Getrams

Getramsens bågböjda stjälkar bär en rad ljusa blommor under bladen. Ovan jord är växten sirlig; under jord finns den kraftiga jordstam vars märken har förknippats med namnet Salomos sigill. Dess historia rymmer svenska apoteksnamn, föreställningar om nödårens försörjning och skilda växttraditioner i Europa och Asien.

Blommor under en båge av blad

Getrams heter Polygonatum odoratum (Mill.) Druce och tillhör familjen Asparagaceae. Kew accepterar detta namn, publicerat i sin nuvarande kombination 1906. Artens naturliga utbredning sträcker sig från Europa till Japan, och Sverige ingår i området. Kew skiljer också mellan flera varieteter inom arten. Kew: Polygonatum odoratum.

I Flora Helvetica beskrivs getrams som 20–40 centimeter hög, med tydligt kantig stjälk och blommor som nästan alltid sitter ensamma. Det vitgröna blomröret saknar den insnörning som förekommer hos vissa närstående arter. Floran anger torra buskmarker, berg och rasmarker som växtplatser. Måtten och miljöerna hör till den schweiziska beskrivningen och omfattar inte all variation i artens stora utbredningsområde. InfoFlora: Flora Helvetica 2018.

Lindman beskriver hur de växelställda bladen ordnar sig i två rader längs stjälken, medan blommorna hänger fritt på undersidan. Bladen får därmed ljus utan att helt skugga varandra. Han framhåller också den vågräta jordstammen. När ett ovanjordiskt skott försvinner lämnar det ett runt ärr, som har jämförts med avtrycket av ett sigill. Det är denna form som ligger bakom benämningen Salomos sigill. Lindman: getrams, tavla 391.

Så uppstår märket som liknades vid ett sigill

Getramsens jordstam växer vågrätt under marken. Lindman beskriver hur ett ovanjordiskt skott lämnar jordstammen i en annan riktning, medan jordstammen fortsätter framåt. Den del som består under jord och den stjälk som syns ovan jord har därmed olika uppgifter och olika livslängd.

När det ovanjordiska skottet dör och lossnar blir fästpunkten kvar som ett stort, runt ärr på jordstammen. Märket är därför inte ett pålagt tecken. Det är ett spår efter förbindelsen mellan den fleråriga jordstammen och ett tidigare skott.

Likheten mellan detta ärr och ett sigillavtryck gav en begriplig bild för namnet Salomos sigill. Växtens tillväxt förklarar formen, medan jämförelsen förklarar namnet. Lindmans text belägger den botaniska iakttagelsen och den äldre namntolkningen, men den visar inte att varje apoteksvara med samma namn kom från just denna art.

Kantig konvall i den svenska botaniken

I Svensk Botanik, band 1 från 1815, presenteras växten som kantig konvall under namnet Convallaria polygonatum. Getrams, bockblad och Salomons sigill finns bland de äldre svenska namnen. Texten jämför den med mångblommig konvall och uppger att det gamla apoteksnamnet Sigillum Salomonis kunde knytas till den senare. Historiska läkemedelsnamn följde inte alltid dagens artgränser.

Författaren Conrad Quensel beskriver en äldre användning vid yttre skador men anser samtidigt att bättre alternativ fanns och att apoteken kunde undvara växten. Artikeln tar också upp den som en tänkbar resurs under nödår. Sådana uppgifter visar vad den tidens botanik förväntades bidra med till hushåll och försörjning. De är inte belägg för att växten är säker att äta. Källans påstående att en sammanblandning med den närstående arten skulle vara ofarlig kan inte användas som nutida säkerhetsråd. Quensel: kantig konvall, 1815.

Olika namn i olika växttraditioner

En etnobotanisk studie publicerad 2021 dokumenterade lokala traditioner kring växtdrycker i östra Spanien, på Balearerna och i Andorra. Getrams hade en särskild roll under namnet beatamaria i delar av Aragón och södra Katalonien. Forskarna beskrev samband med lokala föreställningar om kvinnors hälsa och med familjetraditioner. Undersökningen byggde på intervjuer och botanisk dokumentation, inte på prövning av behandlingseffekter. Uppgifterna gäller avgränsade lokala traditioner, inte alla samhällen i studieområdet. Martínez-Francés med flera: etnobotanisk undersökning, 2021.

I kinesisk materia medica förknippas getrams med namnet yu zhu. Hongkongs hälsomyndighet skiljer uttryckligen Polygonati Odorati Rhizoma, som härrör från P. odoratum, från Polygonati Rhizoma, vars ursprung anges som tre andra arter. Namn som liknar varandra kan därför beteckna olika växtmaterial. Myndighetens beskrivning av traditionella användningsbegrepp och farmakopékrav är inte i sig ett kliniskt belägg eller ett svenskt godkännande. Hongkongs hälsomyndighet: jämförelse av två växtmaterial.

Forskning på ämnen och försöksmodeller

En studie från 2018 undersökte ämnen ur gruppen homoisoflavonoider i en modell med odlade tarmceller. Forskarna rapporterade hämning av glukostransport. Det är ett fynd om en möjlig biologisk mekanism; studien visar inte att getrams behandlar diabetes hos människor. Här bygger redovisningen på originalsammanfattningen. Glukostransport i en cellmodell, 2018.

Ge och medarbetare studerade 2026 ett särskilt proteinmaterial från getrams i ett försök med 40 hanmöss, fördelade på fem grupper. I den experimentella diabetesmodellen rapporterades förbättringar av blodsocker och flera andra mätvärden. Resultaten var inte genomgående: förändringarna i vissa blodprover för njurfunktion var inte statistiskt säkerställda.

Författarna framhöll själva att långtidssäkerhet och vidare studier behövs före klinisk användning. Försöket gäller ett avgränsat material och en djurmodell, och kan inte överföras till hela växten eller egen behandling. Studien finansierades av offentliga forskningsprogram i Hunan; författarna uppgav inga kommersiella eller ekonomiska intressekonflikter. Ge med flera: proteinmaterial i ett musförsök, 2026.

Även uttrycket ”mänskliga cancerceller” behöver läsas noga. I en studie från 2021 avsåg det tre odlade cellinjer där vissa isolerade ämnen var cellskadande. Försöket gjordes inte på patienter och visar ingen cancerbehandling. Steroidglykosider och odlade celler, 2021.

Säkerhet i dag

Giftinformationscentralen anger att getrams innehåller irriterande ämnen, särskilt i fröna. Magont, illamående, kräkningar och diarré kan förekomma. Den historiska användningen gör inte växten lämplig för egen behandling. Vid misstänkt förgiftning kontaktas Giftinformation på 010-456 6700; i akuta fall ring 112 och begär Giftinformation. Giftinformationscentralen: getrams.

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.