Kransborre

En växt med tydliga blomkransar

Kransborre, Marrubium vulgare L., är en flerårig växt i familjen Lamiaceae. Linné publicerade artnamnet 1753. Kew anger ett naturligt utbredningsområde som omfattar Europa, Makaronesien och Medelhavsområdet österut till centrala Himalaya. Kew: kransborrens artnamn och utbredning.

Stjälk och blad är tätt vitfiltiga. De breda, äggrunda bladen har skrynklig yta och oregelbundna, trubbiga tänder. Blommorna är små och vita, med över- och underläpp, och sitter i täta samlingar i bladvecken. Fodret har tio taggiga tänder. Flora Helvetica: blad, blomkransar och foder.

Kransborre, vitandorn och andra namn

Elias Fries beskriver i Kritisk ordbok öfver svenska växtnamnen från 1880 de klotrunda blomkransarna kring stjälken. Beskrivningen visar hur det svenska namnet anknyter till växtens utseende. Han hänvisar också vidare till andorn. Elias Fries 1880: namnet kransborre.

Under andorn skiljer Fries mellan flera växter. Vitandorn är kransborre, svartandorn är bonässla och vattenandorn är strandklo. Han beskriver namnbruket som påverkat av tyskan. Ett äldre ord som andorn behöver därför läsas i sitt sammanhang för att rätt växt ska kunna identifieras. Elias Fries 1880: andorn är flera namn.

Andorn hos Linné

I Linnés redogörelse över svenska medicinalväxter från 1741 står andorn under namnet Marrubium album. Växten anges förekomma vid byar och städer. När H. O. Juel publicerade redogörelsen 1927 identifierade han den med Marrubium vulgare. H. O. Juel 1927: Linnés andorn från 1741.

Förteckningen visar att kransborre hörde till den äldre svenska medicinalväxtvärlden. Den berättar också om en miljö nära människans bostäder. Däremot är den varken ett bevis för medicinsk effekt eller en aktuell karta över artens förekomst. H. O. Juel 1927: Linnés andorn från 1741.

Från odlad ört till ett problem i amerikanska nationalparker

National Park Service beskriver hur kransborre tidigare odlades i stor omfattning för konfekt och hostpastiller. Det engelska namnet white horehound lever kvar i denna historia. Att växten ingick i sådana produkter säger något om smak och tradition, men fastställer inte deras behandlingsnytta. National Park Service: kransborre, konfekt och hostpastiller.

I Pinnacles nationalpark beskrivs kransborre som en införd odlingsväxt som sprider sig i störda miljöer. Växtdelar med frön kan följa med djurs päls och människors kläder. Parkens egen förvaltning har arbetat med att begränsa arten sedan slutet av 1980-talet. National Park Service: kransborre i Pinnacles.

Naturvårdsfrågan beror därmed på platsen. I en amerikansk nationalpark kan arten hota annan växtlighet, medan den i Sverige omfattas av fridlysning. Samma art kan behöva bedömas på olika sätt i olika ekosystem. National Park Service: kransborre i Pinnacles. Artskyddsförordningen: kransborre är fridlyst.

Fridlyst i Sverige

Kransborre är fridlyst i hela landet enligt artskyddsförordningens 8 § och bilaga 2. Vilda exemplar får inte plockas, grävas upp eller på annat sätt tas bort eller skadas. Skyddet omfattar också frön och andra delar. Uppgiften är kontrollerad mot den lydelse som gäller den 9 september 2026. Artskyddsförordningen: kransborre är fridlyst.

Bitterämnen och botanisk identitet

Marrubiin hör till de ämnen som förknippas med kransborrens bitterhet. EMA:s utredningsrapport skiljer kransborre från flera liknande växter och betonar att myndighetens monografi gäller just Marrubium vulgare. Varken ett närliggande namn eller en liknande doft räcker för att föra över en bedömning till en annan art. EMA 2013: art, bitterämnen och kliniska begränsningar.

