Rödvide

Från Hammarbys diken till barkläkemedel

Rödvide, Salix purpurea L., finns bland de växter Linné upptecknade från Hammarby. Uppsala universitet berättar om buskar vid ett dike och om Anders Gustaf Barchaeus besök 1772. Då demonstrerades hur användbara de böjliga vidjorna var för band och bindning av säd. Berättelsen visar en vardaglig materialkunskap. Den dokumenterar inte behandling av sjukdom. [1]

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA bedömer torkad bark från flera videarter, däribland rödvide. För ett särskilt torrt extrakt bedöms kortvarig behandling av ländryggssmärta ha väletablerad medicinsk användning. Lindrig ledvärk, förkylningsfeber och huvudvärk ligger i kategorin traditionell användning, där långvarigt bruk är grunden. Detta är olika bedömningar av specificerade beredningar och användningsområden. De godkänner inte automatiskt vilken rödvideprodukt som helst. Blad och vidjor är inte samma råvara som bark. [2]

Varför förändrade cellsignaler kan påverka smärta

Smärtkänsliga nervceller kan bli mer lättretliga. I ett försök med odlade nervceller från råtta förstärkte prostaglandiner, lokala signalämnen, cellernas elektriska svar på en retning. Resultaten pekade på cAMP, ett ämne som förmedlar signaler inne i cellen. [3] Ett separat försök med sju friska personer visade att prostaglandin E2 förstärkte smärtan av ett annat signalämne, bradykinin, utan att själv framkalla smärta. En möjlig väg till lindring är därför att minska sådan förstärkning. Försöken förklarar en smärtprocess; de prövar inte videbark. [4]

Aspirin innehåller acetylsalicylsyra. Den kan överföra en acetylgrupp till enzymet cyklooxygenas, COX, som behövs för bildningen av prostaglandiner. Enzymets arbete hämmas. Denna kemiska förändring undersöktes i ett tidigt originalförsök med djurvävnad. [5] Barkens salicin är ett annat ämne. Efter intag kan det omvandlas via salicylalkohol till salicylsyra, vilket inte är acetylsalicylsyra. [6] I en undersökning av tio friska personer gav ett standardiserat barkextrakt betydligt lägre salicylsyranivåer än vid smärtlindrande behandling med syntetiska salicylater. Författarna bedömde att salicylsyran ensam knappast kunde förklara hela effekten. Studien mätte omsättning, inte smärtlindring. [7]

Andra beståndsdelar kan påverka cellernas produktion av signalämnen. Ett särskilt barkextrakt, 1520L, minskade frisättningen av prostaglandin E2 och vissa inflammationssignaler från mänskliga monocyter, en sorts vita blodkroppar. Däremot sågs ingen direkt hämning av COX-enzymernas aktivitet. Salicin och salicylat gav inte dessa effekter i försöket. Mindre prostaglandin efter behandling betyder därmed inte automatiskt att extraktet fungerar som aspirin. [8]

Ett annat vattenbaserat barkextrakt, STW 33-I, påverkade aktiverade monocyter och makrofager, immunceller som deltar i inflammation. Mindre av reglerproteinet NF-κB förflyttades till cellkärnan. Där kan proteinet styra avläsningen av gener. Samtidigt minskade uttrycket av bland annat COX-2 och inflammationssignalen TNF. Det ger en möjlig kedja: ändrad genreglering, mindre produktion av vissa enzymer och signalämnen, svagare inflammatorisk signalering. Försöket visade också programmerad celldöd. Lägre markörnivåer är därför inte i sig ett mått på gynnsam behandling. [9]

Immuncellerna fick direkt kontakt med extrakten. Efter att en människa sväljer en produkt förändras däremot ämnena innan de når vävnaderna. En studie från 2019 identifierade flera omvandlingsprodukter av barkens fenolämnen i människors blod. De ursprungliga sockerbundna flavonoiderna, en grupp växtämnen, påvisades inte där. Att ett ämne finns i blodet visar dessutom inte att tillräckligt mycket når en öm led eller påverkar dess celler. Kopplingen mellan de specifika cellförsöken och smärtlindring efter intag är fortfarande ofullständig. [10]

