Kyndel

Sommarkyndel och dess släktingar

Detta porträtt handlar om sommarkyndel, Satureja hortensis L., i familjen Lamiaceae. Kew anger sydöstra Europa till Kazakstan och nordvästra Iran som artens naturliga utbredningsområde. Den är ettårig, och dess vetenskapliga namn publicerades av Linné 1753. Kew: sommarkyndelns artnamn och naturliga utbredning.

Växten har många upprätta grenar och ofta rödaktiga, fint håriga stjälkar. De smala, lansettlika bladen har slät kant. Små vitaktiga eller lila blommor sitter i de övre bladvecken, vanligen en till tre tillsammans. Kronan har en platt överläpp och en tredelad underläpp. Flora Helvetica: sommarkyndelns växtbeskrivning.

Kyndel kan också användas som namn på släktet. SAOB skiljer den ettåriga Satureja hortensis från den fleråriga Satureja montana, vinterkyndel. Skillnaden behöver finnas kvar när äldre litteratur och moderna forskningsartiklar läses. SAOB: kyndel i svenska språket och hushållen.

Ett svenskt ord från 1500-talet

SAOB redovisar ett svenskt belägg för kyndel från 1538 och äldre stavningar med kynn-. Namnet förklaras genom det medelhögtyska kundel. Ett tidigt ordbelägg visar att namnet fanns i språket vid denna tid; det anger inte när växten först kom till Sverige. SAOB: kyndel i svenska språket och hushållen.

I samma ordboksartikel finns en uppgift från 1838 om att kyndel användes som korvkrydda i norra Sverige, i stället för mejram och timjan. Uppgiften knyter växten till en regional matkultur där tillgängliga kryddor kunde ersätta varandra. SAOB: kyndel i svenska språket och hushållen.

Köksgård och apotek

I Juels utgåva från 1927 av Linnés medicinalväxtförteckning från 1741 återfinns kyndel bland köksgårdens örter. Där står Satureja intill timjan, mejram och basilika. Juel kopplar benämningen till Satureja hortensis. Juel 1927: kyndel bland Linnés köksgårdsväxter.

Förteckningen beskriver samtidigt apotekens växtråvaror. Den visar hur en välbekant matkrydda kunde höra till läkekonstens material. Det är ett historiskt samband, inte en klinisk prövning av växtens medicinska verkan. Juel 1927: kyndel bland Linnés köksgårdsväxter.

SAOB hänvisar också till kyndel i apotekstaxor från 1698 och 1739. Sådana dokument berättar om vad som förekom i apotekens verksamhet, utan att själva avgöra hur väl en behandling fungerade. SAOB: kyndel i svenska språket och hushållen.

Sommarkyndel i 1600-talets Jönköping

Vid en arkeologisk undersökning nära Slottsgatan i Jönköping 2018 undersöktes äldre kålgårdar. Jönköpings läns museum nämner sommarkyndel bland de växter som kunde knytas till odlingarna, tillsammans med bland annat kungsmynta, citronmeliss och åbrodd. Jönköpings läns museum: sommarkyndel i äldre stadsodling.

Kålgårdarna hade betydelse för stadsbornas matförsörjning. Museet beskriver samtidigt hur kryddor under 1600-talet även kunde vara medicinalväxter. Fynden visar att sommarkyndeln fanns i denna miljö, men inte vilken enskild måltid eller behandling den var avsedd för. Jönköpings läns museum: sommarkyndel i äldre stadsodling.

Tjyndeln i Medelpads matminnen

I folkminnen från Indals-Liden i Medelpad, upptecknade 1935 och bevarade hos Isof, förekommer kyndel i flera berättelser. Den nämns i köttsoppa, blodmat och julmåltider. En meddelare beskriver tjyndeln som både välsmakande och hälsosam. Isof: kyndel i matminnen från Indals-Liden 1935.

Hälsobeskrivningen tillhör meddelarens egen erfarenhet och föreställningsvärld. Den är intressant som kulturhistoria, men utgör inte ett bevis för medicinsk effekt. En annan meddelare berättar om ett mer begränsat bruk av aromatiska kryddor. Smakvanorna kunde därför skilja sig även inom samma bygd. Isof: kyndel i matminnen från Indals-Liden 1935.

