En slingerväxt med kotteliknande samlingar

Humle, Humulus lupulus, är en flerårig klätterväxt i familjen hampaväxter, Cannabaceae. Kew anger dess naturliga utbredning från Europa till Sibirien och norra Iran samt i Marocko. De sträva bladen är vanligen handflikiga. Små hakar på stjälken bidrar till att växten håller sig fast vid sitt stöd. Kew om humle och Lindmans botaniska beskrivning.

Han- och honblommor finns på skilda plantor. Det som kallas humlekottar utvecklas från honblomställningarna och består av överlappande, bladliknande delar. De är inte kottar av samma slag som hos en gran. Där finns också de gula körtlar som förknippas med humlens bitterämnen. Denna byggnad hjälper till att förklara varför just honplantornas kotteliknande samlingar har blivit centrala i växtens brukshistoria. Lindman, avsnittet Humle.

Gårdarnas humle och kronans krav

Humleodling var under lång tid en angelägenhet också för staten. I Bilder ur Nordens Flora återger C.A.M. Lindman hur 1734 års lag krävde humlegårdar med tvåhundra stänger. Hans text visar hur odlingskrav, beskattning och ölförsörjning hörde samman. Den ger samtidigt en bild av en senare tid, då svensk odling hade minskat och bryggerierna hämtade mycket humle från Tyskland. Lindmans historiska översikt.

Den norrländska historien är mer omfattande än äldre översikter ibland antyder. Erik de Vahl undersökte 2023 bland annat kartor från sent 1600-tal, folklivsuppteckningar och fotografier från Ångermanland. Av 138 byar som kunde identifieras i kartmaterialet hade 108 belägg för humleodling. Humlegårdarna låg ofta centralt i gårdsmiljön.

Studien tar sin utgångspunkt i drottning Kristinas brev från 1647. Bönder som hade svårt att betala sin skatt i humle fick då möjlighet att lämna andra varor. Ett sådant uppskov betyder inte att odlingen upphörde. Källorna visar både fortsatt husbehovsodling och hur humlen senare blev en prydnadsväxt kring bostäderna. De Vahls historiska undersökning.

Ännu levande plantor kan föra denna historia vidare. SLU beskriver hur humlen som bevaras under namnet ’Böle’ samlades in på Ön i Umeå, nära gårdslägen som syns på en karta från 1709. Namnet och växtplatsen är inte helt samma sak: sortnamnet följde med genom senare spridning. Bevarandet handlar här om ett odlat kulturarv, inte om att gamla plantor skulle ha bättre medicinsk effekt. SLU om humlen ’Böle’.

Från kunglig trädgård till stadspark

Humlegården i Stockholm anlades 1619 av Gustav II Adolf. Där fanns humle, köksväxter och frukt för hovets behov. Drottning Kristinas lindalléer och senare tiders nöjesliv förändrade platsen, innan den utvecklades till den offentliga park som omger Kungliga biblioteket. Namnet bevarar minnet av en produktiv trädgård mitt i det som blev en storstad. Kungliga biblioteket om Humlegårdens historia.

Äldre läkedom föreställde sig fler verkningar

I Nicholas Culpepers örtabok förs humlen till planeten Mars. Han förknippar den med lever, mjälte, urinvägar och föreställningar om att rena blodet. Detta tillhör en medicinsk världsbild där astrologi och läran om kroppsvätskor gav förklaringar till sjukdom och läkning. Att humlen hade sådana tillskrivna egenskaper visar hur brett den kunde förstås i sin samtid; det visar inte att påståendena var riktiga. Culpeper, avsnittet Hops.

Traditionell användning för oro och sömn

EMA:s monografi från 2014 gäller traditionell användning vid lindriga symtom på psykisk stress och som hjälp för sömnen. Det innebär att långvarig användning ligger till grund för bedömningen, inte att kliniska studier har fastställt effekten. I mars 2025 bedömde myndighetens kommitté att monografin inte behövde revideras. EMA:s monografi och uppföljningen från 2025.

