Penningblad på marken och i trädgårdens historia
Artens vetenskapliga namn är Lysimachia nummularia. Den hör till viveväxterna och har enligt Kew ett naturligt utbredningsområde från Europa till sydvästra Sibirien och nordvästra Turkiet. Sverige ingår. Här behålls katalogens namn penningarv; i Uppsala universitets växtpresentation används penningblad. [1] [3]
Bladen är motsatta, nästan runda och har hel kant. Blommorna har fem gula kronblad. Stjälkarnas krypande växtsätt är också ett sätt att breda ut sig: där en stjälknod kommer i kontakt med marken kan den bilda rötter och nya skott. Det låga beståndet kan därmed växa vidare längs markytan. [2]
Vid Linnés Hammarby växer penningblad på ovanligt torr mark jämfört med artens vanliga fuktiga växtplatser. Universitetet tolkar beståndet som en trolig rest av trädgårdsodling. Linné odlade arten i Uppsala, och växterna vid Hammarby kan ha kommit därifrån. Ordet trolig är betydelsefullt: dagens bestånd och den dokumenterade odlingen ger ett historiskt sammanhang, men fastställer inte vem som planterade just dessa växter. [3]
Hur bin tar vara på blommans olja
Hos penningblad finns körtelhår med oljefyllda huvuden i blomman. I en studie från 2025 följde forskare två arter av oljesamlande bin i släktet Macropis och tre Lysimachia-arter, däribland penningblad, i Ukraina. Bina samlade hela körtelhuvuden genom att lossa dem med benens borst. [4]
Mikroskopin visade en smal del under körtelhuvudet med annorlunda cellväggsbyggnad. Forskarna föreslog att denna svagare del underlättar avlossningen. Det var en förklaring byggd på observationer, vävnadsundersökningar och en mekanisk modell. [4]
Blomoljan används i boets vattenavvisande beklädnad och tillsammans med pollen i larvernas föda. När bina arbetar i blommorna kan pollen samtidigt fastna på kroppen och föras vidare mellan blommor. Blommorna erbjuder ingen nektar; bina besöker andra växter för den energikällan. Växtens olja har här en tydlig ekologisk roll, som inte i sig säger något om medicinsk verkan. [4]
En sårväxt i Culpepers örtabok
I 1850 års upplaga av Nicholas Culpepers The Complete Herbal beskrivs Moneywort eller Herb Twopence med krypande stjälkar, parvisa runda blad och gula blommor. Texten tillskriver örten förmåga att hjälpa både färska sår och äldre sår som breder ut sig. Den nämner också blödningar och olika slags flöden från kroppen. [5]
Bruket ingår i en äldre förklaringsvärld: örten förs till Venus. Det är en uppgift om hur växten uppfattades, inte en biologisk verkningsmekanism. Örtabokens övertygade formuleringar ger heller inga jämförelser mellan patienter eller uppgifter som gör det möjligt att skilja växtens eventuella bidrag från sårets egen läkning. [5]
Vad ett sår behöver för att läka
När huden skadas behöver kroppen först begränsa blödningen och rensa området. Blodets koagulation bildar ett stabiliserande nät, och vita blodkroppar tar hand om bland annat skadad vävnad och bakterier. Därefter byggs ny vävnad upp. Bindvävsceller, fibroblaster, bidrar till kollagenet som ger stadga; nya blodkärl bildas och hudens ytceller täcker den skadade ytan. [6]
Förloppen överlappar och fortsätter med att vävnaden omformas och blir starkare. Därför är bakteriehämning bara en möjlig del av frågan om sårläkning. Ett ämne behöver också fungera tillsammans med de levande celler som ska reparera skadan. [6]
Cellernas rörelse gav inget tydligt stöd
Csepregi och medarbetare undersökte 2020 blad från penningblad tillsammans med andra medicinalväxter. I cellodlingar följdes hur ett tomt område täcktes av mänskliga hudceller respektive bindvävsceller från mus. Penningblad gav ingen statistiskt säkerställd förbättring i detta försök. Positiva resultat för fuchsia i samma arbete hör till de växterna och kan inte föras över till penningblad. [7]
