Cyanogena ämnen, växtdelar och cellenergi
Giftinformation beskriver fläderns blommor och mogna svarta bär som ofarliga i sin bedömning av förgiftningstillbud, men anger att större mängder, särskilt omogna bär, kan ge magbesvär. NCCIH uppmärksammar cyanidbildande ämnen i råa eller omogna bär och i bland annat blad och stjälkar. Bedömningarna har olika utgångspunkter. En uppgift om ett enstaka förgiftningstillbud är inte en generell säkerhetsbedömning av regelbunden användning eller av ett koncentrerat extrakt. Giftinformation om fläder och NCCIH:s säkerhetsuppgifter.
Cyanogena glykosider är ämnen där cyanid är kemiskt bunden. I oskadade växtceller kan sådana ämnen och de enzymer som spjälkar dem finnas åtskilda. När vävnaden skadas kan de komma i kontakt: en enzymreaktion kan då bilda ett instabilt mellanled som i sin tur kan frigöra vätecyanid. Hur mycket som verkligen frigörs beror därför på både materialets innehåll och hur fullständig reaktionen blir. EFSA:s riskbedömning av cyanogena glykosider.
I en analys av Sambucus nigra mättes cyanogena glykosider i blad, blommor och bär från olika växtplatser och höjdlägen. Bären hade lägst halter i just det provmaterialet, medan halterna också skilde sig mellan platser. Studien visar varför artnamn, växtdel och faktiskt material behöver följa med en säkerhetsuppgift. Den fastställer inte en generell risknivå för alla fläderbär eller produkter. Senica och medarbetare, 2017.
Om cyanid når kroppen kan den hindra den del av cellernas energiproduktion där syre används för att bilda ATP, cellens direkt användbara energi. Cellerna kan då inte utnyttja syret normalt och går över till mindre effektiv, syreoberoende energiomsättning. Vid akut hög exponering kan detta bland annat bidra till syrebrist i vävnader och försurning av blodet; hjärna och hjärta är särskilt känsliga eftersom deras behov av syre och energi är stort. EFSA:s mekanismbedömning.
Att ett ämne kan ingå i denna kedja betyder inte att varje flädermaterial ger cyanidförgiftning. EFSA:s bedömning gäller cyanogena livsmedel generellt, inte en fast dos eller risk för ett visst fläderextrakt, och både frisättning och upptag varierar. EMA anger samtidigt att användning av fläderblomma under graviditet och amning inte rekommenderas eftersom tillräckliga data saknas. Användning till barn under tolv år är inte etablerad i monografin, och överkänslighet är en begränsning. Lång tradition kan därför inte ersätta materialspecifik kunskap. EMA:s säkerhetsavsnitt för blommorna.
I Sverige rekommenderar 1177 vårdkontakt vid influensa om personen känner sig mycket sjuk, om febern varar mer än fyra dygn, återkommer efter att ha gått ner eller om personen tillhör en riskgrupp. Plötslig försämring eller andningssvårigheter även i vila behöver bedömas genast. Historiska växttraditioner ersätter inte den bedömningen. Vid akut misstänkt förgiftning: ring 112 och begär Giftinformation. I mindre brådskande fall nås Giftinformation på 010-456 67 00. 1177 om influensa och vårdbehov och Giftinformation.
Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.
Källor
- Kews artbeskrivning
- Giftinformation om druvfläder
- Svanberg och medarbetare, 2024
- Andersens berättelse
- H.C. Andersen Centrets verkregister
- EMA:s monografi för fläderblomma
- uppföljningen av underlaget
- EMA:s ställningstagande om fläderbär
- Zakay-Rones och medarbetare, 2004
- Macknin och medarbetare, 2020
- Tiralongo och medarbetare, 2016
- Wieland och medarbetares översikt
- NCCIH:s genomgång av fläderbär
- Giftinformation om fläder
- 1177 om influensa och vårdbehov
- Senica och medarbetare om fenoler och cyanogena glykosider i fläder, 2017
- EFSA:s slutliga riskbedömning av cyanogena glykosider, 2019