En pilotstudie från 2017 undersökte humleextrakt hos unga vuxna som rapporterade lindriga symtom på stress, ångest och nedstämdhet. Av 42 deltagare fullföljde 36. Självskattningarna förbättrades mer med extraktet än med placebo, medan morgonkortisol inte förändrades. EMA uppmärksammade både det lilla underlaget och brister i beskrivningen av extraktet. Resultaten fastställer inte en behandling för diagnostiserad depression eller ångestsjukdom. Kyrou och medarbetare, 2017 och EMA:s granskning av studien.

GABA-receptorn, kloridströmmen och humulon

GABA är en av hjärnans viktigaste dämpande signalsubstanser. När GABA binder till en GABA-A-receptor öppnas en kanal i nervcellens membran. Kloridjoner kan då röra sig genom kanalen, vilket vanligen gör cellen svårare att aktivera. En förstärkt GABA-A-signal kan därför ge en biologiskt rimlig väg till mindre nervcellsaktivitet, dåsighet och förändrad sömn. Den grundkedjan säger ännu inget om huruvida ett humlepreparat förbättrar sömnen hos människor.

I en laboratoriestudie från 2020 undersöktes humulon, ett av humlens alfasyraämnen. Forskarna använde mänskliga njurceller som hade försetts med en bestämd variant av GABA-A-receptorn och mätte jonströmmen genom cellmembranet. Humulon förstärkte den ström som GABA utlöste. Ämnet fungerade därmed som en positiv allosterisk modulator: det band på ett annat ställe än GABA och gjorde receptorns svar på GABA starkare, utan att ersätta signalsubstansen. Benkherouf och medarbetare, 2020.

Samma studie prövade också receptorer i membran från råtthjärna och beteende hos möss. I vissa membranförsök förstärkte etanol humulonets påverkan på GABA-A-systemet. Hos mössen förlängde humulon sömn som hade framkallats av pentobarbital eller etanol, och den högre prövade mängden minskade rörelseaktiviteten. Dessa försök knyter samman receptor, nervcellsdämpning och sederingsliknande beteende, men de använde isolerat humulon och försöksmodeller som inte motsvarar en klinisk sömnstudie.

Växtens honblomställning, ett humleextrakt, renat humulon och en kombination av humle och vänderot är olika undersökningsmaterial. Studien fastställde inte vilken humulonhalt eller hjärnexponering som uppstår efter de produkter som har testats på människor. Den visar inte heller att receptorpåverkan ger en varaktig förbättring av sömnproblem. Att alkohol förstärkte delar av signalen i laboratoriet är i stället förenligt med försiktighet kring samtidig dåsighet; det är ingen användningsanvisning.

Sömnstudierna gäller ofta flera växter

I en studie från 2005 med 184 vuxna jämfördes en kombination av vänderot och humle, ett annat sömnmedel och placebo. Vissa subjektiva mått och livskvalitet förbättrades, men många jämförelser visade ingen säkerställd skillnad. Den nattliga laboratoriemätningen fann ingen gruppskillnad i måtten på sömnens kontinuitet. Morin och medarbetare, 2005.

En mindre studie från 2025 av kombinationen Ze 91019 hade främst till uppgift att pröva om studieupplägget fungerade. Fyrtio deltagare fullföljde. En undersökande analys visade omkring 22 minuter längre sömn per natt med kombinationen än med placebo, mätt med ett aktivitetsarmband. Kognitiva test och de psykologiska skattningarna visade däremot ingen säkerställd förbättring. Tillverkaren finansierade studien och flera författare var anställda där. Resultatet är intressant, men kan varken tillskrivas humle ensam eller jämställas med en stor bekräftande sömnstudie. Studien av Ze 91019, 2025.

Klimakteriebesvär och östrogenliknande ämnen

Ämnet 8-prenylnaringenin, förkortat 8-PN, har östrogenliknande aktivitet. Det har väckt intresse för särskilda humleextrakt vid klimakteriebesvär. I en studie med 67 kvinnor var ett av extraktalternativen bättre än placebo för ett samlat symtommått efter sex veckor, men skillnaden var inte säkerställd efter tolv veckor. Heyerick och medarbetare, 2006.