EMA redovisar också ett försök där blodprover från tre friska personer efter intag av ett barkextrakt inte visade någon säker hämning av de undersökta inflammationsmåtten. Det var ett mycket litet försök med blodprover, ingen studie av smärtlindring. Här har EMA:s återgivning lästs, inte hela originalrapporten från 2003. Resultatet avgör inte effekten av längre tids behandling. [6]

Patientförsöken ger olika besked

I ett fyra veckor långt försök randomiserades 210 personer med försämrad långvarig ländryggssmärta till två nivåer av barkextrakt eller en jämförelseprodukt utan barkextrakt. Av dem fullföljde 191. Under sista veckan var 27 respektive 15 personer i extraktgrupperna smärtfria utan reservläkemedlet tramadol under minst fem dagar, jämfört med fyra i gruppen utan barkextrakt. En svår allergisk reaktion rapporterades som möjligen produktrelaterad. Resultatet gäller den prövade produkten och kortvarig symtomlindring. [11]

Ett mindre artrosförsök med 78 personer fann en begränsad fördel efter två veckor. [12] Senare försök med 127 artrospatienter och 26 personer med ledgångsreumatism fann ingen säker fördel framför placebo efter sex veckor. I artrosförsöket skilde sig däremot jämförelseläkemedlet diklofenak tydligt från placebo. [13] Kontrollernas innehåll kan inte fastställas ur de två äldre studiernas abstracts. I 2004 års studie matchade placebo-, barkextrakt- och diklofenaktabletterna varandra i utseende, lukt och smak. Hjälpämnena redovisas inte i det lästa originalavsnittet. Originalartikeln från 2004 beskriver den tidigare produkten som en korsning mellan S. purpurea och S. daphnoides, den senare som S. daphnoides. Produkterna var inte identiska trots samma standardisering av salicininnehållet. Författarna pekar också på skillnader i smärtförändring i jämförelsegrupperna som inte fick barkextrakt. Dessutom fick grupperna olika mycket fysioterapi, vilket den senare analysen tog hänsyn till. Ingen av dessa skillnader bevisar ensam varför resultaten skiljde sig. Den lilla reumatismstudien tillät stabil grundbehandling och kan inte avgöra små effekter säkert. Studierna ger inte belägg för att återbilda brosk eller hejda reumatisk sjukdom. [13]

Säkerhet och läsgränser

Videbark kan ge magbesvär och allergiska reaktioner. Enligt EMA ska den inte användas under 18 år, under graviditetens sista tredjedel eller vid överkänslighet mot salicylater eller antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, salicylatkänslig astma, aktivt magsår, rubbningar i blodets levring, svår lever- eller njursjukdom eller enzymbristen G6PD. Användning avråds även tidigare under graviditeten och vid amning. Blodförtunnande läkemedel kan påverkas; samtidig användning med salicylater eller andra antiinflammatoriska smärtstillande kräver medicinsk rådgivning. [14]

Vid ryggsmärta tillsammans med förlorad blåskontroll, nedsatt känsel kring könsorgan eller ändtarm, eller svaghet i båda benen ska vård sökas direkt. Sök akutmottagning om vårdcentral eller jourmottagning är stängd. [15]

Originalstudiernas abstracts, utvalda delar av 2004 års originalartikel samt EMA:s monografi och relevanta rapportavsnitt har lästs. Fulltexter och jävsdeklarationer är inte genomgående granskade. Studien 2004 finansierades av Tübingens universitet och tablettillverkaren Robugen; en forskare hade Carstensstiftelsens stöd. Bibliografiposter anger amerikanskt NIH-stöd för nervcellsstudien och stiftelsestöd för artrosstudien 2001. Övrig studiefinansiering är inte verifierad. Texten har AI-granskats, inte granskats av en mänsklig expert.

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.

Från Hammarbys diken till barkläkemedel

Varför förändrade cellsignaler kan påverka smärta

Patientförsöken ger olika besked

Säkerhet och läsgränser

Källor