En smalbladig släkting till malörten
Dragon, Artemisia dracunculus L., tillhör de korgblommiga växterna, Asteraceae. Kew accepterar artnamnet och anger ett vidsträckt naturligt utbredningsområde, framför allt på norra halvklotet. Arten hör till samma släkte som malört och åbrodd, men de är olika växter med egna innehåll och användningshistorier. Ett resultat för en Artemisia-art gäller därför inte automatiskt för en annan. [1]
Dragonens smala gröna blad och förgrenade växtsätt är mer framträdande än de små blommorna. I odling skiljer man ofta mellan fransk och rysk dragon. Royal Horticultural Society beskriver den franska typen som mindre och finare, med tydlig anis- och lakritsliknande arom. Den ryska är kraftigare och har gräsigare smak med mer beska. Även förökningen skiljer sig: fransk dragon förökas vanligen vegetativt, medan rysk dragon kan odlas från frö. [2]
Trädgårdsnamnen hjälper till att beskriva växtmaterialet, men är ingen kemisk standard. Två produkter märkta ”rysk dragon” kan komma från olika odlingar och ha bearbetats på olika sätt. För forskning om verkan och säkerhet behövs mer än ett typnamn: växtdel, framställning och analyserat innehåll måste också följa med.
Svenska ord, köksbruk och ett bevarat växtexemplar
Svenska Akademiens ordbok redovisar ett svenskt belägg för växtnamnet dragon från 1623. Där finns också äldre former som dragun och tragon. Ordboken förbinder namnet med latinets draco, drake, och dracunculus, liten drake. Tanken att de krypande rötternas utseende bidrog till benämningen anges som en möjlig förklaring, inte som ett säkert känt namngivningstillfälle. [3]
Ett ordbelägg från 1690 placerar dragon bland sallatsväxter. Ett annat hänvisar till dragonättika hos Cajsa Warg 1755. Dessa hänvisningar visar att växten förekommer i äldre svenskt köksspråk. De anger varken hur vanligt bruket var eller när dragon först infördes i landet. De äldre verken och ordbokens senare sammanställning är dessutom olika källor. [3]
Naturhistoriska riksmuseet bevarar ett annat slags spår: exemplar S-MG-342 ur A. Münchenbergs herbarium, daterat 1702. Katalogen anger [Gotland] och Cult., odlat material. Hakparentesen hör till kataloguppgiften; den ska inte förvandlas till en exakt dokumenterad växtplats. Posten skiljer den ursprungliga benämningen från en senare bestämning som Artemisia dracunculus. [4]
Den återgivna etiketttexten tillskriver örten egenskaper som värme och torkning och kopplar dem till magen och kroppens vätskor. Det är en medicinsk förklaringsram där kroppsliga besvär ordnas efter andra kategorier än dagens diagnoser. Att beskriva örten som värmande var ett sätt att ange hur den förväntades påverka ett uppfattat tillstånd. Det är inte samma sak som att ha mätt temperatur, magsaft eller glukosomsättning. [4]
Här möts två kunskapssystem kring ett bevarat föremål. Den äldre texten berättar vad växten ansågs göra; den senare botaniska bestämningen anger vilken art materialet förs till. Ingendera uppgiften är en behandlingsprövning.
Från trädgård till restaurangkök
Pehr Boierths Kryddor och kryddodling från 1919 ger en personligt färgad bild av dragon i Sverige. Han berättar om sökandet efter plantor i äldre trädgårdar, där han ofta fann den ryska typen när han hoppades få den franska. Han föredrog den franska aromen men tillskrev också den ryska ett bruksvärde. [5]
I kapitlet förekommer soppor, såser och sallater, liksom restaurangkökets efterfrågan. Boierth återger hur köksmästaren på Grand Hotell i Stockholm beklagade bristen på färsk dragon. Det är ett konkret exempel på tillgång och efterfrågan i en viss miljö, inte svensk konsumtionsstatistik. Författaren framhåller själv att odlingens början i Sverige är svår att bestämma. [5]
Historien visar därmed både kontinuitet och förändring: växten förekommer i hushållens och trädgårdarnas språk, i ett medicinskt beskrivet herbarium och i ett senare restaurangkök. Däremot finns ingen här fastställd rak överföringslinje från 1702 års magföreställningar till dagens forskning om diabetes.
