Rosenrot

Rosenrot hör hemma i nordliga och bergiga landskap. Dess namn syftar på doften från de underjordiska delarna, medan den medicinska historien framför allt kretsar kring trötthet och uthållighet. Under 1900-talet blev växten en del av forskningen om så kallade adaptogener. Dagens studier ger en blandad bild, där olika växtmaterial, deltagargrupper och sätt att mäta trötthet har betydelse.

En fetbladsväxt från kalla landskap

Rhodiola rosea L. är en flerårig växt i familjen fetbladsväxter. Den har köttiga, grågröna blad längs upprätta stjälkar och samlingar av små gula blommor i toppen. Bladspetsarna kan vara rödtonade och kanterna svagt tandade. Han- och honblommor finns på skilda plantor. Kew anger en naturlig utbredning i norra halvklotets subarktiska och subalpina områden, däribland Sverige. Royal Horticultural Society: växtbeskrivning; Kew: namn och utbredning.

Linné publicerade namnet Rhodiola rosea i Species plantarum 1753. Det äldre namnet Sedum rosea förekommer också i litteraturen och räknas av Kew som en synonym. Trots namnet tillhör rosenrot inte rosornas familj. Kew: namnhistoria.

Rosendoft, fjällflora och uthållighet

I Elias Fries Kritisk ordbok öfver svenska växtnamnen från 1880 beskrivs rosenrot som en fjällört besläktad med kärleksörten. Fries återger en äldre uppgift av Anders Jahan Retzius om den rosenliknande doften och om växtens förekomst i de lappländska fjällen. Beskrivningen visar hur lukt, växtmiljö och släktskap ingick i den svenska namnhistorien. Fries 1880, sidan 101, med faksimil.

Brukstraditioner i Ryssland, Skandinavien och andra delar av Europa har förknippat rosenrot med arbetsförmåga, uthållighet och trötthet. Den amerikanska forskningsmyndigheten NCCIH beskriver dessa historiska användningsområden, men bedömer samtidigt att tillförlitlig forskning ännu inte räcker för att fastställa växtens hälsovinster. Traditionens ålder och ett nutida effektbelägg är skilda frågor. NCCIH: rosenrot, uppdaterad 2025.

EMA:s historiska genomgång beskriver hur rosenrot fick en plats i sovjetisk läkemedelsproduktion under 1900-talets senare del. Genomgången redovisar även medicinskt bruk i Sverige från 1987. Här möts en äldre växttradition och en senare historia om specificerade extrakt, nationella läkemedelsregler och kliniska prövningar. EMA: historiskt underlag, 2024.

Vad betyder adaptogen?

Adaptogen är ett forskningshistoriskt samlingsbegrepp för ämnen som antas påverka kroppens svar på belastning. Det anger ingen bestämd biologisk måltavla och visar inte i sig att ett visst växtmaterial har klinisk effekt. Vid en stressreaktion skickar hypotalamus i hjärnan signaler via hypofysen till binjurebarken, som frisätter kortisol. Hormonet hjälper kroppen att omfördela energi och följer samtidigt en dygnsrytm. Trötthet är däremot en upplevelse med många möjliga orsaker; den kan inte läsas av från ett enda kortisolvärde. EMA:s bedömningsrapport 2024; 1177 om trötthet.

I den svenska studien av stressrelaterad trötthet mättes kortisolsvaret efter uppvaknandet tillsammans med självskattade symtom och uppmärksamhet. Kortisolsvaret förändrades i rosenrotsgruppen jämfört med placebo, och huvudmåttet för utmattningssymtom gav en liten statistisk skillnad. Eftersom bara 60 personer deltog och markören och symtomen mättes parallellt visar studien inte att kortisolförändringen orsakade symtomförändringen. Den visar en möjlig länk som behöver prövas oberoende. Olsson med flera 2009; EMA:s värdering.

Fysisk uthållighet väcker en annan mekanismfråga. Muskler använder adenosintrifosfat, ATP, som omedelbar energibärare, och fosfokreatin hjälper till att snabbt återbilda ATP efter arbete. I ett försök på tolv tränade män följdes fosfokreatin i underarmsmuskeln med fosforbaserad magnetresonans efter uttröttande arbete. Rosenrot ändrade varken återhämtningen, den upplevda ansträngningen eller tiden till utmattning jämfört med placebo. Den föreslagna länken via snabbare ATP-omsättning visade sig därför inte i just detta försök. Walker med flera 2007.

