Hjärtstilla

En flerårig växt med flikiga blad

Hjärtstilla, Leonurus cardiaca L., hör till familjen Lamiaceae. Linné publicerade artnamnet 1753. Kew anger ett naturligt utbredningsområde från Europa till Iran. Arten är flerårig och har en upprätt växtform. Kew: hjärtstillans artnamn och utbredning.

De nedre bladen är breda och har flera tydliga flikar. Högre upp på stjälken blir bladen smalare och mindre delade. Blommorna sitter i bladvecken, med tätare samlingar mot toppen. De har en hårig, hjälmformig överläpp och en treflikig underläpp. Färgen är ljust purpurröd till rosa. Flora Helvetica: hjärtstillans blad och blommor.

Hjärtstilla och hjärtsprångsgräs

Svenska Akademiens ordbok förbinder hjärtstilla med det äldre namnet hjärtsprångsgräs. Ordboken förklarar detta namn genom växtens historiska samband med besvär som kallades hjärtsprång. Där finns ett litteraturbelägg från 1638 för det äldre namnet och ett från 1865 för hjärtstilla. SAOB: hjärtstilla och hjärtsprångsgräs.

Språkhistorien visar hur en växt kunde få namn efter den lindring människor förknippade med den. Den säger däremot inte att hjärtsprång motsvarar en enda modern diagnos. Inte heller kan namnet i sig avgöra om växten påverkar en viss hjärtsjukdom. SAOB: hjärtstilla och hjärtsprångsgräs.

Cardiaca i Linnés förteckning

I Linnés redogörelse över svenska medicinalväxter från 1741 finns växten upptagen som Cardiaca. H. O. Juel identifierar den med Leonurus cardiaca när han publicerar redogörelsen 1927. Det är ett konkret belägg för hjärtstillans plats i den äldre svenska medicinalväxtlitteraturen. H. O. Juel 1927: Cardiaca i Linnés förteckning från 1741.

Äldre namn behöver läsas tillsammans med botaniska uppgifter och senare identifieringar. Samma vardagsnamn kan ha knutits till olika växter över tid. Juels kommentar hjälper därför till att förstå vilken art just denna post avser, utan att förteckningens medicinska anseende blir ett nutida effektbevis. H. O. Juel 1927: Cardiaca i Linnés förteckning från 1741.

Karlfeldts hjärtstilla

Erik Axel Karlfeldt gav hjärtstilla en egen dikt i Flora och Pomona från 1906. Växten står där nära stugan medan sommaren övergår i höst. Orden ”hjärtstilla, smärtstilla” förenar växtnamnet med en längtan efter lindring. Erik Axel Karlfeldt: Hjärtstilla.

Dikten kan läsas som ett sökande efter tröst efter starka och smärtsamma erfarenheter. Men trösten är inte självklar: mot slutet framträder också tvivel på blommornas förmåga att lindra. Det är en poetisk bild av mänsklig erfarenhet, med en levande växt som utgångspunkt. Erik Axel Karlfeldt: Hjärtstilla.

I Botaniska trädgårdens presentation vid Uppsala universitet möts växtens odlingshistoria och dess litterära liv. Hjärtstilla finns där bland medicinalväxterna i köksträdgården. Placeringen bevarar ett kulturhistoriskt sammanhang; den innebär inte att alla växter i denna del av trädgården är matväxter. Uppsala universitet: hjärtstilla i Botaniska trädgården.

Motherwort kan avse olika växter

Det engelska namnet motherwort förekommer i hjärtstillans historia. I forskningslitteraturen används liknande namn även för andra arter. Särskilt viktigt är att skilja europeisk hjärtstilla från den asiatiska art som länge kallats Leonurus japonicus. Uppsala universitet: hjärtstilla i Botaniska trädgården. Kew: den andra arten bakom Leonurus japonicus.

Kew för numera den senare arten till Paraleonurus japonicus, med en namnändring publicerad 2024. Det är en annan art än Leonurus cardiaca. Äldre studier behåller sina ursprungliga artnamn, men deras resultat får inte flyttas mellan arterna bara för att båda benämns motherwort. Kew: den andra arten bakom Leonurus japonicus.