Den moderna försöksprodukten är heller inte självklart samma sak som den krydda Boierth sökte. Forskningsfrågan kan ha förändrats samtidigt som själva materialet har koncentrerats, sorterats eller bundits till andra ingredienser.
Krydda, extrakt och eterisk olja ger olika exponering
Blad som används i mat innehåller en blandning av ämnen. Vid extraktion väljs delar av denna blandning ut genom exempelvis vatten eller etanol. En eterisk olja samlar i stället flyktiga beståndsdelar. Skillnaderna gäller därför mer än hur koncentrerad produkten är: proportionerna mellan ämnen kan också ändras. [6,17,25]
PMI-5011 är namnet på ett undersökt etanolextrakt av dragon. Forskargruppens metodbeskrivning anger blommande skott som utgångsmaterial och diskuterar hur innehåll, upplösning och upptag påverkar resultaten. Ett sojaproteinbundet dragonmaterial, Nutrasorb, är ytterligare en beredning. Dessa namn beskriver olika forskningsprodukter, inte en gemensam standard för alla dragonpreparat. [6]
Det får en enkel praktisk följd för tolkningen: en kapsel med växtpulver, ett vattenextrakt, PMI-5011 och en olja ska inte få ärva varandras effekt- eller säkerhetsresultat. Ett fynd för rent estragol gäller på motsvarande sätt ett identifierat ämne, medan en växtprodukt behöver bedömas efter sitt faktiska innehåll.
Magbesvär och smärta: från äldre användningsidéer till försök
Den historiska magfrågan är bred. Aptit, obehag efter en måltid, tarmrörelser och smärta beskriver olika funktioner. Ett preparat som minskar en sammandragning behöver därför inte förbättra matsmältningen.
I ett veterinärt försök undersöktes hydrodestillerad dragonolja på isolerad vävnad från fårens förmagar och löpmage. Oljan förändrade sammandragningarna; vid starkare påverkan minskade aktiviteten kraftigt. Forskarna diskuterade även nedsatt magfunktion som möjlig följd. Det är ett resultat om vävnadens rörelser utanför kroppen, inte visad lindring av magbesvär hos människor. [7]
Två andra forskningsspår gäller smärtbeteenden hos gnagare. I det ena injicerades eterisk dragonolja. I det andra injicerades ett etanolextrakt av ovanjordiska växtdelar. Båda rapporterade förändringar i vissa smärttester, men ett blockerande läkemedel, naloxon, gav olika resultat. Det blockerade inte oljans effekt i ett undersökt test, medan det minskade extraktets effekt i vissa andra tester. [8,9]
Naloxon används för att pröva om opioidreceptorer bidrar till ett svar. Skillnaden här kan inte sammanfattas som att dragon generellt verkar som en opioid eller generellt saknar ett sådant bidrag. Material, djurmodell och smärttest skiljde sig. Injektionerna visar inte heller vilken exponering som skulle uppstå efter att en människa ätit dragon.
Ett nytt försök vid knäartros
En studie publicerad 2026 omfattade 90 personer med knäartros, fördelade mellan ett lokalt applicerat dragonpreparat benämnt oil extract, sötmandelolja och sedvanlig vård. Originalsammanfattningen rapporterar bättre skattningar av smärta, stelhet och funktion med dragonpreparatet vid avslutad insats. Fördelen kvarstod däremot inte vid de senare uppföljningarna. [10]
Det är ett kliniskt fynd som kompletterar djurförsöken. Fulltexten beskriver ett dragonoljeextrakt i sötmandeloljebas, jämfört med sötmandelolja och sedvanlig vård. Flödesschemat redovisar att samtliga 90 randomiserade deltagare analyserades. Symtomen självskattades med WOMAC; deltagarna kunde inte blindas för doften och senare mätningar gjordes per telefon. Uppföljningen omfattade bara tre veckor efter insatsen, och skillnaderna kvarstod inte då. Försöket visar därför inte varaktig effekt eller samma produkt som de eteriska oljorna i gnagarförsöken. Säkerhetsredovisningen är begränsad: hudkänslighet prövades före insatsen och reaktioner kunde rapporteras, men texten redovisar inte en fullständig systematisk säkerhetsbedömning. Studien prövade inte någon opioidmekanism.
