Persilja | Växttradition | Alternativmedicin

En art med flera odlade former

Persilja, Petroselinum crispum (Mill.) Fuss, tillhör Apiaceae, de flockblommiga växterna. Kew anger nordvästra Afrika och delar av Balkan som naturligt utbredningsområde och räknar arten som införd i Sverige. Den beskrivs som tvåårig eller flerårig. Kew: persiljans artnamn och utbredning.

Slätbladig och krusbladig persilja odlas främst för bladverket. Rotpersiljan hör till samma art men har en kraftigare rot som har fått en egen plats i matkulturen. Former och växtdelar behöver därför hållas isär också när äldre källor eller moderna försök jämförs. Göteborgs botaniska trädgård: former och folktro om persilja 2014. SLU: äldre sorter av rotpersilja.

Spår från svenska stadsträdgårdar

I samlingsverket Källor till trädgårdsodlingens historia från 2014 beskrivs fynd från kvarteret Diplomaten i Jönköping. Bland växtresterna i 1600-talets lager finns persilja tillsammans med flera andra köks- och kryddväxter. Fynden placerar arten i en konkret svensk stadsmiljö före 1700-talet. Källor till trädgårdsodlingens historia 2014: Jönköpings fynd.

Författarna skiljer fynden inom kvarteret från antaganden om vad som kan ha odlats i närliggande kålgårdar. Det är en viktig skillnad: växtrester visar förekomst, men berättar inte alltid exakt var plantan vuxit eller hur materialet användes. En allmän berättelse om gamla trädgårdar kan inte ersätta de daterade spåren. Källor till trädgårdsodlingens historia 2014: Jönköpings fynd.

SLU:s genomgång av äldre köksväxtsorter nämner rotpersilja i Schering Rosenhanes Oeconomica från 1600-talet. I äldre frökataloger var sortnamnet Tidig tjock socker vanligt. Rapporten understryker samtidigt att ett sortnamn som lever kvar inte bevisar att dagens växtmaterial är identiskt med 1800-talets. SLU: äldre sorter av rotpersilja.

Namnen följer matens och odlingens historia

Under uppslagsordet bladpersilja återger SAOB former som Pettersilja och Pärsilja i Rothofs hushållsbok från 1762. Ordboken citerar också en trädgårdsbok från 1800-talet som skiljer krus-, blad- och rotpersilja åt. Den variation som syns i dagens odling har en äldre språklig historia. SAOB: bladpersilja och äldre svenska namn.

I Juels kommenterade utgåva från 1927 av Linnés medicinalväxtförteckning står persilja tillsammans med dill, selleri och körvel bland köksträdgårdarnas vanliga växter. Samma förteckning handlar om apotekens växtråvaror. Nyttan i köket och föreställningarna om medicinsk verkan tillhörde ofta samma växtvärld. Juel 1927: persilja i Linnés växtförteckning.

Folktro kring en långsam början

Göteborgs botaniska trädgårds faktablad från 2014 återger föreställningar om persiljans långsamma groning: fröet sades först behöva färdas till djävulen, och särskilda personer påstods ha förmåga att få växten att växa. Att flytta persiljan förknippades i en annan föreställning med olycka för huset. Göteborgs botaniska trädgård: former och folktro om persilja 2014.

Faktabladet anger inte var och när varje berättelse samlades in. Uppgifterna kan därför beskrivas som återgiven folktro, men inte som bevis för vad alla svenska hushåll trodde. De visar hur en vardaglig trädgårdsväxt kunde omges av betydelser som sträckte sig bortom smak och näring. Göteborgs botaniska trädgård: former och folktro om persilja 2014.

Från apoteksväxt till omstridda produkter

I Juels kommentar förknippas persiljefrukten med urinutsöndring och gasbesvär. Ett äldre Linnécitat i samma avsnitt knyter växten till avvänjning från amning. Uppgifterna hör till medicinhistorien; de fastställer inte att persilja har dessa effekter hos människor. Juel 1927: persilja i Linnés växtförteckning.

Under 1900-talet förekom starkt verkande produkter under namn som apiol och Ergoapiol. I ett brev till Canadian Medical Association Journal 1958 beskrev tre läkare en kvinna som avlidit efter en sådan produkt i ett försök att avbryta en graviditet. Hon hade bland annat svåra blödningar och njurskador. Quinn, Harris och Joron 1958: rapport om apiolprodukt.

Läkarna diskuterade uttryckligen om skadorna främst berodde på apiol eller på sävenbomsolja i blandprodukten. Fallet visar en allvarlig risk med den konkreta produkten, men isolerar inte persiljans bidrag. Deras kritik av dåtidens tillgänglighet är ett historiskt ställningstagande, inte en beskrivning av dagens svenska regler. Quinn, Harris och Joron 1958: rapport om apiolprodukt.

Urinvägstraditionen har prövats i liten skala

Ett kliniskt försök från 2011 omfattade 20 friska personer. Forskarna jämförde en persiljeprodukt med vatten och fann ingen statistiskt säker skillnad i urinvolym, surhetsgrad eller flera undersökta urinämnen. Försöket visade inte att persilja förebygger eller löser upp njursten. Alyami och Rabah 2011: persilja och urinmått.

En enkät från Hail i Saudiarabien 2024 visar däremot att föreställningen lever kvar: nästan hälften av de 395 svarande uppgav persiljabruk mot eller för att förebygga njursten. Studien undersökte människors vanor. Den var ingen behandlingsprövning och kunde inte avgöra om bruket hjälpte. Originalenkät 2024: persiljabruk vid njursten.