Vad EMA har bedömt

EMA:s kommitté för växtbaserade läkemedel har bedömt vissa hjärtstillaprodukter inom ramen för traditionell användning vid nervös spänning och nervöst betingade hjärtbesvär, exempelvis hjärtklappning. Ett uttryckligt villkor är att läkare först har uteslutit allvarlig sjukdom. EMA: traditionell användning och otillräckligt kliniskt underlag.

Bedömningen bygger på långvarig användning. EMA anger att det kliniska underlaget är otillräckligt för säkra slutsatser om effekten. Monografin är ett underlag för nationella myndigheters prövning av bestämda produkter, inte ett generellt godkännande av varje produkt eller växtmaterial som kallas hjärtstilla. EMA: traditionell användning och otillräckligt kliniskt underlag.

Patientstudien från 2011

En öppen pilotstudie omfattade 50 personer med högt blodtryck, oro och sömnbesvär. Under 28 dagar följdes deras symtom och mätvärden vid användning av ett särskilt oljeextrakt. Forskarna rapporterade förbättringar i flera mått, men studien saknade kontrollgrupp och blindning. Originalstudie 2011: 50 patienter med högt blodtryck.

Därmed går det inte att avgöra hur mycket av förändringen som berodde på produkten, förväntningar, naturlig variation eller andra omständigheter. Författarna uppgav dessutom att de inte observerade någon effekt mot hjärtrytmrubbningar. Tio deltagare rapporterade något långsammare reaktioner. Originalstudie 2011: 50 patienter med högt blodtryck.

Författarna uppgav att arbetet saknade finansiellt stöd, men att tillverkaren Farmagen hade tillhandahållit produkten. De deklarerade inga intressekonflikter. Produktbidraget och studiens begränsade upplägg hör till bedömningen av resultatets tillförlitlighet. Originalstudie 2011: 50 patienter med högt blodtryck.

Samma växt betyder inte samma produkt

När EMA granskade den nya litteraturen 2019 framhöll myndigheten att pilotstudien gällde ett oljeextrakt som skilde sig från de produkter monografin omfattade. Resultaten kunde därför inte utan vidare överföras till monografins bedömning. EMA 2019: produktavgränsning och avvikande mening.

En avvikande mening om hjärtsymtom

EMA:s kommitté beslutade 2019 med majoritet att inte ändra monografin. Fyra ledamöter ansåg att en ändring behövdes. En av dem, H. Pinto Ferreira, efterlyste särskilda varningar kring hjärtindikationen för att förebygga felaktigt bruk som kunde hota hälsa och liv. EMA 2019: produktavgränsning och avvikande mening.

Invändningen är en del av myndighetens dokumenterade bedömning. Den är inte ett domstolsavgörande eller ett allmänt förbud mot att beskriva växten. För läsaren understryker den varför hjärtsymtom måste bedömas medicinskt och varför ett traditionellt användningsområde inte kan fungera som egen diagnos. EMA 2019: produktavgränsning och avvikande mening.

Hjärtvävnad i laboratoriet

I en originalstudie publicerad 2010 påverkade vissa hjärtstillaextrakt elektriska strömmar i isolerade djurhjärtan och cellmodeller. Undersökningen rörde bland annat jonkanaler som är viktiga för hjärtats elektriska aktivitet. Det var ingen behandling av patienter. Originalstudie 2010: hjärtvävnad och elektriska signaler.

Sådana fynd kan bidra till förståelsen av möjliga verkningsmekanismer. De visar samtidigt varför en biologiskt aktiv växt inte bör beskrivas som verkningslös eller automatiskt ofarlig. Fynden fastställer däremot inte någon säker eller effektiv behandling av hjärtrytmrubbningar hos människor. Originalstudie 2010: hjärtvävnad och elektriska signaler.

Hur jonkanaler bidrar till hjärtats rytm

En hjärtmuskelcell ändrar sin elektriska laddning när jonkanaler i cellens yta släpper igenom laddade partiklar. Den korta förändringen kallas en aktionspotential. Olika jonströmmar hjälper signalen att starta, utlösa sammandragning och sedan återställa cellen inför nästa slag. Originalstudie 2010: hjärtvävnad och elektriska signaler.

