Malörtens silvergrå blad och små, nickande blomkorgar är mindre iögonfallande än dess rykte. Växtens bitterhet har satt spår i språket, klosterlitteraturen och föreställningarna om vad som stärker magen. Genom absinten fick den också en plats i Europas konst- och alkoholhistoria. Malört är samtidigt en växt vars innehållsämnen kräver tydlig åtskillnad mellan tradition, forskning och risk.
Silvergrå blad och flera olika malörter
Malört, Artemisia absinthium L., tillhör de korgblommiga växterna, Asteraceae. Arten är flerårig och har ofta en förvedad bas. Bladen är finhåriga och djupt uppdelade i avlånga flikar. De små blomkorgarna hänger i förgrenade samlingar och har gula blommor. Kews artregister anger Europa, delar av Asien och Nordafrika som naturligt utbredningsområde; Sverige ingår. Kews artregister; botanisk beskrivning.
Malört är inte ett entydigt namn för alla arter i släktet. SAOB redovisar exempelvis romersk malört som Artemisia pontica och det äldre namnet trälik malört som Artemisia arborescens. Även det engelska ordet wormwood förekommer i namn på flera arter. SAOB:s namnuppgifter.
En särskilt viktig skillnad gäller sommarmalört, Artemisia annua. Det var denna art som stod i centrum för Tu Youyous arbete med artemisinin, uppmärksammat genom Nobelpriset 2015. Den historien gäller ett annat växtmaterial och utvecklingen av ett bestämt läkemedelsämne. Den gör inte vanlig malört till en motsvarande malariabehandling. Nobelförsamlingens redogörelse.
Mal, bitterhet och medeltida trädgårdsdiktning
Det svenska namnet förenar orden mal och ört. SAOB knyter det till växtens äldre bruk som medel mot mal, vid sidan av dess medicinska användning. Fornsvenska former som malyrt och malört har motsvarigheter i danskans och norskans malurt. Namnet berättar även om växtens plats i hushållet. SAOB: malört.
I 800-talets Hortulus ägnar Walahfrid Strabo ett eget avsnitt åt Absinthium. Han uppmärksammar växtens doft och starka bitterhet och förbinder den med bland annat feber och huvudbesvär. Dikten visar hur odling, sinnesintryck och medicinska föreställningar vävdes samman i den tidiga medeltidens klostermiljö. Beskrivningen är ett historiskt vittnesbörd, inte en klinisk prövning. Hortulus, avsnitt IX.
Bitterheten gav malörten ett långt liv även som språklig bild. SAOB redovisar ordet i den svenska bibelöversättningen från 1526 och senare i uttryck för sorg, besvikelse och förstörd glädje. ”Malört i glädjebägaren” är ett sådant efterliv. Dessa textbelägg visar hur ordet användes; de fastställer inte vilken botanisk art varje äldre biblisk växtbenämning avsåg. Ordboken återger också Arvid Månssons uppfattning från 1628 att malört stärkte magen. SAOB:s historiska och bildliga belägg.
Absint, konst och föreställningar om förgiftning
Malörten är starkt förknippad med absintens kulturhistoria. Edgar Degas målning Dans un café, också kallad L’Absinthe, tillkom 1875–1876. Musée d’Orsay beskriver hur den till synes tillfälligt fångade kaféscenen i själva verket utformades i ateljén. De avbildade var skådespelaren Ellen André och konstnären Marcellin Desboutin. Målningen kan därför inte användas som dokumentation av deras hälsa eller som medicinskt belägg för dryckens verkningar. Musée d’Orsay om målningen.
Äldre berättelser om ”absintism” tillskrev malörtens tujon en särskild roll vid sidan av alkoholen. En kemisk undersökning från 2008 analyserade 13 bevarade absintprover från tiden före 1915. Forskarna fann lägre tujonhalter än vad som ofta hade antagits, med nivåer som överlappade senare dryckers. I dessa prover fann de inget annat än etanol som kunde förklara det beskrivna syndromet. Det är ett avgränsat fynd från ett litet historiskt material, inte ett besked om att absint eller malört är riskfria. Lachenmeier med flera 2008.
Bitterämnen och tujon är olika saker
Malört innehåller flera bitterämnen, däribland absintin. Tujon hör i stället till den flyktiga oljans ämnen. Sammansättningen varierar mellan växtmaterial, och olika preparat behöver därför inte ha samma innehåll eller riskprofil. Växtnamnet ensamt beskriver inte exponeringen. EMA:s genomgång av växtinnehållet.