Antioxidantmarkörer är inte samma sak som sjukdomsskydd

I ett litet randomiserat försök från 1999 med 14 friska personer förändrades utsöndringen av apigenin och aktiviteten hos två antioxidativa enzymer under en kostperiod med persilja. Andra enzymmått och ett mått på oxidation av blodproteiner förändrades inte säkert. Det var laboratoriefynd i ett kort försök, inte dokumentation av förebyggda sjukdomar. Originalstudie 1999: persilja och antioxidantmarkörer.

Ett försök från 1998 med 18 friska personer fann inga säkra effekter av persilja på blodplättarnas funktion eller de andra undersökta levringsmåtten. Höga koncentrationer av enskilda ämnen hade gett effekter i laboratoriet, men dessa resultat kunde inte överföras direkt till människors kost. Originalstudie 1998: persilja och blodets levring.

En studie från 2022 undersökte en blandning av fem örter, där persilja ingick, hos 25 personer med övervikt eller obesitas. Ett mått på blodkärlens vidgningsförmåga förbättrades vid en uppföljning, medan vissa andra mått inte skilde sig från kontrollen. Studien stöddes av McCormick Science Institute, och en författare var rådgivare där. Persiljans enskilda bidrag kan inte skiljas ut. Originalstudie 2022: örtkombination och kärlfunktion.

Även melasma, en typ av pigmentförändring i huden, har undersökts. En forskningsöversikt från 2023 redovisar ett litet försök där både persiljeprodukten och jämförelseprodukten gav en begränsad förbättring, utan säker skillnad mellan grupperna. Det räcker inte för att fastställa att produkterna är likvärdiga. Forskningsöversikt 2023: persilja vid melasma.

Motstridiga föreställningar om amning

Persilja har förknippats med både minskad och ökad mjölkproduktion. LactMed beskriver denna motsägelse i sin översyn från augusti 2024 och anger att giltiga kliniska försök inte stöder påståendet om minskad mjölkproduktion. Säkerhetsunderlaget för medicinskt bruk hos ammande och deras barn bedömdes som otillräckligt. LactMed: persilja och amning, översyn 2024.

Motstridiga traditioner blir inte säkrare genom att de är gamla. Vid amningsproblem behövs en bedömning av den enskilda situationen och stöd till mor och barn; en växtprodukt kan inte ersätta detta. LactMed: persilja och amning, översyn 2024.

Varför en koncentrerad olja ändrar riskbilden

Persiljeblad i mat, persiljefrukt som äldre apoteksråvara och eterisk olja är olika material. När de flyktiga ämnena samlas i en olja förändras den exponering kroppen möter. Säkerheten hos persilja som matkrydda kan därför inte användas som säkerhetsbevis för oljan eller ett tillskott. Giftinformation beskriver illamående, kräkningar, hosta, andningsbesvär och medvetandepåverkan för eteriska oljor som produktgrupp; det är inte en lista över vad vanlig persilja i mat orsakar. LactMed: persiljans material och ämnen. Giftinformation: eteriska oljor som produktgrupp.

Persiljans eteriska olja innehåller ämnen som apiol och myristicin. LactMed avråder från oljan på grund av möjlig toxicitet. Läkemedelsverket framhåller dessutom att växtläkemedel generellt är otillräckligt studerade under graviditet och amning. Detta ska hållas isär från persiljans vanliga roll som matkrydda. LactMed: persilja och amning, översyn 2024. Läkemedelsverket: växtläkemedel vid graviditet och amning.

En modellstudie från 2016 bedömde apiol vid en antagen livsmedelsexponering som lågprioriterat för riskhantering. Beräkningen byggde delvis på jämförelser med ett annat ämne och var ingen studie av cancersjukdom hos människor. Den ger varken stöd för att kalla vanlig persilja cancerframkallande eller en säkerhetsgaranti för koncentrerade produkter. Originalstudie 2016: modellbaserad riskbedömning av apiol.

Ett fall från 2021 gällde en njurtransplanterad person vars blodhalt av sirolimus steg i samband med ett särskilt intensivt persiljebruk. Halten sjönk när bruket upphörde, och författarna bedömde en interaktion som sannolik. Det är en säkerhetssignal, inte ett mått på hur ofta detta händer. Den som har en transplantationsbehandling behöver förankra medicinskt växtbruk med sitt vårdteam. Originalfall 2021: persilja och sirolimus.

Allergi kan också förekomma. I en fallrapport från 2014 beskrevs en svår reaktion efter en måltid med persilja. Personen hade tidigare tolkat mildare symtom som tecken på hälsonytta. Rapporten visar vikten av att ta reaktioner på allvar, men säger inte hur vanlig persiljeallergi är. Originalfall 2014: allvarlig allergisk reaktion mot persilja.

Liknande namn kan avse helt andra växter

Vildpersilja, Aethusa cynapium, är en annan art än odlad persilja. Giftinformation beskriver den som giftig, även om förgiftningar är mycket ovanliga. Odört, Conium maculatum, är mycket giftig och har förväxlats med ätliga växter. Ett namn, en doft eller en bild är därför inget säkert underlag för artbestämning. Giftinformation: vildpersilja är en annan växt. Giftinformation: odört och förväxlingar.

Vid misstänkt förgiftning nås Giftinformation på 010-456 67 00. Vid akut läge: ring 112 och begär Giftinformation. Den historiska beskrivningen och bilden här är inte avsedda att vägleda medicinsk användning av växten. Giftinformation: risker med eteriska oljor.

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.