Kyndeln framträder här genom vardagens och årets återkommande måltider. Uppteckningarna ger växten en plats i levt liv som en botanisk förteckning ensam inte kan förmedla. Isof: kyndel i matminnen från Indals-Liden 1935.

Konkurrensen med mejram

Pehr Boierth skrev i Kryddor och kryddodling från 1919 om kyndel under namn som korvört, pepparört och kynnel. Han beskrev mejram och kyndel som gamla konkurrenter bland soppkryddorna och menade att mejramens mildare smak hade gett den ett försprång. Pehr Boierth 1919: kyndelns smak och äldre namn.

Boierth kopplade också den tyska benämningen Bohnenkraut till kyndelns plats i bönrätter. Hans text berättar om smak och namnskick vid 1900-talets början. Den behöver läsas som en tidsbunden författares beskrivning, med en annan syn på både kryddodling och medicinsk säkerhet än dagens. Pehr Boierth 1919: kyndelns smak och äldre namn.

En krydda i långväga trädgårdsnätverk

Kyndelns historia sträcker sig även över Atlanten. National Park Service räknar sommarkyndel till växterna i underlaget om Fort Vancouvers trädgård under Hudson’s Bay Companys tid på 1800-talet. För arten hänvisas till en fröleverans från Gordon & Forsythe till York Factory. National Park Service: sommarkyndel vid Fort Vancouver.

Förteckningen visar hur välbekanta köksväxter ingick i långa handels- och försörjningskedjor. Samtidigt förklarar myndigheten att historiska namn ofta är mindre precisa än dagens sortnamn. En modern visningsträdgård kan återspegla periodens växtvärld utan att varje odlad sort är säkert belagd i originalmaterialet. National Park Service: sommarkyndel vid Fort Vancouver.

Ett kliniskt försök med en särskild munprodukt

Ett iranskt försök publicerat 2012 omfattade 80 personer med inflammation i munslemhinnan under helprotes. Forskarna jämförde en särskild gel med eterisk olja av Satureja hortensis med placebo. Båda grupperna fick också råd om proteshygien. Originalförsök 2012: kyndelprodukt vid protesstomatit.

Författarna rapporterade mindre rodnad och färre kolonier av Candida i gruppen med kyndelprodukten. Undersökningen var kort och jämförde inte produkten med ett etablerat svampläkemedel. Den kan inte fastställa långsiktig effekt eller förebyggande av återfall. Personer med bland annat diabetes eller nedsatt immunförsvar ingick inte. Originalförsök 2012: kyndelprodukt vid protesstomatit.

Stark kryddlukt var ett klagomål i försöket och kan också ha gjort det lättare att ana vilken produkt deltagarna fick. Studien finansierades av Isfahan University of Medical Sciences. Resultaten gäller försöksprodukten och ger ingen anvisning om kyndel eller eterisk olja för egen munbehandling. Originalförsök 2012: kyndelprodukt vid protesstomatit.

Hur protes, Candida och rodnad kan hänga ihop

En tandprotes ger mikroorganismer en fast yta där de kan fästa och bilda en biofilm, en sammanhängande beläggning av bakterier och jästsvampar. Candida kan ingå i en sådan beläggning. En studie av personer med och utan protesstomatit fann fler svampkolonier hos gruppen med inflammation, men en samtidig förekomst visar inte ensam vad som orsakade besvären. Originalstudie: protes, Candida och slemhinneinflammation.

Rodnaden vid protesstomatit är ett tecken på inflammation i slemhinnan som ligger mot protesen. Forskarna beskriver flera möjliga bidrag: svampkolonisation, protesens passform och mekaniska belastning, mun- och proteshygien, salivflöde samt kroppens försvar. Sambanden är inte helt klarlagda, och därför kan varken mängden Candida eller graden av rodnad ensam ange hela orsaken. Originalstudie: protes, Candida och slemhinneinflammation.

