Spikklubba

Spikklubbans vita blomma och taggiga frukt hör till de tydliga kontrasterna i växternas värld. Än mer motsägelsefull är dess medicinhistoria. Samma växt som ingick i äldre astmapreparat har orsakat allvarliga förgiftningar. Dess plats i Växttradition är därför historisk och kunskapsförmedlande. Spikklubba ska inte användas för egenbehandling.

En ettårig potatisväxt

Spikklubba, Datura stramonium L., tillhör familjen potatisväxter, Solanaceae. Kew godtar detta artnamn och anger Mexiko som naturligt utbredningsområde. Växten har förts till många andra delar av världen, däribland Sverige. Det vetenskapliga namnet publicerades av Linné 1753. Uppgiften om ursprung är viktig när äldre texter utan tydlig artbestämning beskriver daturaväxter från andra världsdelar. Kews artregister.

Den gaffelgrenade stjälken bär breda, oregelbundet tandade blad. De stora, vanligen vita blommorna har en lång trattlik krona. Frukten är en äggformad kapsel med framträdande taggar. Det är denna kapsel som ligger bakom det svenska namnet. Spikklubba ska skiljas från de busk- eller trädformiga änglatrumpeterna i släktet Brugmansia. Även andra daturaväxter är giftiga. SVA:s botaniska beskrivning; Giftinformation om daturaväxter.

Från stridsklubba till växtnamn

Ordet spikklubba betecknade först ett vapen: en klubba försedd med utåtriktade spikar eller taggar. SAOB redovisar denna betydelse med belägg från 1563. För växtnamnet hänvisar ordboken bland annat till en Linnétext från 1731. Årtalen gäller ordens dokumenterade förekomst i de angivna källorna, inte när växten först nådde Sverige.

Ordboken visar också hur namnet kunde användas för hela släktet och i äldre apoteksspråk. Indisk spikklubba och mexikansk spikklubba betecknar andra arter än Datura stramonium. Ett gammalt växtnamn räcker därför inte alltid för att avgöra vilken art en berättelse eller ett läkemedel faktiskt gällde. SAOB: spikklubba.

Astmans omväxlande medicinhistoria

Medicinhistorikern Mark Jackson har undersökt spikklubbans roll i astmabehandling under 1800- och 1900-talen. Hans studie från 2010 följer hur kunskap och preparat förmedlades genom brittiska koloniala kontakter med Indien. De tidiga redogörelserna nämnde även andra Datura-arter. I Storbritannien fick därefter Datura stramonium en framträdande ställning.

Under 1800-talet beskrev inflytelserika läkare astma som framför allt en kramp i luftrörens muskler. Växtens verkningar kunde tolkas inom den sjukdomsbilden. Läkaren Henry Hyde Salters astmabok från 1860 bidrog till preparatens anseende. Patientberättelser och läkarnas auktoritet hade stor betydelse för spridningen.

Under 1900-talet fick allergi och inflammation större utrymme i förståelsen av astma. Nya läkemedel tillkom, samtidigt som läkare uppmärksammade att rök kunde irritera luftvägarna. Förändringen skedde gradvis. Jackson visar hur äldre astmapreparat levde kvar länge trots nya behandlingsmöjligheter. Hans undersökning förklarar ett historiskt bruk; den är inte en rekommendation att återuppta det. Mark Jackson: ”Divine Stramonium”, 2010.

En förpackning i museets samling

På Smithsonian finns en grön och röd förpackning för Dr. R. Schiffmann's Asthmador. Föremålet tillhör National Museum of American History. Museet berättar att läkaren Rudolph Schiffman etablerade sin verksamhet i Minnesota och ansökte om varumärket Asthmador 1893. Under tidigt 1900-tal såldes flera produktformer i USA.

Enligt museets beskrivning innehöll Asthmador både spikklubba och belladonna. Förpackningen framhävde vetenskaplig kontroll och att produkten inte innehöll tobak. Sådana historiska försäkringar visar hur produkten presenterades för sin samtid. De kan inte användas som belägg för dess säkerhet. Museet beskriver också senare förgiftningar och hur produkten upphörde under tidigt 1970-tal. Smithsonians föremålspost.

Verksamma ämnen och förgiftning

Spikklubba innehåller tropanalkaloider, bland annat hyoscyamin, atropin och skopolamin. Acetylkolin är ett signalämne som nervceller använder för att föra besked vidare till bland annat körtlar, glatt muskulatur, ögon, hjärta och hjärna. Alkaloiderna kan blockera acetylkolinets bindning till muskarinreceptorer. Signalen försvagas då efter receptorn även om nervcellen har sänt sitt besked. Giftinformationscentralen om antikolinergt syndrom.