Vad den europeiska bedömningen betyder

EMA:s kommitté för växtbaserade läkemedel har bedömt vissa kransborreprodukter inom ramen för traditionell användning vid hosta i samband med förkylning, lindriga dyspeptiska besvär och tillfällig aptitförlust. Dyspeptiska besvär omfattar här bland annat uppblåsthet och gaser. EMA: svensk sammanfattning av traditionell användning.

Bedömningen bygger på dokumenterad långvarig användning och rimligheten i de traditionella användningsområdena. EMA anger samtidigt att beläggen från kliniska prövningar är otillräckliga. Monografin stödjer nationella myndigheters produktbedömningar; den är inte ett generellt godkännande av varje produkt som bär växtens namn. EMA: svensk sammanfattning av traditionell användning.

En ny genomgång gav ingen ändrad monografi

År 2022 avslutade EMA en genomgång av ny litteratur från perioden 2012–2021. Myndigheten identifierade 46 nya referenser och bedömde att ingen motiverade en ändring av monografin. De farmakologiska egenskaper som diskuterades i de relevanta översikterna byggde huvudsakligen på prekliniska undersökningar. EMA 2022: beslut efter genomgång av ny litteratur.

I genomgången fanns också en spontanrapport om ett hematom hos en person som samtidigt tog andra läkemedel. EMA bedömde att rapporten inte gav någon ny säkerhetssignal. Det betyder inte att alla risker var uteslutna, utan att just detta rapporterade förlopp inte motiverade en ändring. EMA 2022: beslut efter genomgång av ny litteratur.

Diabetesförsöket från 2004

Ett mexikanskt försök omfattade 43 personer med typ 2-diabetes och otillräcklig kontroll trots vanlig behandling. Deltagarna lottades till två växtprodukter: 21 till kransborre och 22 till Cecropia obtusifolia. Deras befintliga diabetesbehandling fortsatte. Studien var dubbelblind och pågick under tre veckor. Originalförsök 2004: två växter vid typ 2-diabetes.

I kransborregruppen förändrades fasteblodsockret endast marginellt. Den större förändringen i den andra gruppen får inte tillskrivas kransborre. Eftersom båda grupperna fick en växtprodukt saknades också en placebogrupp som kunde visa hur värdena hade utvecklats utan ett sådant tillägg. Originalförsök 2004: två växter vid typ 2-diabetes.

Originalartikelns sammanfattning ger således inget tydligt stöd för kransborre som diabetesbehandling. Fulltexten och studiens finansieringsuppgifter har inte kunnat granskas här. Originalförsök 2004: två växter vid typ 2-diabetes.

EMA:s rapport beskriver milda, övergående besvär i försöket, bland annat illamående, muntorrhet och yrsel. Deltagarna använde samtidigt diabetesläkemedel som kan ge vissa av dessa symtom, vilket begränsar möjligheten att avgöra vad som orsakade dem. EMA 2013: art, bitterämnen och kliniska begränsningar.

Positiva djurfynd är en annan sorts kunskap

En originalstudie från 2024 rapporterade minskade inflammationstecken i flera djurmodeller. Ett undersökt kransborreextrakt påverkade bland annat svullnad och smärtkänslighet hos råttor med framkallad ledinflammation. Resultaten är intressanta för fortsatt forskning, men prövar inte behandling av reumatoid artrit hos människor. Originalstudie 2024: inflammation i djurmodeller.

Möjlig påverkan på läkemedelsomsättning

I en laboratoriestudie från 2022 undersöktes 30 växtmaterial. Kransborre hörde till de material som ökade aktiviteten hos två enzymsystem som deltar i omsättningen av läkemedel. Forskarna framhöll att den kliniska betydelsen behövde undersökas vidare. Originalstudie 2022: möjlig påverkan på läkemedelsomsättning.