Hur insulin hjälper muskeln att ta upp glukos
Glukos är blodets socker och ett bränsle för kroppens celler. När insulin binder till sin mottagare på muskelcellen börjar en kedja av signaler. Flera proteiner får fosfatgrupper fästa på sig eller borttagna. Dessa kemiska förändringar hjälper till att styra vilka signaler som går vidare. [11,12]
Enzymet PTP1B kan ta bort fosfatgrupper från insulinreceptorn och därmed dämpa signaleringen. Salmeen och medarbetare undersökte hur enzymet känner igen den fosforylerade receptorstrukturen. Det ger en konkret reglerpunkt: ändrad PTP1B-verkan kan påverka hur cellen svarar på insulin. Studien gav ingen dragon och prövade ingen diabetesbehandling. [12]
Längre fram i kedjan finns GLUT4, ett protein som transporterar glukos genom cellmembranet. En del GLUT4 finns i små membranblåsor inne i cellen. Insulinsignalen kan få fler av dem att föras till cellytan, där glukos kan passera in.
Skillnaden kan liknas vid dörrar som finns i förråd respektive är monterade där människor ska passera. Antalet dörrar i byggnaden säger inte ensamt hur många som går att använda. På liknande sätt är total mängd GLUT4 och dess placering olika mått. Garvey och medarbetare fann i mänsklig muskelvävnad att insulinresistens var kopplad till störd fördelning och förflyttning av GLUT4. [11]
För ett växtpreparat blir den relevanta frågan därför inte bara om något protein ökar eller minskar. Man behöver följa signaleringen vidare till transportproteinets placering och faktiskt glukosupptag.
Vad dragonextraktet gjorde i muskelceller
Wang och medarbetare undersökte 2008 PMI-5011 i odlade muskelceller från personer med typ 2-diabetes. Vid direktkontakt med extraktet ökade glukosupptaget. Vissa störda svar kring lagring av glukos som glykogen motverkades delvis. Mängden PTP1B minskade, medan den totala mängden GLUT4 inte förändrades signifikant. [13]
Resultaten är förenliga med förändrad reglering snarare än att cellerna tillverkade mer GLUT4. Men mindre PTP1B-protein är inte samma mätning som lägre enzymaktivitet, och samtidiga förändringar visar inte att PTP1B ensam orsakade hela upptagssvaret.
Vandanmagsar och medarbetare undersökte senare muskelceller i en miljö med inflammatoriska signalämnen, cytokiner. PMI-5011 dämpade delar av inflammationssignaleringen och förbättrade vissa insulinrelaterade svar. Andra undersökta signalvägar förblev oförändrade. Den centrala observationen gäller den bestämda cellmiljön och dess stimuli, inte en allmän behandling av inflammation. [14]
Cellstudierna ger därmed flera tänkbara påverkanspunkter. De följer däremot inte en intagen produkt hela vägen genom en människas kropp.
Mellan kapseln, muskeln och levern
Efter intag måste en beredning frigöra sitt innehåll. Ämnen behöver lösas upp, tas upp genom tarmen och passera kroppens omvandlingssystem. Det som når muskeln kan vara ursprungsämnen, nedbrytningsprodukter eller en blandning. Halten och tiden vid målvävnaden kan skilja sig kraftigt från direktkontakt i en cellodling. [6]
Det är därför missvisande att omvandla en verksam laboratoriehalt direkt till en kapselmängd. Även en korrekt analys av kapseln lämnar frågor om upptag och vävnadstillgång öppna.
Blodglukos beror dessutom på mer än muskelns förbrukning. Levern kan tillföra glukos till blodet och anpassar denna tillförsel efter bland annat insulin, glukagon och glukosnivå. Ferrannini och medarbetare undersökte dessa återkopplingar genom kontrollerade hormon- och glukostillförselser hos människor. Försöket gällde grundfysiologi, inte dragon. [15]
Ett illustrativt motfynd finns i Fullers djurstudie från 2018. Unga honmöss på fettrik kost fick PMI-5011. Muskelns fettinnehåll minskade, men kroppsvikt, kroppsfett och blodets triglycerider ökade. Glukos- och insulintoleransen förbättrades inte. Ett pyruvatbelastningstest var förenligt med större glukostillförsel från levern, men mätte inte leverflödet direkt. [16]
Detta är ingen beräkning av risk för kvinnor. Försöket visar något mer avgränsat: ett till synes gynnsamt muskelmått kan förekomma samtidigt med oförändrade eller ogynnsamma resultat för hela organismen.