I laboratoriestudien minskade det förfinade hjärtstillaextraktet kalciumströmmen I_Ca,L och den repolariserande kaliumströmmen I_Kr. Det ändrade också tidsförloppet för I_f, en ström som medverkar när pacemakerceller långsamt bygger upp nästa elektriska impuls. En separat studie av celler från en mänsklig sinusknuta visade att I_f finns där och bidrar till rytmbildningen. Originalstudie 2010: hjärtvävnad och elektriska signaler. Originalstudie 2007: pacemakerström i människans sinusknuta.

När flera strömmar påverkas samtidigt kan både signalens längd, återställning och tid till nästa impuls förändras. Det ger ingen enkel riktning som kan översättas till nytta eller säkerhet. Försöken gällde ett särskilt förfinat extrakt i isolerade djurhjärtan och cellmodeller, medan den mänskliga studien undersökte I_f utan hjärtstilla. De visar en möjlig biologisk väg men fastställer inte en behandling eller dos för en patient. Originalstudie 2010: hjärtvävnad och elektriska signaler. Originalstudie 2007: pacemakerström i människans sinusknuta.

Motstridiga uppgifter om leonurin

Ämnet leonurin förknippas ofta med motherwort. En kemisk undersökning från 2012 hittade det i prov av den asiatiska arten, men inte i de undersökta proven av europeisk hjärtstilla. Forskarna dokumenterade också ett kommersiellt växtmaterial vars angivna art var fel. Originalanalys 2012: leonurin i olika arter.

En annan originalstudie från 2021 rapporterade däremot leonurin i extrakt av material identifierat som Leonurus cardiaca. Resultaten är inte samstämmiga. Här finns en fråga om materialets identitet och analysens tillförlitlighet som inte kan avgöras genom att bara välja den uppgift som bäst passar en förväntad effekt. Originalanalys 2021: andra resultat om leonurin. Originalanalys 2012: leonurin i olika arter.

Ny forskning om ämnesomsättning

En studie från 2025 undersökte 19 växtämnen från europeisk och asiatisk motherwort i en cellmodell. Vissa ämnen påverkade receptorer som deltar i regleringen av ämnesomsättningen. Författarna diskuterade möjlig framtida utveckling av läkemedel. Originalstudie 2025: växtämnen och cellernas ämnesomsättning.

Undersökningen mätte inte viktförändring, diabeteskontroll eller hjärtutfall hos patienter. Den ger därför inget belägg för att hjärtstilla behandlar fetma eller metabola sjukdomar. Vilken molekyl som undersöktes, från vilken art och i vilken modell är avgörande för vad resultatet betyder. Originalstudie 2025: växtämnen och cellernas ämnesomsättning.

Omprövning är inte ett nytt effektbesked

Under våren 2026 tog EMA emot nytt vetenskapligt underlag för en periodisk omprövning. Insamlingsperioden avslutades den 15 juni. Myndighetens upprop är ett steg i granskningsarbetet, inte i sig en ny slutsats om nytta eller säkerhet. EMA 2026: insamling av underlag för nästa omprövning.

Graviditet och andra säkerhetsgränser

EMA:s monografi anger graviditet som en kontraindikation: de bedömda hjärtstillaprodukterna ska inte användas under graviditet. Användning under amning och till personer under arton år avråds eftersom tillräckligt underlag saknas. Monografin varnar också för möjlig påverkan på förmågan att köra och använda maskiner. EMA:s monografi: hjärtsymtom, graviditet och andra säkerhetsgränser.

Hjärtklappning som behöver vård

Återkommande hjärtklappning bör enligt 1177 bedömas på vårdcentral så snart som möjligt. Intensiv hjärtklappning som inte går över kräver omedelbar kontakt med vårdcentral eller jourmottagning. Ring 112 vid oregelbundna hjärtslag tillsammans med bröstsmärta, eller om någon har svimmat. 1177: när hjärtklappning behöver vård.

Vid misstänkt förgiftning nås Giftinformation på 010-456 67 00. Vid akut läge: ring 112 och begär Giftinformation. Giftinformation: svenska kontaktvägar vid förgiftning.

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.