Mattram

Mattrammens små vita blomkorgar och gula mittskivor kan föra tanken till kamomill. De bredare, flikiga bladen berättar att det är en annan växt. I äldre europeisk växttradition förknippades mattram särskilt med kvinnors sjukdomar. I senare forskning har intresset främst gällt migrän. Mellan dessa berättelser ligger både skiftande växtnamn och en viktig skillnad mellan historiskt anseende och prövad behandlingseffekt.

En trädgårdsväxt med flera äldre namn

Mattram, Tanacetum parthenium (L.) Sch.Bip., tillhör de korgblommiga växterna, Asteraceae. Kews artregister anger sydöstra Europa till västra Himalaya som naturligt utbredningsområde. Sverige hör till de länder där arten har introducerats. Växten är vanligen tvåårig eller flerårig. Blomkorgarna sitter i lösa samlingar över de bladförsedda stjälkarna. Varje korg har vita strålblommor kring gula diskblommor; bladen är djupt delade i förhållandevis breda flikar. Kews artregister; botanisk beskrivning.

I äldre litteratur förekommer bland annat namnen Matricaria parthenium och Chrysanthemum parthenium. De avser samma art som här beskrivs. Däremot är kamomill och renfana andra arter, även när deras svenska namn har överlappat mattrammens. Den engelska benämningen American feverfew avser också en annan växt, Parthenium integrifolium. Namnet ”feverfew” behöver därför läsas tillsammans med det vetenskapliga namnet. Kews namnregister; NCCIH:s artavgränsning.

Mattram, moderliv och äldre sjukdomsföreställningar

SAOB redovisar svenska belägg för ordet mattram från 1538 och den fornsvenska formen matram. Ordet går via medeltidslatinets matricaria tillbaka på latinets matrix, moderliv. Namnhistorien speglar att sådana växter knöts till besvär som förr samlades under beteckningar som ”modersjuka”. Det var en äldre sjukdomsföreställning, inte en enhetlig diagnos som kan översättas direkt till dagens medicinska språk. SAOB: mattram.

Ordbokens belägg visar också varför äldre växtuppgifter måste läsas med omsorg. Mattram har i Dalarna betecknat kamomill. ”Vild mattram” har använts om renfana, och det äldre apoteksnamnet ”mattramsblomster” kunde avse kamomillens blomkorgar. Ett historiskt växtnamn räcker därför inte alltid för att bestämma vilken art en författare menade. SAOB:s historiska belägg.

I Nicholas Culpepers växtbok hör mattram till Venus. Han förbinder växten med kvinnor och moderlivet och beskriver den som vanlig i engelska trädgårdar, men också som vildväxande. Här möts iakttagelser av växtens utseende, astrologi och dåtidens föreställningar om kroppen. Den digitaliserade utgåvan från 1850 återger denna äldre växttradition; dess medicinska omdömen är historiska uppgifter. Culpeper: Feverfew or Featherfew.

Hur partenolid kan påverka en migränsignal

En viktig del av migränforskningen gäller trigeminusnervsystemet, som förmedlar känsel och smärtsignaler från bland annat huvudets hinnor och blodkärl. Dess nervändar kan frisätta signalämnet CGRP. Att CGRP inte bara följer med ett anfall utan kan bidra till det prövades i en liten dubbelblind överkorsningsstudie: tolv personer med migrän utan aura fick vid skilda tillfällen CGRP och placebo. Tre exkluderades. Alla återstående fick huvudvärk efter CGRP, jämfört med en efter placebo, och tre fick ett fördröjt anfall som uppfyllde dåtidens migränkriterier. Studien gör CGRP till en biologiskt relevant signal, men säger inget om mattram som behandling. Lassen med flera 2002.

Ett uppmärksammat innehållsämne i mattram är partenolid, en seskviterpenlakton. I en laboratoriestudie aktiverade ämnet TRPA1, en jonkanal som hjälper vissa känselnerver att reagera på retande kemiska signaler. Aktiveringen var partiell och följdes av desensitisering: kanalen och de nervändar som bar den svarade svagare på senare retning. I celler, vävnad och gnagare minskade då frisättningen av CGRP, liksom den kärlvidgning kring hjärnhinnan som CGRP kan förmedla. Det kan verka motsägelsefullt att ett ämne först aktiverar en kanal och sedan dämpar signaleringen. Förklaringen i försöket är att den första, begränsade aktiveringen tröttar ut svarssystemet så att nästa signal blir svagare. Materazzi med flera 2013.