Vad har studier på människor visat om blodsocker?
I Bloomers akuta överkorsningsförsök deltog tolv friska män. Varje deltagare fick vid olika tillfällen ett vattenextrakt av rysk dragon respektive kontroll med cellulosa före en glukosbelastning. Någon statistiskt säkerställd skillnad i den sammanlagda glukos- eller insulinresponsen visades inte. [17]
Det undersökta extraktet uppgavs ha fått sin eteriska olja avlägsnad. Resultatet gäller därför varken alla vattenextrakt eller dragonolja. Numeriska förbättringar hos en del deltagare räcker inte för att identifiera en säker grupp som har nytta av produkten.
Méndez-del Villar och medarbetare publicerade 2016 ett litet randomiserat försök med 24 personer med nedsatt glukostolerans. Sammanfattningen rapporterar bland annat lägre HbA1c, ett mått på längre tids glukosbelastning, och lägre beräknad insulinutsöndring efter insatsen inom dragongruppen. Den redovisningen är främst en jämförelse före och efter i samma grupp. [18]
Att en förändring är statistiskt säkerställd i den ena gruppen men inte i kontrollgruppen bevisar inte att gruppernas förändringar skiljer sig åt. Det krävs en direkt jämförelse. En lägre insulinrespons behöver också sättas i relation till glukosnivån: den är inte ensam ett bevis för bättre insulinkänslighet.
Ett positivt resultat med viktiga rapporteringsproblem
En studie från 2021 med 60 fullföljare med typ 2-diabetes rapporterar däremot gynnsamma skillnader mot placebo i HbA1c och flera glukos- och insulinmått efter dragonpulver som tillägg till pågående behandling. Det är ett positivt rapporterat mellan-gruppsresultat, inte samma statistiska situation som ovan. [19]
Samtidigt finns motsägelser i deltagarantal och tabellstatistik. Den efterhandsregistrerade studieposten innehåller dessutom motstridiga produktbeskrivningar. Kort uppföljning och flera analyserade utfall begränsar också slutsatsen. Resultatet bör därför varken döljas eller användas som ett säkert behandlingsbesked. [19,20]
Sammantaget skiljer sig de kliniska frågorna: akut glukosrespons hos friska, nedsatt glukostolerans och etablerad typ 2-diabetes. Produkterna skiljer sig också. Studierna fastställer inte att en viss muskelcellsmekanism förklarar de rapporterade blodvärdena eller att vanlig matkrydda förebygger diabeteskomplikationer.
Kreatin, snabb energi och dragon som tillägg
Vid muskelarbete används ATP som energibärare. När ATP lämnar ifrån sig en fosfatgrupp bildas ADP. Fosfokreatin kan bidra med en fosfatgrupp så att ATP snabbt återbildas. Det är ett av de system som hjälper muskeln under kortvarigt intensivt arbete.
Casey och medarbetare undersökte kreatin, muskelmetaboliter och cykelarbete hos nio män. Efter kreatintillförsel ökade muskelns kreatinförråd och den sammanlagda arbetsproduktionen, medan ATP-förlusten under arbetet var mindre. Det var ett före–efterförsök med kreatin, inte dragon. [21]
Steenge och medarbetare visade i ett annat litet humanförsök att kontrollerad insulintillförsel kunde öka kreatinansamlingen i muskeln. Det gav en möjlig anledning att undersöka preparat som påverkar insulinrelaterade processer. Men hormoninfusion och ett växtextrakt är olika exponeringar. [22]
I ett dragonförsök från 2014 fick deltagarna kreatin tillsammans med antingen ett vattenextrakt från Finzelberg eller kontrollprodukten Luvos Heilerde. Tio män fullföljde båda försöksperioderna; nio ingick i prestationsanalysen. Någon säker extra nytta av dragon visades inte för kroppens kreatinretention, fritt kreatin i muskeln eller sprintprestation. Fosfokreatinanalysen kunde inte användas tillförlitligt. [23]
Studien prövade därmed mer än om kreatin försvann ur blodet. Ett sjunkande blodvärde anger annars inte i vilken vävnad ämnet hamnat eller hur mycket som utsöndrats. Det korta försöket och skilda utgångsnivåer begränsar precisionen, men resultatet stöder inte ett löfte om extra kreatinupptag eller prestation av den undersökta dragonprodukten.
