En vintergrön växt från Medelhavsområdet

Myrten, Myrtus communis, är en vintergrön buske eller ett litet träd med blanka, aromatiska blad. De vita blommorna har många långa ståndare, som ger dem ett lätt och yvigt utseende. Uppsala universitets botaniska trädgård beskriver ståndarna som lockande för pollinatörer och lyfter fram växtens anknytning till kärleksgudinnorna Afrodite och Venus. I Sverige har myrten bland annat använts till brudkronor. [1] [4]

Brudkronan som blev ett bevarat minne

Göteborgs stadsmuseum förvarar en myrtenkrona som Sigyn Svalander bar när hon gifte sig med Axel Brynolf 1905. Kronan består av myrtenklädd ståltråd och vit tyll. Den bevarades i en cigarrlåda tillsammans med band och rester av brudbuketten, innan den skänktes till museet 1977. Föremålet gör en allmän uppgift om bröllopsbruk till en bestämd människas historia. [2]

Smithsonianbibliotekens genomgång av brittiska kungliga bröllop visar en annan sorts kontinuitet: levande växtmaterial som återkommer i senare generationers buketter. Där rättas också en ofta upprepad berättelse. Drottning Victoria bar apelsinblom vid sitt eget bröllop 1840. Myrten kom in i familjens tradition genom en gåva 1845 och dottern Victorias brudbukett 1858. En senare dagboksanteckning knyter en myrtenplanta till dotterns bukett. Det är värdefullt att skilja den belagda följden från en tilltalande men förenklad ursprungsberättelse. [3]

Varför doftar bladen?

Inuti myrtenbladet finns små hålrum där specialiserade celler avger ämnen. Giuliani och medarbetare undersökte sådana strukturer i blad och skott från en italiensk botanisk trädgård. De fann bland annat terpener, en grupp ämnen som rymmer många växtdofter, och flavonoider. Bladens arom hör samman med dessa sekretbildande strukturer. [4]

Analyserna visade samtidigt att oljans sammansättning varierade mellan växtdelar, år och förvaring. Doften säger därför inte exakt vilka mängder av olika ämnen som finns i ett prov. En doftande bladolja är dessutom ett annat material än de frukt- och fröextrakt som har undersökts vid magbesvär. [4]

Från äldre magbruk till en avgränsad fråga

Zohalinezhad och medarbetare hänvisar i sin kliniska artikel till myrten i persiska medicinska texter om brännande magbesvär. Den historiska uppgiften återges här genom forskarnas genomgång; de äldre handskrifterna har inte lästs för detta porträtt. Att en besvärsbeskrivning påminner om halsbränna innebär inte att äldre och moderna diagnoser är identiska. [5]

Den fråga som följer är mer bestämd: kan en viss myrtenprodukt påverka refluxbesvär, och vad skulle i så fall behöva förändras i kroppen?

Hur magsaft kan irritera matstrupen

Vid övergången mellan matstrupe och magsäck finns övre magmunnen. Den öppnas när mat passerar och hjälper annars till att begränsa återflödet. Om magsaft kommer upp kan dess syra irritera matstrupens slemhinna och ge halsbränna. Slemhinnans skydd, saliv och förmågan att hålla magsaften kvar får därmed betydelse. [6]

Att minska syrans mängd, hindra återflödet och skydda vävnaden mot skada är olika möjliga mål. Läkemedel kan exempelvis minska magsäckens syraproduktion. Ett resultat som visar mindre vävnadsskada fastställer däremot inte att magmunnen sluter bättre. Den skillnaden behövs för att förstå myrtenförsöken. [6]

Ett försök om slemhinnans skada

Jabri och medarbetare rapporterade 2016 ett råttförsök med vattenextrakt av myrtenbärens frön. Vid experimentellt framkallad reflux såg de skadad vävnad och förändringar som tydde på oxidativ stress. Det innebär att reaktiva ämnen deltar i kemiska förändringar som kan skada cellernas beståndsdelar. Här mättes bland annat förändrade fetter och en försvagning av flera av vävnadens skyddande system. [7]

Extraktet motverkade flera av dessa förändringar och minskade den observerade vävnadsskadan. Det ger en tänkbar förklaring genom skydd av slemhinnan. Försöket visar inte att samma sak sker hos människor med återkommande halsbränna, eller att återflödet upphör. Fröextraktet kan heller inte räknas som samma produkt som ett fruktextrakt eller en fruktsirap. [7]

Vad visade studierna på människor?

