliggande muskelvävnad. Gelen med vintergrönolja ökade hudens blodflöde kortvarigt. Känslan varierade från sval till varm. [5]

Hudtemperaturen sjönk inledningsvis med båda gelerna. Man fann ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan gelerna i muskelvävnadens syresättning. Den mätningen är inte ett direkt mått på allt blodflöde i muskeln, men resultatet ger skäl att inte likställa en märkbar hudreaktion med förbättrad cirkulation på djupet. Försöket gällde kortvariga reaktioner hos friska deltagare och mätte inte behandling av muskelsmärta. [5]

Bladens ämnen har även prövats på immunceller

Ett annat forskningsspår gäller bladextrakt med salicylater och andra växtämnen. Michel och medarbetare studerade deras påverkan på mänskliga neutrofiler, en sorts vita blodkroppar, i laboratoriet. Sådana celler kan frisätta reaktiva syreföreningar, inflammationssignaler och enzymer som påverkar omgivande vävnad. [6]

Extrakt minskade flera uppmätta reaktioner hos aktiverade celler, bland annat frisättning av inflammationssignalen interleukin-1 beta och enzymet elastas. Separata enzymförsök visade också hämning av processer som medverkar i inflammation. En tänkbar följd är mindre kemisk påverkan på omgivningen. Men cellernas skyddsuppgifter gör att mindre aktivitet inte automatiskt är bättre för hela kroppen. [6]

Studien visar vad utvalda extrakt gjorde i dessa modeller. Den visar inte att en olja, ett te eller en konsumentprodukt når samma exponering i en inflammerad led. Den fastställer inte heller smärtlindring eller säkerhet hos patienter. Bladextrakt och metylsalicylat behöver därför hållas isär. [6]

Vad har faktiskt prövats vid muskelbesvär?

Higashi och medarbetare genomförde ett slumpmässigt, dubbelblint försök med 208 vuxna med lätt till måttlig muskelsträckning. Ett plåster med både metylsalicylat och mentol jämfördes med ett kontrollplåster utan dessa ämnen. Kontrollplåstrets fullständiga innehåll framgår inte av den lästa originalsammanfattningen. Under de första åtta timmarna var den sammanvägda lindringen av smärta vid rörelse större med kombinationsplåstret. [7]

Det är ett positivt patientutfall för den prövade kombinationen. Försöket hade ingen grupp som fick enbart metylsalicylat, så det kan inte avgöra hur stor del av resultatet som kom från det ämnet. Det gällde inte hela växten, långvarig ledsjukdom eller snabbare vävnadsläkning. Inga allvarliga biverkningar rapporterades under den korta observationen; sällsynta och långsiktiga risker kan inte avgöras på det sättet. [7]

Ämnen på huden kan också nå blodet

Morra och medarbetare undersökte tolv friska vuxna som använde salicylatprodukter på huden. Efter metylsalicylat kunde salicylsyra mätas i blodet, och mängden ökade vid upprepad användning. En annan salicylatprodukt gav ett annat resultat. Undersökningen visar varför produkt och upptag spelar roll: utvärtes användning betyder inte att exponeringen stannar i huden. Studien anger inte risken för varje liniment eller användare. [8]

Säkerhet och när vården behövs

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.

Vintergrönolja ska inte användas som dryck eller egenbehandling genom munnen. Den amerikanska växtguiden varnar uttryckligen för oljans giftighet vid förtäring. Historiskt bruk av blad eller doftämnen gör inte koncentrerad olja säker att svälja. [2]

Följ säkerhetsmärkningen för den aktuella produkten. I den lästa amerikanska märkningen för en kräm med metylsalicylat och mentol anges att den inte ska användas på skadad hud, under hårt åtsittande bandage eller tillsammans med värmedyna. Vid smärta, svullnad eller blåsor på användningsstället ska behandlingen avbrytas och läkare kontaktas. Märkningen gäller den produkten och är inte ett svenskt godkännande. [9]

Om ett barn har fått i sig liniment, ring Giftinformation för bedömning av den exakta produkten. I akuta fall: ring 112 och begär Giftinformation. I mindre brådskande fall: 010-456 67 00. Förvara oljor och liniment oåtkomligt för barn. [10]

Källor och avgränsning

Porträttet gäller Gaultheria procumbens, utvärtes smärtprodukter och relevanta cellprocesser. Det bedömer inte te, eterisk olja genom munnen eller behandling av andra sjukdomar. Originalsammanfattningar har lästs för nervcells-, upptags- och plåsterstudierna samt bladextraktstudien. För hudförsöket har även gelernas innehåll, resultat, begränsningar och finansieringsuppgifter lästs. Det är inte en fullständig granskning av all forskning.

Hudförsöket uppger stöd från Thim van der Laan Foundation och inga intressekonflikter. Plåsterstudien har författaranknytning till läkemedelsföretaget Hisamitsu. [5] [7]