Estragol: från doftämne till reaktiv mellanprodukt
Estragol, även kallat metylkavikol, är ett ämne som kan förekomma i dragon. Dess säkerhet behöver följas genom ämnesomsättningen, inte bedömas enbart efter att det finns naturligt i en kryddväxt.
Leverenzymer i CYP-familjen kan omvandla estragol till 1′-hydroxiestragol. Därefter kan ett sulfotransferas koppla på en sulfatgrupp. Den bildade formen är instabil och kan ge en reaktiv mellanprodukt som binder till DNA. En sådan kemisk bindning kallas DNA-addukt. Andra omvandlingsvägar kan i stället bidra till att ämnet hanteras och lämnar kroppen. [25–27]
En addukt är inte samma sak som en bestående mutation. Cellen kan reparera skador, och olika skador kan få olika följder. Kromosomskada, celldöd och cancer är ytterligare skilda utfall. Att följa dessa steg gör både faran och osäkerheten tydligare: ett tidigt molekylärt fynd får inte bli en cancerdiagnos, men ska heller inte avfärdas därför att cancer inte mättes i samma experiment.
För att bedöma en produkt behövs också kunskap om hur mycket estragol den innehåller och hur det blir tillgängligt. En procentandel i eterisk olja är inte samma sak som en halt i hela bladet.
Vad säger de toxikologiska försöken?
Nesslany och medarbetare undersökte estragol och dragonmaterial i råttor och råttleverceller. I originalsammanfattningen från 2010 gav materialen olika resultat i UDS-test, som mäter DNA-syntes kopplad till reparation. Torkad dragon gav inget utslag i vissa försök, medan rent estragol gjorde det. Torkad dragon skyddade inte i djurförsöket mot samtidigt tillfört estragol vid den höga testexponeringen. [24]
Författarnas långtgående slutsats om frånvaro av genotoxisk risk hos människor går längre än vad ett negativt reparationsmått i dessa modeller ensamt visar. Samtidigt ska materialskillnaderna behållas: försöket visar inte att rent estragol och alla dragonberedningar ger identiska svar.
I en studie från 2025 jämfördes DNA-addukter, kromosomskada och celldöd i humanbaserade levercellmodeller. Addukter uppstod vid lägre exponering än de senare skadeutfallen. Författarna föreslog en tröskel för vissa senare effekter i modellerna. Den är inte en fastställd säker intagsgräns för människor. [26]
Ett närliggande arbete från samma forskningslinje publicerades 2026; det är alltså inte en oberoende dubbelbekräftelse av 2025 års modellfynd. Studien analyserade levervävnad från 40 givare och påvisade addukter i en del av proverna. Givarnas kost och läkemedelsexponering var okända. Materialet var därför ingen studie av dragonkonsumenter. Författarna framhöll också att trans-anetol kan bidra till samma typ av addukt. [27]
I cellförsök gav upprepad direkt exponering ackumulation. En rekonstituerad bitterfänkålsberedning gav lägre adduktnivåer än jämförda rena ämnen. Det är ett intressant samspel mellan beståndsdelar, men gäller fänkålsmaterial och cellkontakt. Det visar inte att dragonens övriga ämnen alltid neutraliserar estragol. [27]
Olika regler för läkemedel och livsmedel
EMA:s slutliga, korrigerade uttalande om estragol gäller växtbaserade läkemedel. Myndigheten bedömer att det finns övertygande stöd för genotoxicitet och cancerframkallande verkan i gnagare och att relevanta aktiveringsmekanismer finns även hos människor. Exponeringen från sådana läkemedel bör hållas så låg som praktiskt möjligt. Bedömningen är inte ett uppmätt riskmått för dragon i en viss måltid. [25]
Livsmedelsverkets Kontrollwiki beskriver ett annat regelområde: aromer och aromgivande ingredienser i livsmedel. Där används dragon som exempel på en möjlig källa till estragol vid livsmedelstillverkning. Villkoren för en sådan ingrediens ska skiljas från bedömningen av ett läkemedel eller en koncentrerad olja. De innebär inte ett här fastställt generellt förbud mot dragon. [28]
Säkerhet och vård i Sverige
Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten.
Matkrydda, försökskapslar, lokalt applicerade preparat och eterisk olja behöver bedömas var för sig. Små och korta studier räcker inte för att kartlägga långtidssäkerhet eller alla läkemedelsinteraktioner.