Fyndet ger därför en anledning att studera möjliga interaktioner. Det räcker inte för att slå fast att en viss läkemedelskombination påverkas hos en patient, eller för att ange hur stor en sådan påverkan skulle vara. Originalstudie 2022: möjlig påverkan på läkemedelsomsättning.

Hur en cells reglering kan ändra läkemedelsomsättningen

PXR och AhR är proteiner som hjälper cellen att känna av främmande ämnen och styra vilka gener som ska vara aktiva. När de aktiveras kan cellen öka tillverkningen av bland annat CYP3A4 och CYP1A2. Dessa CYP-enzymer är omvandlingsproteiner som medverkar när kroppen bryter ned många läkemedel och andra ämnen. Originalstudie 2022: möjlig påverkan på läkemedelsomsättning.

I laboratoriestudien aktiverade kransborrematerialet både regleringssystemen och ökade aktiviteten hos de två CYP-enzymerna i cellbaserade test. Om samma sak sker i en människa kan ett läkemedel i princip omvandlas snabbare, men följden beror på vilket läkemedel det är. En lägre halt av ursprungsämnet, en förändrad mängd aktiv nedbrytningsprodukt och en klinisk effekt är tre olika steg. Originalstudie 2022: möjlig påverkan på läkemedelsomsättning.

Försöket var en sållning av extrakt från 30 växtmaterial, inte en studie av patienter som tog en viss kransborreprodukt tillsammans med ett visst läkemedel. Det identifierar en möjlig biologisk väg men visar inte om tillräckliga nivåer uppnås i kroppen, vilket ämne i materialet som drev signalen eller hur stor en faktisk läkemedelsförändring skulle bli. Forskarna anger därför själva att den kliniska betydelsen behöver prövas vidare. Originalstudie 2022: möjlig påverkan på läkemedelsomsättning.

Upplevd förbättring är inte en prövad cancereffekt

En marockansk intervjuundersökning från 2025 omfattade 508 personer som fick cytostatika. Kransborre var en av de oftast nämnda växterna. Undersökningen kartlade bruk och upplevelser; den var inget behandlingsförsök. Originalundersökning 2025: växtbruk bland cancerpatienter.

Deltagarnas uppgifter om förbättring eller biverkningar gällde dessutom flera olika växter. Dessa uppgifter kan inte göras om till en procentsiffra för kransborrens effekt. Studien visar främst att samtal om växtprodukter är relevanta även när en patient redan får medicinsk behandling. Originalundersökning 2025: växtbruk bland cancerpatienter.

Tydliga säkerhetsgränser

EMA:s monografi anger bland annat allergi mot växten eller andra kransblommiga växter, stopp eller inflammation i gallvägarna, leversjukdom och tarmvred som hinder för användning av de bedömda produkterna. Vid gallsten, andra gallbesvär eller aktivt magsår behövs läkarbedömning. EMA:s monografi: sjukdomar och grupper där säkerheten begränsar.

Monografin avråder också från användning under graviditet och amning och till barn under tolv år, eftersom tillräckligt säkerhetsunderlag saknas. Dessa gränser ska inte läsas som ett besked om att andra grupper alltid kan använda växten utan risk. EMA:s monografi: sjukdomar och grupper där säkerheten begränsar.

Hosta som behöver bedömas

Enligt 1177 bör hosta som inte avtar efter mer än fyra veckor bedömas på vårdcentral. Hosta tillsammans med tung andning eller smärta i bröstkorgen vid djup inandning kräver snabbare vårdkontakt. Vid mycket svåra andningsbesvär: ring 112. 1177: hosta och när vården behövs.

Vid misstänkt förgiftning nås Giftinformation på 010-456 67 00. Vid akut läge: ring 112 och begär Giftinformation. Växtens långa historia ersätter inte en bedömning av nya eller förvärrade symtom. Giftinformation: svenska kontaktvägar vid förgiftning.

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.