Hur tujon kan störa nervsystemets broms
GABA är en signalsubstans som normalt dämpar nervcellers retbarhet. När GABA binder till en GABA-A-receptor öppnas en kanal för kloridjoner i cellens membran. Jonflödet gör nervcellen mindre benägen att avfyra en ny elektrisk signal. Receptorn fungerar därför som en del av nervsystemets broms. IUPHAR: GABA-A-receptorns hämmande signalering.
Höld och medförfattare fann år 2000 att alfa-tujon hämmade strömmen genom GABA-styrda kloridkanaler i odlade nervceller från råtta. I möss sågs kramp, och en fruktflugestam som tålde andra kloridkanalblockerare var också mindre känslig för alfa-tujon. När den hämmande signalen försvagas kan nervceller lättare bli överaktiva, vilket ger en begriplig väg till kramp. Försöket gällde isolerat alfa-tujon, djur och odlade celler. Det anger inte effekten av en viss malörtsplanta, ett växtextrakt eller en absintdryck hos en människa. Höld med flera 2000.
Små kliniska studier och deras begränsningar
Två små studier från en forskargrupp med Omer och Krebs undersökte malört vid Crohns sjukdom. Prövningen från 2007 omfattade 40 personer och gav positiva resultat för symtom och minskat behov av kortison inom studiens vårdledda upplägg. Preparatet innehöll också rosenblad, kardemumma och mastix; kontrollen innehöll samma övriga ingredienser utan malört. Jämförelsen prövade därmed malörtens tillägg i just denna blandning och behandlingssituation. Omer med flera 2007; EMA:s redovisning av studiepreparaten.
Den andra studien, publicerad 2010, omfattade 20 personer med fortsatt grundbehandling. Den rapporterade förbättrade symtom och lägre nivåer av inflammationsmarkören TNF-alfa i malörtsgruppen. Små grupper, kort uppföljning och studiernas nära forskarmässiga samband begränsar vad resultaten kan säga om behandling i större patientgrupper. De utgör inte underlag för att på egen hand ändra ordinerad behandling vid Crohns sjukdom. Krebs med flera 2010.
En studie från 2024 av en kräm benämnd wormwood rapporterade förbättrad sexuell tillfredsställelse och livskvalitet efter menopaus. Av 112 inkluderade kvinnor fullföljde 96. Växtmaterialets artidentitet och sammansättning beskrivs otillräckligt, och tabellerna använder fortfarande det ursprungliga deltagarantalet. Resultatet är därför svårt att säkert knyta till ett definierat malörtspreparat. Den korta studien fastställer inte heller säkerhet vid längre användning. Originalstudien 2024.
Vad myndighetsbedömningen innebär
EMA:s monografi gäller traditionell användning av angivna malörtspreparat vid tillfällig aptitlöshet och lindriga matsmältningsbesvär. Den är inte ett godkännande för Crohns sjukdom eller andra allvarliga tillstånd. Den nuvarande dokumentationen bygger på revisionen från 2017, med en rättelse 2020. Dokumentens publiceringsdatum på webbplatsen 2024 är inte ett nytt kliniskt ställningstagande. En datainsamling under 2026 innebär inte heller att en ny slutlig monografi har antagits. EMA:s dokumentregister; slutlig monografi.
Rättelsen 2020 gällde en tidigare varning om bilkörning. EMA fann att uppgifter om en alkoholhaltig dryck och ett enskilt ämne inte gav tillräckligt stöd för samma varning för malörtspreparaten. Den korrigerade texten anger att studier av körförmåga saknas. Tujonets nervgiftighet och övriga säkerhetsbegränsningar kvarstår. EMA:s rättelseunderlag 2020.
Säkerhet och vårdkontakt
EMA anger hinder i gallgångarna, gallgångsinflammation, leversjukdom och överkänslighet mot korgblommiga växter som kontraindikationer för de berörda preparaten. Vid gallsten eller andra gallvägsbesvär behövs läkarbedömning. Användning rekommenderas inte under graviditet, amning eller till personer under 18 år. Att inga biverkningar är kända för ett avgränsat preparatunderlag betyder inte att alla malörtsprodukter är säkra. EMA:s säkerhetsavsnitt.
I Sverige rekommenderar 1177 kontakt med vården vid misstänkt Crohns sjukdom. Den som redan har diagnosen bör kontakta sin mag-tarmmottagning eller vårdcentral vid exempelvis mer diarré, ökande buksmärta, feber eller viktnedgång. Telefon 1177 ger vägledning om vårdbehov. 1177: Crohns sjukdom.