Denna kedja är en möjlig mekanism, inte en visad behandlingseffekt. Studien använde celler som uttryckte mänskligt TRPA1 samt nervceller, vävnad och levande försöksdjur från råtta eller mus. Den prövade isolerat partenolid, inte hela växten, och visade inte att olika mattrampreparat ger samma exponering i människans trigeminusnervsystem. EMA:s genomgång beskriver även försök om inflammationssignalering och serotoninrelaterade processer, men också de är modellberoende laboratoriefynd. Kliniska försök behövs därför för den skilda frågan om människor faktiskt får färre migränanfall. modeller och avgränsningar i Materazzi med flera; EMA:s vetenskapliga bedömningsrapport.

En studie från 2002 med 147 deltagare prövade extraktet MIG-99. Huvudanalysen visade ingen säkerställd förebyggande effekt. En på förhand definierad undergrupp med tätare anfall hade däremot ett positivt resultat. Det är ett mer begränsat fynd än att studien som helhet visade effekt. Pfaffenrath med flera 2002.

I en senare prövning randomiserades 218 personer. Effektanalysen omfattade 170; många uteslöts eftersom de inte uppfyllde samtliga diagnoskriterier. Under den studerade perioden minskade antalet anfall med omkring 1,9 per månad med MIG-99 och 1,3 med placebo. Skillnaden mellan grupperna var ungefär 0,6 anfall per månad. Studien stöddes av extraktets tillverkare. Resultatet gäller detta extrakt och den undersökta gruppen. Diener med flera 2005; Cochranes granskning av deltagare och finansiering.

En iransk studie, publicerad på nätet 2015 och i tidskriftsvolymen 2016, omfattade 60 personer, varav 54 fullföljde. Båda grupperna hade samtidig behandling med propranolol. Gruppen som dessutom fick mattramextrakt rapporterade större förbättring av anfall, smärtintensitet och migränrelaterad funktionsnedsättning än kontrollgruppen. Det lilla deltagarantalet och analysen av dem som fullföljde begränsar säkerheten. Studien undersökte ett tillägg till läkemedelsbehandling. Rafie med flera 2015/2016.

Översikter och blandningar behöver hållas isär

Cochranes översikt från 2015 omfattade sex studier med sammanlagt 561 deltagare. Resultaten var motstridiga och evidensens kvalitet bedömdes som låg. Studiernas olikheter gjorde att resultaten inte kunde slås samman på ett meningsfullt sätt. Översikten uppdaterade en tidigare version och utgör därför inte ytterligare en fristående uppsättning försök. Cochrane 2015.

En nyare översikt, publicerad i december 2025, redovisade nio studier och positiva sammanvägda resultat för anfallsfrekvens och varaktighet. Smärtintensiteten förbättrades däremot inte statistiskt säkerställt. Underlaget omfattade olika preparat, även kombinationer, och variationen mellan studierna var mycket stor för vissa utfall. Slutsatserna kan därför inte utan vidare överföras till mattram som ensam växt eller till en bestämd behandling. Nelaturi med flera 2025.

Skillnaden framgår av originalförsöken. En studie av mattram tillsammans med magnesium och riboflavin visade ingen säkerställd fördel jämfört med kontrollen, som också innehöll riboflavin. En annan liten studie av mattram tillsammans med ingefära gav positiva resultat för smärtlindring vid enskilda migränanfall. Det senare försöket säger varken vilken ingrediens som bidrog eller om mattram ensam förebygger framtida anfall. Maizels med flera 2004; Cady med flera 2011.

Myndighetsbedömning och säkerhet

EMA:s slutliga monografi från 2020 placerar det angivna växtläkemedlet i kategorin traditionell användning för att förebygga migrän, efter att läkare har uteslutit allvarliga tillstånd. Bedömningen bygger på långvarig användning och är inte liktydig med stark klinisk evidens. Monografin gäller ett avgränsat växtmaterial och en läkemedelsform; den godkänner inte alla extrakt eller mattram generellt. En insamling av nya data under 2026 är inte en ny slutlig monografi. EMA:s aktuella dokumentregister; monografin 2020.

Mattram kan ge magbesvär, irritation i munnen och allergiska reaktioner. Hudkontakt kan orsaka eksem. Känslighet mot andra korgblommiga växter är relevant. EMA rekommenderar inte användning under graviditet, amning eller till personer under 18 år. NCCIH uppmärksammar även möjlig påverkan på blodets koagulation och möjliga läkemedelsinteraktioner. Den som redan använder ett mattrampreparat behöver därför informera vården, särskilt inför operation eller vid samtidig läkemedelsbehandling. EMA:s säkerhetsavsnitt; NCCIH:s säkerhetsinformation.

I Sverige rekommenderar 1177 kontakt med vårdcentral vid misstänkt migrän när man behöver hjälp med behandling, eller när pågående behandling inte hjälper. Telefon 1177 ger sjukvårdsrådgivning och vägledning om var vård ska sökas. 1177: migrän.

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.