← Växttradition

Växttradition

Trädgårdsnattviol

Hesperis matronalis L.

Trädgårdsnattviol, Hesperis matronalis L., är en korsblommig växt som länge har odlats för sina blommor. Dess historia rymmer också medicinska föreställningar. I en engelsk örtbok från 1633 tillskrivs destillerat blomvatten en svettdrivande verkan. Senare kemisk forskning undersöker andra material: frön, blad, stjälkar och rötter, med olika metoder och frågor.[1,2,3,4]

Rosa fyrtaliga blommor och knoppar hos trädgårdsnattviol.
Trädgårdsnattviol. Foto: Andrew Curtis, via Wikimedia Commons, CC BY-SA 2.0. Befintlig förminskad och beskuren version.
På denna sida
  1. Trädgårdens blommor i örtboken från 1633
  2. En korsblommig växt bland äldre ”violer”
  3. Kvällsdoft, namn och historiskt blomvatten
  4. Blommornas doft i moderna undersökningar
  5. Glukosinolater och olika växtdelar
  6. Två laboratoriestudier med olika material
  7. Nervsignaler och enzymhämning är skilda prövningsled
  8. Urinmängd, njursten och gikt behöver skiljas åt
  9. Säkerhet och vårdbehov
  10. Utgivare och intressen
  11. Kommenterade källor

Säkerhet och vårdbehov

EFSA:s växtdatabas har en särskild post för Hesperis matronalis. Där anges kardenolider i frön, med hänvisning till en kemisk undersökning av Tyfczynska och Borkowski från 1965. Posten namnger bland annat strofantidinglykosider. Databasen är läst, men den äldre försöksrapporten har inte kunnat läsas i en kostnadsfri originalkopia. Uppgiften återges därför som EFSAs dokumenterade varningssignal, inte som en här självständigt kontrollerad analys eller en bestämd risk vid ett visst intag.[13]

Varför spelar en sådan uppgift roll? Ett känt hjärtglykosidläkemedel, digoxin, påverkar en jonpump som flyttar natrium ut ur och kalium in i celler. Hämningen ändrar bland annat tillgången på kalcium i hjärtmuskeln och påverkar både sammandragning och elektrisk överledning. Samma läkemedel kan också orsaka rytmrubbningar. Det illustrerar hur biologisk aktivitet kan vara medicinskt användbar och samtidigt riskfylld. Digoxin är ett annat ämne och ett bestämt läkemedel; dess effekt och risknivå får inte föras över till Trädgårdsnattviolens frön.[14]

EFSA framhåller att databasen hjälper till att identifiera möjliga faror. En post är varken ett generellt godkännande eller en fullständig riskbedömning. Växtdel, beredning, tillgängliga ämnen och exponering behöver vägas in. Fröuppgiften ger inget säkerhetsbesked för blad eller blomvatten, och ett uteblivet fynd i en viss databasvy bevisar inte att andra risker saknas.[13]

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet eller amning. De historiska och kemiska uppgifterna här anger ingen egen behandlingsmängd. Barn, graviditet, sjukdomar och samtidig läkemedelsanvändning är inte bedömda genom att en växt har identifierats i en bok eller ett laboratorieprov. Använd inte en egen växtberedning som ersättning för utredning eller ordinerad behandling.

Sök vård på en akutmottagning om symtom som kan bero på njursten kommer tillsammans med feber. Kontakta vården så snart det går vid misstänkt njursten även utan feber. Vid ett första kraftigt anfall med röd, svullen och smärtande led, eller osäkerhet om det verkligen är gikt, behövs bedömning genast på vårdcentral eller jourmottagning; sök akutmottagning om de är stängda.[12,11]

Kontakta genast vårdcentral eller jourmottagning vid feber och stark sjukdomskänsla, eller vid feber om du har en allvarlig sjukdom eller kraftigt nedsatt immunförsvar. Sök akutmottagning om mottagningarna är stängda. Vid misstänkt förgiftning som är brådskande: ring 112 och begär Giftinformation. I mindre brådskande fall nås Giftinformationscentralen på 010-456 67 00.[5,15]