Rosenrot innehåller bland annat salidrosid och föreningar som rosavin, rosarin och rosin, men mängderna varierar mellan växtmaterial. Djur- och cellförsök har rapporterat förändringar i stresshormoner, cellsignaler och mitokondriemått efter hela extrakt eller isolerade ämnen. EMA framhåller att många försök använde koncentrationer eller exponeringar som låg långt från den föreslagna användningen hos människor. Ett isolerat ämne är inte samma produkt som ett rot- och jordstamsextrakt, och ett förändrat kortisol-, ATP- eller cellmått är inte detsamma som mindre trötthet eller bättre psykisk hälsa. EMA: innehållsämnen och experimentell forskning.

Studier av trötthet ger olika resultat

En svensk placebokontrollerad studie, publicerad 2009, omfattade 60 personer med stressrelaterad trötthet. Det undersökta rosenrotsextraktet gav bättre resultat på studiens huvudmått för utmattningssymtom och på vissa uppmärksamhetsmått. Studien var liten och undersökte flera utfall. Resultatet ger därför ett begränsat stöd för just det materialet och den undersökta gruppen. Olsson med flera, 2009.

En annan placebokontrollerad studie från 2014 omfattade 48 sjuksköterskestudenter under skiftarbete. Där blev resultaten för trötthet sämre i rosenrotsgruppen än i placebogruppen. Studien blev mindre än planerat och grupperna skilde sig åt i vissa utgångsvärden. Det begränsar slutsatserna, men det negativa resultatet behöver ingå i bilden. Försöken undersökte olika deltagargrupper och olika material; de kan inte behandlas som identiska upprepningar. Punja med flera, 2014.

I en studie från 2015 fördelades 57 personer med depression till rosenrotsextrakt, sertralin eller placebo. Skillnaderna mellan grupperna var inte statistiskt säkerställda på de redovisade depressionsmåtten. Att grupperna inte skilde sig säkert åt visar inte att behandlingarna var likvärdiga. Studien ger inte stöd för att ersätta etablerad depressionsbehandling med rosenrot. Mao med flera, 2015.

Nyare sammanställningar behöver läsas med urskiljning

En metaanalys från 2025 sammanställde 26 randomiserade studier med 668 friska deltagare och fann genomsnittliga förbättringar av vissa mått på fysisk prestationsförmåga. Studierna var ofta små och resultaten varierade. Frågan gällde huvudsakligen fysisk prestation hos friska människor. Resultaten besvarar därför inte om rosenrot hjälper vid sjukdomsrelaterad trötthet eller depression. Wang med flera, 2025.

Łuszczak och Kockis översikt, publicerad elektroniskt 2025 och i en tidskriftsårgång 2026, drog mer positiva slutsatser om adaptogena effekter. Av dess 24 arbeten gällde fem rosenrot; resten gällde ashwagandha. Bland rosenrotsarbetena ingick en studie av läkemedelsomsättning och en studie som saknade placebogrupp. Vår genomgång av originalrapporterna visar därför att underlaget inte är fem placebokontrollerade effektprövningar. Även depressionsstudien med osäkra gruppskillnader ingick. Det begränsar hur starkt översiktens positiva slutsats kan uttryckas. Łuszczak och Kocki; Thu med flera; Cropley med flera; Mao med flera.

Traditionell användning i EMA:s bedömning

EMA:s växtmonografi från 2024 omfattar ett specificerat extrakt från rosenrotens jordstam och rot för lindring av stressymtom som trötthet och utmattning. Bedömningen bygger på långvarigt traditionellt bruk. Den innebär inte att effekten uppfyller kraven för väletablerad medicinsk användning, och den omfattar inte automatiskt varje produkt eller växtmaterial som kallas rosenrot. EMA:s växtmonografi, 2024.

Säkerhet och trötthet som behöver bedömas

EMA anger huvudvärk, illamående, buksmärta, diarré, hudutslag och klåda som möjliga biverkningar, med okänd frekvens. Säkerhetsunderlaget är otillräckligt för barn och ungdomar under 18 år samt under graviditet och amning; användning rekommenderas därför inte för dessa grupper. Överkänslighet är en kontraindikation. EMA: säkerhetsavsnitt.

EMA:s monografi anger att kliniskt relevanta läkemedelsinteraktioner inte har observerats. En liten studie med 13 friska deltagare visade samtidigt påverkan på ett mått på enzymet CYP2C9:s läkemedelsomsättning. Den fastställde inte klinisk skada, men visar varför kombinationer med läkemedel inte kan antas vara riskfria. NCCIH råder personer som använder läkemedel att diskutera örtprodukter med vården. EMA; Thu med flera, 2016; NCCIH.

I Sverige: kontakta vårdcentral om tröttheten begränsar vardagen, blir värre, håller i sig ett par veckor eller förekommer tillsammans med andra besvär som oroar dig. Trötthet kan ha flera orsaker och behöver bedömas utifrån sin bakgrund. Ring 1177 för hjälp att bedöma symtom och hitta rätt vård. 1177: trötthet.

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.