En överkorsningsstudie med 36 kvinnor gav vissa positiva resultat vid en senare tidpunkt, men den samlade beräkningen av behandlingseffekten var inte statistiskt säkerställd. En annan studie med 120 kvinnor fann tydligare förbättringar av klimakteriesymtom och värmevallningar. Studierna ger därmed både lovande och osäkra fynd. Skillnader i extrakt och upplägg gör en allmän slutsats om ”humle mot klimakteriet” för grov. Erkkola och medarbetare, 2010 och Aghamiri och medarbetares studie.

I en studie från 2023 med 100 kvinnor med nedsatt bentäthet gav ett 8-PN-standardiserat extrakt ingen säkerställd förbättring av bentätheten i ländryggen, studiens huvudsakliga utfall. Ett separat mått på andelen kvinnor som förbättrade hela kroppens bentäthet gav ett positivt resultat. Det är inte belägg för att humle förebygger frakturer. Studien finansierades av Givaudan. Studien om bentäthet, 2023.

Nyare forskning om kroppsvikt

En studie publicerad 2026 undersökte ett särskilt bitterämnesextrakt som tillägg till livsstilsråd hos personer med övervikt eller obesitas. Av 150 randomiserade deltagare fullföljde 128 och ingick i slutanalysen. Extraktgruppen minskade mer i vikt under 24 veckor. Kroppssammansättningen uppskattades med elektrisk impedansmätning, vilket medför osäkerhet kring hur förändringen fördelades mellan fett och muskler. Magbesvär förekom. Studien hade finansiering från företaget Calocurb och ett offentligt forskningsinstitut med ekonomiska intressen i extraktet. Resultatet gäller detta material och upplägg; det visar inte att vanlig humle har samma effekt. Studien av bitterämnesextraktet, 2026.

Säkerhet och svensk vård

Humlepreparat kan påverka vakenheten. EMA anger att den som påverkas inte ska köra bil eller använda maskiner. Monografin avråder från användning under graviditet och amning på grund av otillräckliga data; användning till barn under tolv år är inte etablerad. Överkänslighet är en annan begränsning. EMA:s säkerhetsavsnitt.

Kontakt med växtmaterialet har orsakat hud- och luftvägsreaktioner. EMA:s bedömningsrapport beskriver också att förstärkt dåsighet tillsammans med lugnande läkemedel eller alkohol är teoretiskt möjlig, men otillräckligt kliniskt undersökt. Långtidssäkerhet för extrakt med östrogenliknande ämnen kan inte förutsättas utifrån korta studier, särskilt vid hormonberoende sjukdom. EMA:s bedömningsrapport, säkerhetsavsnitten.

I Sverige rekommenderar 1177 vårdkontakt när sömnproblemen kvarstår trots förändringar som syftar till bättre sömn. Långvariga besvär som försämrar vardagen behöver få sin orsak bedömd. Humlens historia kan berätta mycket om människors sökande efter ro, men ersätter inte en sådan bedömning. 1177 om sömnsvårigheter.

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.

Källor

  1. Kew om humle
  2. Lindmans botaniska beskrivning
  3. De Vahls historiska undersökning
  4. SLU om humlen ’Böle’
  5. Kungliga biblioteket om Humlegårdens historia
  6. Culpeper, avsnittet Hops
  7. EMA:s monografi
  8. uppföljningen från 2025
  9. Kyrou och medarbetare, 2017
  10. Morin och medarbetare, 2005
  11. Studien av Ze 91019, 2025
  12. Heyerick och medarbetare, 2006
  13. Erkkola och medarbetare, 2010
  14. Aghamiri och medarbetares studie
  15. Studien om bentäthet, 2023
  16. Studien av bitterämnesextraktet, 2026
  17. EMA:s bedömningsrapport, säkerhetsavsnitten
  18. 1177 om sömnsvårigheter
  19. Benkherouf och medarbetare om humulon och GABA-A-receptorn, 2020