Läkemedelsboken beskriver säkerhetsunderlaget för växtbaserade läkemedel under graviditet och amning som generellt otillräckligt. Den bedömningen gäller läkemedelsanvändning och aktuell produktinformation. Den ska inte omvandlas till ett påstående om bevisad fosterskada av vanlig dragonkrydda. [29]
Eteriska oljor är koncentrerade produkter. Giftinformationscentralen beskriver bland annat kräkningar, hosta, andningsbesvär och medvetandepåverkan vid förgiftning med produkter i denna kategori. Vid misstänkt förgiftning behövs bedömning av den faktiska produkten. I akut läge: ring 112 och begär Giftinformation. I mindre brådskande fall nås Giftinformation på 010-456 67 00. [30]
Ökad törst, större urinmängder och trötthet kan vara symtom på diabetes. Den som misstänker diabetes bör kontakta vårdcentral; den som redan har sjukdomen och får nya besvär bör kontakta sitt diabetesteam. Dragon ska inte ersätta utredning eller ordinerad diabetesbehandling. Berätta för vården om koncentrerade växtprodukter som används och ändra inte läkemedelsbehandlingen utifrån ett enstaka tillskottsresultat. Sjukvårdsrådgivning finns på 1177. [31]
Växten och försöksprodukten behåller var sin betydelse
Dragonens historia handlar om odling, smak och äldre sätt att förstå kroppen. Forskningen tillför prövbara frågor om bestämda preparat och processer. Positiva cellfynd, ett begränsat kliniskt smärtresultat och rapporterade glukosförändringar har därför en plats bredvid negativa kreatinfynd och toxicologiska frågor.
Den avgörande förbindelsen är vad som faktiskt tillförs, vad det når och vad som sedan förändras. En uppskattad krydda och en undersökt behandlingsprodukt kan komma från samma art utan att vara samma insats.
Kommenterade källor
Åtkomstförsöken och de föränderliga webbkällorna avser den 10 oktober 2026. Fulltext, originalsammanfattningar och avgränsade originalutdrag har olika läsräckvidd. Förkortade titlar är markerade; DOI eller stabil adress bevarar identiteten.
1. Royal Botanic Gardens, Kew. Artemisia dracunculus L. — Plants of the World Online. Engelska. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:307848-2
Taxonomisk identitet och utbredning. Databasens användningskategorier är inte effektbevis.
2. Royal Horticultural Society. How to Grow Tarragon. Engelska. https://www.rhs.org.uk/herbs/tarragon/grow-your-own
Odlade typer och växtbeskrivning. Trädgårdsnamn innebär inte standardiserat kemiskt innehåll.
3. Svenska Akademiens ordbok. Dragon, substantiv 2. 1922. Svenska. https://www.saob.se/artikel/?unik=D_1907-0195.41HZ
Hela uppslagsordet läst. De citerade äldre verken har inte lästs separat.
4. Naturhistoriska riksmuseet. Herbarium Catalogue S-MG-342. Svenska och kataloglatin. https://herbarium.nrm.se/specimens/S-MG-342
Katalog och etiketttranskription, inte visuellt verifierad originaletikett eller första införselbelägg.
5. Boierth P. Kryddor och kryddodling: Dragon. 1919. Svenska. https://www.henriettes-herb.com/eclectic/boierth/artemisia.html
Hela digitala kapiteltranskriptionen läst. Författarperspektiv och tidsbundet restaurangexempel.
6. Floyd ZE, med flera. Designing a Clinical Study With Dietary Supplements: It's All in the Details. Frontiers in Nutrition. 2022. Engelska. https://doi.org/10.3389/fnut.2021.779486
Riktade fulltextavsnitt om produkt och exponering. Metodperspektiv från PMI-forskningsmiljön, ingen ny effektkohort.
7. Jalilzadeh-Amin G, med flera. In vitro effects of Artemisia dracunculus essential oil on ruminal and abomasal smooth muscle in sheep. Comparative Clinical Pathology. Nätpublicerad 2011, tidskriftsutgåva 2012. Engelska. https://doi.org/10.1007/s00580-010-1155-6
Originalabstract. Isolerad fårvävnad; full metod och intressedeklaration olästa.
