← Växttradition

Växttradition

Sommarfläder

Sambucus ebulus L.

Sommarfläder förenar en säregen namntradition med en lång historia som apoteksväxt. Den har kallats mannablod och förknippats med gamla slagfält. Bakom berättelserna finns en högväxt ört med vita blommor och svarta frukter. Arten skiljer sig från vanlig fläder, och dess historiska användning är inte ett råd om egenbehandling.

Sommarfläder med sågade sammansatta blad och vita blomgrupper med rosa knoppar i beige kruka på ett bord i varmt fönsterljus.
Sommarfläder (Sambucus ebulus L.)
På denna sida

Giftighet utan sammanblandning

Giftinformationscentralen vid universitetssjukhuset i Bonn beskriver sommarfläder som svagt giftig och anger kräkningar och diarré som möjliga symtom. Uppsala universitet använder beteckningen något giftig. Äldre litteratur innehåller starkare varningar, men dess återgivna fall ger inte en säker modern riskberäkning för vanliga tillbud. Den begränsade giftighetsgraden innebär samtidigt inte att upprepat intag eller medicinskt bruk är säkert. Giftinformation Bonn: artspecifik bedömning; Uppsala universitet: giftighet; Madaus: äldre riskuppgifter.

Sommarfläder innehåller också ebuliner, proteiner som kan stänga av ribosomers arbete. Ribosomer är cellernas maskineri för att bygga proteiner. Ett ebulin av typ 2 har två sammanbundna delar: den ena kan skada en bestämd del av ribosomens RNA, medan den andra kan binda sockerstrukturer. För att denna aktivitet ska orsaka skada i en hel organism spelar det stor roll om proteinet når in i känsliga celler. Studie 1993: ebulin 1 från blad.

Skillnaden syns när försöksnivåerna hålls isär. Ebulin 1 från blad hämmade proteinsyntesen kraftigt i cellfria system, där ribosomerna låg direkt åtkomliga. I samma studie hämmade proteinet inte proteinsyntesen i den odlade mänskliga epitelcell som prövades och gav inte påvisad giftverkan i möss under de testade villkoren. En studie från 2015 använde i stället ebulin f från gröna frukter och förde in det genom injektion i bukhålan hos möss. Då ökade programmerad celldöd, apoptos, och lungor och tarm skadades. Studie 2015: ebulin f, apoptos och organskada hos möss.

Bladprotein och fruktprotein är inte samma försöksobjekt, och injektion går förbi matsmältning och upptag genom tarmen. Resultaten visar både en möjlig molekylär skadeväg och hur växtdel, proteinvariant, cellinträde och exponeringsväg begränsar slutsatsen. De ger ingen direkt risknivå för en människa som råkar smaka på en växtdel, men de stödjer att historiskt bruk inte ska tolkas som säkerhetsbevis.

Europeiska läkemedelsmyndighetens monografi Sambuci flos gäller blommor av vanlig fläder, Sambucus nigra. Den gäller inte sommarfläder. Varken myndighetsuppgifter, preparatstudier eller råd om en annan fläderart ska överföras enbart för att namnen liknar varandra. EMA: vilken art monografin avser.

Sommarfläder ska inte användas som huskur eller ersätta ordinerad behandling. Vid misstänkt förgiftning med akuta symtom: ring 112 och begär Giftinformation. I mindre brådskande förgiftningsfall nås Giftinformationscentralen på 010-456 67 00, dygnet runt. 1177: alternativa behandlingar; Giftinformationscentralen: kontakt.

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.

Källor

  1. Kew: artnamn, familj och utbredning
  2. NHM Wien: botanik och fotografier
  3. Flora Helvetica: blad, blommor och frukt
  4. Labram: botanisk plansch244 och arttext
  5. Uppsala universitet: mannablod
  6. Hill: The Family Herbal,utgåva1812
  7. Madaus1938: historia och bruk
  8. Studie2016: gel vid knäartros
  9. Studie2021: hudpreparat vid handeksem
  10. Studie2014: Paederus-dermatit
  11. Studie2023: blodmarkörer hos frivilliga
  12. GiftinformationBonn: artspecifik riskbedömning
  13. Studie2015: ebulin f i musmodell
  14. EMA: Sambuci flos avser Sambucus nigra
  15. 1177: alternativa behandlingar
  16. Giftinformationscentralen: kontakt
  17. Studie 2011: bladextrakt, ursolsyra och adhesionsmolekyler
  18. Studie 2021: fruktextrakt i två celltillstånd
  19. Studie 1993: ebulin 1 från blad