I luftvägarna kan en sådan blockering minska sammandragning och sekret, vilket ger en rimlig förklaring till den kortvarigt lägre luftvägsmotstånd som äldre preparat kunde ge. Samma receptortyp finns samtidigt i många andra delar av kroppen. Blockeringen kan därför följas av torra slemhinnor, stora pupiller, snabb puls, nedsatt tarmrörelse och svårigheter att tömma urinblåsan. När hjärnans signalering påverkas kan oro, hallucinationer, delirium eller medvetslöshet uppkomma. En möjlig luftrörseffekt och ett farligt förgiftningssyndrom är två följder av samma breda signalblockad, inte bevis för att växtmaterial är ett säkert läkemedel. Giftinformationscentralen: centrala och perifera symtom.

En liten originalstudie från 1979 undersökte tolv personer med astma. Forskarna fann en tillfällig minskning av luftvägsmotståndet hos elva efter exponering för ett spikklubbepreparat. Sex fick lindriga biverkningar. Undersökningen gällde en kortvarig fysiologisk effekt och fastställde varken långsiktig nytta eller säkerhet. Resultatet ska inte likställas med dagens behandling av astma. Charpin med flera 1979.

En fallrapport från 2010 beskriver svårt lungemfysem hos en man som aldrig hade rökt tobak men under många år hade varit exponerad för rök från ett äldre astmapreparat. Produkten innehöll både spikklubba och lobelia. Läkarna bedömde exponeringen som den sannolika orsaken. En enskild fallrapport kan inte fastställa hur vanlig skadan är eller skilja de ingående växternas betydelse från rökens. Freilich med flera 2010.

Senare studier av en blandprodukt

Spikklubba förekommer också i Hab-o Shefa, senare beskriven under namnet Deaddicta. Blandningen innehåller dessutom Rheum palmatum, ingefära och akaciagummi. En placebokontrollerad studie publicerad 2020 omfattade enligt originalartikelns sammanfattning 81 personer efter medicinskt genomförd opioidavgiftning. Bara 41 fullföljde studien. Forskarna rapporterade gynnsamma resultat för bland annat drogsug och vissa mått på återfall, men ingen säkerställd skillnad i hur länge deltagarna stannade i behandlingen. Det stora bortfallet begränsar tillförlitligheten. Moosavyzadeh med flera 2020.

En uppföljning publicerad 2024 återfann bara 15 personer från behandlingsgruppen och ingen från placebogruppen. Lägre drogsug än före den tidigare studien rapporterades, men någon jämförelse mellan grupper gick inte att göra. Uppföljningen är inte en ny oberoende bekräftelse av behandlingseffekt. En författare var företagsledare i bolaget som ägde produktens formulering. Ingen av studierna kan avgöra vilken effekt spikklubba ensamt hade, och de motiverar inte egenbehandling av beroende med växten. Uppföljningen av Deaddicta 2024.

Förgiftning även utan avsiktlig användning

En utbrottsundersökning från Uganda visar en annan exponeringsväg. Under 2019 identifierades 293 misstänkta förgiftningsfall, varav fem dödsfall, efter distribution av ett förorenat majs- och sojabaserat livsmedel. Sjukdomsfallen var starkt kopplade till livsmedlet. Laboratorier påvisade tropanalkaloider och DNA från Datura stramonium i matprover.

Undersökningen publicerades 2022. Forskarna kunde inte bekräfta ämnena i prover från patienterna eller fastställa exakt var föroreningen hade uppstått. Kombinationen av utbrottets mönster och livsmedelsanalyserna gav ändå starkt stöd för deras slutsats. Fallen visar att förgiftning kan uppkomma genom oavsiktlig kontaminering, även när ingen har valt växten som läkemedel. Originalundersökningen från Uganda.

Giftinformation i Sverige

Giftinformationscentralen klassar spikklubba som mycket giftig. Förgiftning kan ge muntorrhet, rodnad, hjärtklappning, stora pupiller, dimsyn, oro och hallucinationer. Vid allvarlig förgiftning kan medvetslöshet och muskelpåverkan tillkomma. Allvarliga fall har inträffat även vid medicinsk användning. Giftinformation om spikklubba.

I Sverige: ring genast 112 och begär Giftinformation vid misstänkt förtäring. Vänta inte på symtom. Ring även om ett barn bara verkar ha smakat på växten. Följ Giftinformationscentralens individuella råd. Giftinformationscentralen; 1177 om förgiftning.

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.