8. Maham M, med flera. Antinociceptive effect of the essential oil of tarragon (Artemisia dracunculus). Pharmaceutical Biology. 2014;52:208–212, nätpublicerad 2013. Engelska. https://doi.org/10.3109/13880209.2013.824007
Originalabstract. Injicerad olja i gnagarmodeller, inte oral eller lokal behandling hos människor.
9. Eidi A, med flera. Antinociceptive and anti-inflammatory effects of the aerial parts of Artemisia dracunculus in mice. Pharmaceutical Biology. 2016;54:549–554, nätpublicerad 2015. Engelska. https://doi.org/10.3109/13880209.2015.1056312
Originalabstract. Etanolextrakt och särskilda djurtester; full metod och finansiering olästa.
10. Abedpour S, Unesi Z, Nasiri A. Topical Effects of Tarragon Oil Extract … in Patients with Osteoarthritis [förkortad titel]. Iranian Journal of Nursing and Midwifery Research. 2026;31:849–855. Engelska. https://doi.org/10.4103/ijnmr.ijnmr_327_25
Förlagsfulltext på Ovid samt flödesschema lästa. Produktbas, 90/90 analyserade, blindningsbegränsning och telefonbaserad WOMAC granskade. Barij Essence Company i Kashan uppges ha levererat dragonprodukten och jämförelseoljan. Birjand University of Medical Sciences anges som finansiär; författarna uppger “Nothing to declare”. Detta redovisar endast artikelns leverantörs-, finansierings- och jävsuppgifter. Ingen fullständig systematisk säkerhetsvärdering eller långtidsuppföljning finns i artikeln.
11. Garvey WT, med flera. Evidence for defects in the trafficking and translocation of GLUT4 … as a cause of human insulin resistance [förkortad titel]. Journal of Clinical Investigation. 1998;101:2377–2386. Engelska. https://doi.org/10.1172/JCI1557
Förlagsabstract. Human muskelundersökning utan dragon.
12. Salmeen A, med flera. Molecular basis for the dephosphorylation of the activation segment of the insulin receptor by protein tyrosine phosphatase 1B. Molecular Cell. 2000;6:1401–1412. Engelska. https://doi.org/10.1016/S1097-2765(00)00137-4
Originalabstract. Struktur och enzymfunktion, inte klinisk hämning med växtextrakt.
13. Wang ZQ, med flera. Bioactives of Artemisia dracunculus L enhance cellular insulin signaling in primary human skeletal muscle culture. Metabolism. 2008;57, supplement 1:S58–S64. Engelska. https://doi.org/10.1016/j.metabol.2008.04.003
Originalabstract och figurtexter; full huvudtext inte åtkomlig. NIH-relaterat stöd anges; fullständig intressegranskning saknas.
14. Vandanmagsar B, med flera. Artemisia dracunculus L. extract ameliorates insulin sensitivity by attenuating inflammatory signalling in human skeletal muscle culture. Diabetes, Obesity and Metabolism. 2014;16:728–738. Engelska. https://doi.org/10.1111/dom.12274
Abstract, figurtexter och avgränsat indexerat originalutdrag. Cytokinvillkor och oförändrade signalvägar begränsar generaliseringen.
15. Ferrannini E, med flera. Transient hepatic response to glucagon in man: role of insulin and hyperglycemia. American Journal of Physiology. 1982;242:E73–E81. Engelska. https://doi.org/10.1152/ajpendo.1982.242.2.E73
Originalabstract. Hormon- och glukosfysiologi utan dragon.
16. Fuller S, med flera. Potential adverse effects of botanical supplementation in high-fat-fed female mice. Biology of Sex Differences. 2018;9:41. Engelska. https://doi.org/10.1186/s13293-018-0199-1
Riktade fulltextavsnitt. Honmöss, inte kvinnor; NIH-stöd och inga deklarerade konflikter.
17. Bloomer RJ, Canale RE, Pischel I. Effect of an aqueous Russian tarragon extract … in non-diabetic men [förkortad titel]. Nutrition and Dietary Supplements. 2011;3:43–49. Engelska. https://doi.org/10.2147/NDS.S16511
Abstract och relevanta originaldelar. Memphis och PhytoLab finansierade, Finzelberg gav extrakt. Anställnings- och konsultroller redovisas.