Vissa bakterier hämmades av ett av penningbladsextrakten, medan resultaten var negativa för andra kombinationer av extrakt och bakterier. Vid högre koncentrationer minskade också cellernas livskraft. Studien gör sambandet mellan bakteriehämning och vävnadens egna behov konkret, men visar inte att penningblad läker sår hos människor. Försöket med cellodling saknar dessutom flera av de samverkande processerna i ett verkligt sår. [7]
Bakterier från munhålan är en annan försöksfråga
En studie från 2023 prövade material från olika växtdelar mot laboratoriestammar och mikroorganismer från patientprover. Bland fynden fanns hämning av Enterococcus faecalis med rotextrakt. Jästsvampen Candida albicans hämmades inte. Patienterna lämnade prov; de behandlades inte med växten inom försöket. [8]
Rapportens sammanfattning och resultatdel ger olika besked om vilken växtdel som innehöll mest av de uppmätta fenolföreningarna. Forskarna föreslog att sådana ämnen bidrog till bakteriefynden, men visade inte vilket ämne som var avgörande. Varken en hämningszon i en odling eller förekomsten av ett visst ämne fastställer en fungerande behandling i munnen. Resultaten räcker inte för ett sådant råd. [8]
Historiskt bruk och dagens sårvård
De lästa försöken ger inget underlag för att lägga penningarv på sår eller använda växten som egenbehandling i munnen. Porträttet beskriver en tradition och några av de frågor som forskningen faktiskt har prövat.
1177 betonar rengöring och lämpligt skydd vid små sår. Kontakta vårdcentral eller jourmottagning om huden runt såret blir rödare, mer svullen eller mer smärtsam, om var bildas eller om du får feber. Ett litet sår som inte förbättras eller läker inom tre veckor behöver bedömas på vårdcentral. Kontakta genast vårdcentral eller jourmottagning om ett djupare eller längre sår inte går att sluta, eller om såret inte går att rengöra. Är det stängt eller går det inte att få kontakt, sök akutmottagning. [9]
Källor och avgränsning
Texten följer artens växtsätt, blomoljan och den europeiska sårtraditionen. De relevanta originalavsnitten i de tre forskningsarbetena har lästs, med negativa fynd och rapporteringsbegränsningar bevarade. Andra Lysimachia-arter, samtliga historiska indikationer och medicinska beredningar ingår inte. En hypotes om läkande verkan hålls skild från vad som har undersökts hos människor.
Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.
Källor
- Kew. Plants of the World Online: Lysimachia nummularia L. Läst 12 september 2026.
- The Morton Arboretum. Moneywort. Institutionens växtbeskrivning, läst 12 september 2026.
- Uppsala universitet, Linnés Hammarby. Lysimachia nummularia, penningblad. 2024.
- Radchenko VG, Chausov MG, Likhanov AF, Honchar HY, Michez D. Structural and Functional Co-Adaptation of Plants of the Genus Lysimachia L. (Primulaceae) and Pollinating Insects of the Genus Macropis Panzer (Hymenoptera, Melittidae). Ecology and Evolution. 2025;15:e72544.
- Culpeper N. The Complete Herbal. Thomas Kellys upplaga, 1850. Moneywort, or Herb Twopence.
- Vårdhandboken. Sårläkningsfaser. Godkänd 21 februari 2023, läst 12 september 2026.
- Csepregi R och medarbetare. Cytotoxic, Antimicrobial, Antioxidant Properties and Effects on Cell Migration of Phenolic Compounds of Selected Transylvanian Medicinal Plants. Antioxidants. 2020;9:166.
- Suciu F och medarbetare. Antibacterial Activity of Lysimachia nummularia L. in Oro-Dental Diseases. Applied Sciences. 2023;13:6830.
- 1177. Behandling av små sår. Uppdaterad 21 februari 2023, läst 12 september 2026.