Kommenterade källor

  1. Royal Botanic Gardens, Kew. Plants of the World Online: Hesperis matronalis L. Namn, accepterad status och utbredningsavsnitt lästa. Ingen medicinsk uppgift hämtas härifrån.
  2. Linné C. Species plantarum. Stockholm: Laurentii Salvii; 1753. Sida 663, Hesperis post 2. Hela artposten och de omgivande posternas gränser visuellt lästa i ETH:s originalbild. Hänvisade äldre verk inte därmed lästa. Utgåvan Rar 3637 är märkt Public Domain Mark.
  3. Gerard J, Johnson T. The herball or, generall historie of plantes. London: Adam Islip, Joice Norton och Richard Whitakers; 1633. Kapitel 122, sidorna 461–463. Hela kapitlets text läst via originalets OCR, sidorna 462–463 och titelbladet även visuellt lästa. Blandade former och författarens egen bestämningsosäkerhet bevaras. Wellcome anger Public Domain Mark för denna digitala utgåva.
  4. Montaut S med flera. Investigation of the glucosinolates in Hesperis matronalis L. and Hesperis laciniata All.: Unveiling 4′-O-β-d-apiofuranosylglucomatronalin. Carbohydr Res. 2020;488:107898. DOI 10.1016/j.carres.2019.107898. Hela originalabstractet läst via Europe PMC och förlagets originalpost; fulltexten inte läst. Art, växtdel och föreslagen respektive bestämd identitet hålls åtskilda.
  5. 1177. Feber. Uppdaterad 23 november 2023. Avsnitten om orsak, temperaturförlopp och vårdsökning lästa. Sidan gäller i första hand vuxna; ingen växtprövning.
  6. Majetic CJ, Raguso RA, Tonsor SJ, Ashman TL. Flower color-flower scent associations in polymorphic Hesperis matronalis (Brassicaceae). Phytochemistry. 2007;68:865–874. DOI 10.1016/j.phytochem.2006.12.009. Hela originalabstractet läst. Två populationer och två tider på dygnet; fulltexten inte läst.
  7. Majetic CJ, Raguso RA, Ashman TL. The impact of biochemistry vs. population membership on floral scent profiles in colour polymorphic Hesperis matronalis. Ann Bot. 2008;102:911–922. DOI 10.1093/aob/mcn181. Hela originalabstractet läst. Fem populationer; fulltexten inte läst.
  8. Frey FM, Meyers R. Antibacterial activity of traditional medicinal plants used by Haudenosaunee peoples of New York State. BMC Complement Altern Med. 2010;10:64. DOI 10.1186/1472-6882-10-64. Hela originaltexten inklusive metod, resultat, diskussion, finansiering och intressedeklaration samt de tre separata tabellernas text lästa. Figurbilden och ursprungliga bildfiler olästa. Förlaget anger CC BY 2.0.
  9. Şener SÖ med flera. The Therapeutic Potency of Hesperis matronalis subsp. matronalis for Alzheimer's and Microbial Diseases. Suleyman Demirel University The Journal of Health Science. 2021;12:38–43. DOI 10.22312/sdusbed.817540. Alla sex originalsidor lästa som extraherad text, sidorna 40–42 inklusive samtliga fem tabeller även visuellt kontrollerade. De två abstracten i denna PDF anger samma tio organismer. Tidigare läst HTML hade avvikande listor; PDF-versionen är underlaget här. Beräknad halveringspunkt och faktiskt undersökt område hålls isär. Författarna anger inga intressekonflikter; separat finansieringsuppgift inte identifierad.
  10. NHS. Alzheimer’s disease: treatment. Granskad 4 juli 2024. Hela huvudtexten läst; avsnittet om acetylkolinesterashämmare används för en oberoende förklaring av nervsignalering och symtombehandling. Ingen växtprövning.
  11. 1177. Njursten. Uppdaterad 12 augusti 2024. Avsnitten om stenbildning, hindrat flöde, smärta och vårdsökning lästa. Allmän process- och vårdkälla.
  12. 1177. Gikt. Uppdaterad 27 januari 2023. Avsnitten om giktprocessen, urinsyra, bidragande läkemedel och vårdsökning lästa. Ingen verkan hos Trädgårdsnattviol hämtas från sidan.
  13. EFSA. Compendium of botanicals. Publicerad 30 april 2025, översikt granskad 21 januari 2026. Databasens allmänna syfte och begränsningar samt alla fem synliga fröposter för Hesperis matronalis lästa i myndighetens eget gränssnitt. Den åberopade kardenolidrapporten från 1965 och övriga äldre original är olästa. Inga haltuppgifter eller riskmängder förs över. En post är ingen klinisk säkerhetsprövning.
  14. DailyMed. Digoxin injection, setid 98d2ad5b-9ffa-4456-9a01-567636c3a4d2. Tillverkarens publicerade produktinformation, hämtad 4 november 2026. Avsnitten 12.1 om jonpumpen och 5.3 om toxicitet lästa. Läkemedlet används endast som ett avgränsat processexempel; det är inte en analys av Trädgårdsnattviol. Övriga hänvisade försöksrapporter inte därmed lästa.
  15. Giftinformationscentralen. Vanliga frågor om Giftinformationscentralen. Aktuell information om telefonjour och växtfrågor läst 4 november 2026. Kontaktväg vid misstänkt förgiftning, ingen artbestämd riskbedömning.