I den vuxenstudie som publicerades 2016 fördelades 45 personer mellan frystorkat vattenextrakt av myrtenbär, omeprazol och kombinationen. Av dem slutförde 42 studien. Symtompoängen förbättrades inom alla tre grupperna, men slutpoängen skilde sig inte statistiskt säkerställt mellan grupperna. En liten studie utan påvisad skillnad fastställer inte att behandlingarna är likvärdiga. Författarna redovisade ingen finansiering eller några intressekonflikter. [5]

En prövning från 2017 ställde en annan fråga: gav myrtensirap ett tillskott när båda grupperna fick omeprazol? Av 89 lottade deltagare fullföljde 75. Under den korta uppföljningen fick 22 av 38 återfall i myrtengruppen och 27 av 37 i kontrollgruppen. Skillnaden i andel återfall var inte statistiskt säkerställd. Däremot rapporterades en längre tid till återkomst av symtom med myrten. Det positiva fyndet om tid och det osäkra fyndet om antal behöver finnas med samtidigt. [8]

En studie från 2021 omfattade barn mellan ett och sju år. Även där fick båda grupperna omeprazol, med myrtenfruktsirap eller placebo som tillägg. Den samlade refluxpoängen skilde sig inte statistiskt säkerställt mellan grupperna vid de två uppföljningarna. Ett enskilt symtom, vägran att äta, rapporterades mer sällan med myrten. Det förändrar inte resultatet för den samlade refluxbedömningen och räcker inte som råd att ge barn myrten. [9]

Produktgränsen är också viktig i nyare forskning. En studie från 2025 undersökte Asvard, där myrten kombinerades med Rosa damascena. En sådan jämförelse kan inte ensam avgöra vad myrten bidrar med. [10]

När besvären behöver vårdbedömning

Studierna ovan utgör ingen anvisning för egenbehandling. De prövade olika produkter och deltagargrupper. Barnstudien och råttstudien har här lästs på originalsammanfattningsnivå; någon fullständig säkerhetsbedömning av deras preparat görs inte.

Kontakta vårdcentral vid refluxbesvär tillsammans med sväljsvårigheter eller ofrivillig viktnedgång. Sök vård genast vid plötslig smärta när du sväljer och mat som fastnar, svart avföring eller kräkning med blod eller kaffesumpsliknande innehåll. Är vårdcentral och jour stängda, sök akutmottagning. [6]

Källor och avgränsning

Porträttet förenar belagda bröllopsminnen med växtens doftstrukturer och en avgränsad fråga om reflux. Museiföremålet, den historiska genomgången, bladstudien och centrala delar av vuxenprövningarna har lästs. Den nyare blandproduktens identitet har kontrollerats i originalsammanfattningen. Andra medicinska användningar och myrtens hela kemiska innehåll ingår inte i denna genomgång.

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.

Källor

  1. Uppsala universitet, Botaniska trädgården. Myrtus communis – myrten, vecka 39, 2016. Botanik och bröllopstradition.
  2. Göteborgs stadsmuseum. Myrtenkrona GM:35841, använd av Sigyn Brynolf, född Svalander, vid bröllop 1905. Föremålspost 506243.
  3. Blakely J. Myrtle: the provenance and meaning of a plant. Smithsonian Libraries and Archives, 28 juni 2018.
  4. Giuliani C et al. Botanic Garden as a Factory of Molecules: Myrtus communis L. subsp. communis as a Case Study. Plants. 2022;11:754.
  5. Zohalinezhad ME et al. Myrtus communis L. Freeze-Dried Aqueous Extract Versus Omeprazol in Gastrointestinal Reflux Disease: A Double-Blind Randomized Controlled Clinical Trial. Journal of Evidence-Based Complementary & Alternative Medicine. 2016;21:23–29.
  6. 1177. Halsbränna – magsaftsreflux. Aktuell svensk förklaring och vårdhänvisning, läst 12 september 2026.
  7. Jabri MA et al. Ameliorative and antioxidant effects of myrtle berry seed (Myrtus communis) extract during reflux-induced esophagitis in rats. Pharmaceutical Biology. 2016;54:1575–1585. Originalsammanfattning.
  8. Salehi M et al. The Effect of Myrtus communis L. Syrup in Reducing the Recurrence of Gastroesophageal Reflux Disease: A Double-Blind Randomized Controlled Trial. Iranian Red Crescent Medical Journal. 2017;19:e55657.
  9. Paknejad MS et al. Myrtle (Myrtus communis L.) fruit syrup for gastroesophageal reflux disease in children: A double-blind randomized clinical trial. Phytotherapy Research. 2021;35:6369–6376. Originalsammanfattning.
  10. Comparison the effect of Asvard capsule and omeprazole in treatment and recurrence of non-cardiac chest pain related to gastroesophageal reflux disease in adults: A controlled double blind clinical trial. Avicenna Journal of Phytomedicine. 2025;15:1438–1449. Blandproduktens identitet och originalsammanfattning.