Det förklarar varför försöket från 2012 mätte både rodnad och svampkolonier som skilda utfall. Att båda minskade i produktgruppen är förenligt med en påverkan på flera led, men försöket isolerade inte en bestämd biologisk kedja. Båda grupperna fick hygienråd, uppföljningen var kort och studien visar inte vilken betydelse förändringarna har över längre tid eller vid återfall. Originalstudie: protes, Candida och slemhinneinflammation.

Blodfetter och blodsocker är skilda utfall

En studie publicerad på nätet 2016 undersökte en produkt av sommarkyndel hos personer med metabolt syndrom. Sextio deltagare lottades till två grupper och 47 ingick i slutanalysen efter tio veckor. LDL-kolesterol, triglycerider, det lägre blodtrycksvärdet och en inflammationsmarkör förbättrades jämfört med placebo. Originalartikelns korrektur: kyndel vid metabolt syndrom.

Däremot sågs ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan grupperna i fasteblodsocker, det högre blodtrycksvärdet, totalkolesterol eller HDL-kolesterol. Ett litet försök med blodmarkörer visar inte att hjärtinfarkt, diabetes eller andra följdsjukdomar förebyggs. Originalartikelns korrektur: kyndel vid metabolt syndrom.

Den tillgängliga originaltexten är ett korrektur. Där rapporteras också en allergisk hudreaktion och två fall av magirritation. Bortfallet och den korta studietiden begränsar säkerhetsbedömningen. Studien fick stöd från Shiraz University of Medical Sciences. Originalartikelns korrektur: kyndel vid metabolt syndrom.

I ett annat försök från 2024 rapporterades förbättrade blodsockervärden hos personer med typ 2-diabetes. Där undersöktes Satureja khuzestanica, en annan art. Resultatet kan inte tillskrivas sommarkyndel. Originalförsök 2024: en annan Satureja-art vid diabetes.

Laboratoriefynd behöver förbli laboratoriefynd

I en studie från 2019 jämfördes eterisk olja och ett annat extrakt av sommarkyndel i laboratoriet. Materialen gav olika resultat i tester med mikroorganismer och cellodlingar, däribland melanomceller. Skillnaden visar att valet av undersökt material spelar roll. Originalstudie 2019: kyndelextrakt i laboratoriet.

En påverkan på cancerceller i en odlingsskål innebär inte att en växt behandlar cancer hos människor. Inte heller kan en viss cellmodell fastställa säkerhet under graviditet, vid långvarig användning eller tillsammans med läkemedel. Originalstudie 2019: kyndelextrakt i laboratoriet.

Graviditet, amning och eteriska oljor

Läkemedelsboken beskriver växtbaserade läkemedel som otillräckligt studerade under graviditet och amning och avråder generellt när tillräckliga säkerhetsdata saknas. Den bedömningen gäller läkemedelsanvändning. Historiska matkryddor och koncentrerade produkter ska inte behandlas som samma slags exponering. Läkemedelsboken: växtbaserade läkemedel vid graviditet och amning.

Eteriska oljor kan enligt Giftinformation orsaka bland annat kräkningar, hosta, andningsbesvär och medvetandepåverkan. Vid misstänkt förgiftning nås Giftinformation på 010-456 67 00. Vid akut läge: ring 112 och begär Giftinformation. Giftinformation: eteriska oljor och svensk akutkontakt.

Sår och sveda i munnen kan ha flera orsaker

1177 rekommenderar kontakt med vårdcentral vid bland annat svårigheter att äta, sår som varat mer än två veckor, återkommande sår eller uttalad sveda. Vid misstänkta problem med tänder eller tandprotes bör en tandläkare bedöma besvären. Sjukvårdsrådgivning nås på 1177. 1177: när sår och sveda i munnen behöver bedömas.

Rodnad eller sveda kan bero på svamp, skav eller andra förändringar i slemhinnan. Det kliniska försöket med kyndelprodukten omfattade ett bestämt tillstånd och ersätter inte en sådan bedömning. 1177: när sår och sveda i munnen behöver bedömas.

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.