18. Méndez-del Villar M, med flera. Effect of Artemisia dracunculus Administration on Glycemic Control, Insulin Sensitivity, and Insulin Secretion in Patients with Impaired Glucose Tolerance. Journal of Medicinal Food. 2016;19:481–485. Engelska. https://doi.org/10.1089/jmf.2016.0005
Originalabstract. Full produktstandardisering, mellanarmsanalyser och intressen förblev otillgängliga.
19. Khadem Haghighian H, med flera. Effects of Tarragon Powder … in Type 2 Patients with Diabetes [förkortad titel]. Jundishapur Journal of Natural Pharmaceutical Products. 2021;16:e102469. Engelska. https://doi.org/10.5812/jjnpp.102469
Huvudtext och HTML-tabeller lästa. Universitetsstöd; motsägelser i redovisningen begränsar precisionen.
20. Iranian Registry of Clinical Trials. IRCT20170822035834N3. Engelska. https://en.irct.ir/trial/26959/pdf
Hela registerutdraget och dess fem sidbilder lästa. Efterhandsregistrering och inbördes motstridiga produktfält.
21. Casey A, med flera. Creatine ingestion favorably affects performance and muscle metabolism during maximal exercise in humans. American Journal of Physiology. 1996;271:E31–E37. Engelska. https://doi.org/10.1152/ajpendo.1996.271.1.E31
Abstract och delar av författarkopians metod/resultat. Kreatin utan dragon; biopsimaterialet omfattar färre än samtliga prestationsdeltagare.
22. Steenge GR, med flera. Stimulatory effect of insulin on creatine accumulation in human skeletal muscle. American Journal of Physiology. 1998;275:E974–E979. Engelska. https://doi.org/10.1152/ajpendo.1998.275.6.E974
Originalabstract. Kontrollerad hormonexponering, inte en visad effekt av dragon.
23. Oliver JM, med flera. Effects of short-term ingestion of Russian Tarragon … on creatine retention and anaerobic sprint capacity [förkortad titel]. Journal of the International Society of Sports Nutrition. 2014;11:6. Engelska. https://doi.org/10.1186/1550-2783-11-6
Riktade fulltextavsnitt. Martin Bauer/Finzelberg stödde studien; tre medförfattare angavs på väntande patent och deltog i forskningsarbetet.
24. Nesslany F, Parent-Massin D, Marzin D. Risk assessment of consumption of methylchavicol and tarragon: the genotoxic potential in vivo and in vitro. Mutation Research. 2010;696:1–9. Engelska. https://doi.org/10.1016/j.mrgentox.2009.11.003
Originalabstract läst i återgivning. Full materialbeskrivning, testtabeller och intressen olästa.
25. European Medicines Agency. Public statement on the use of herbal medicinal products containing estragole — Rev 1 Corr 1. Korrigerad 12 maj 2023. Engelska. https://www.ema.europa.eu/en/documents/other/public-statement-use-herbal-medicinal-products-containing-estragole-revision-1_en.pdf
Slutversionens identitet och angivna sakavsnitt kontrollerade, delvis som sidbilder. Gäller växtbaserade läkemedel, inte en uppmätt måltidsrisk.
26. Ackermann G, med flera. Molecular dosimetry of estragole and 1′-hydroxyestragole-induced DNA adduct formation, clastogenicity and cytotoxicity in human liver cell models. Archives of Toxicology. 2025;99:3769–3785. Engelska. https://doi.org/10.1007/s00204-025-04084-2
Riktade fulltextavsnitt. Modelltrösklar skiljs från humana säkerhetsgränser. DFG och Kooperation Phytopharmaka stödde; inga konflikter deklarerades.
27. Ackermann G, med flera. Formation and persistence of estragole-derived DNA adducts in human liver cells and tissue. Archives of Toxicology. 2026;100:3173–3183. Engelska. https://doi.org/10.1007/s00204-026-04364-5
Riktad fulltextläsning. Samma forskningslinje som föregående källa. DFG/Kooperation Phytopharmaka-stöd; Martin Bauer och Finzelberg bidrog med fänkålsmaterial och beredning.
28. Livsmedelsverket, Kontrollwiki. Aromer. Uppdaterad 7 oktober 2026. Svenska. https://kontrollwiki.livsmedelsverket.se/artikel/270/aromer
Relevanta produkt- och estragolavsnitt lästa. Hela konsoliderade EU-förordningen har inte granskats.
29. Läkemedelsverket, Läkemedelsboken. Vid graviditet och amning — växtbaserade läkemedel och naturläkemedel. Svenska. https://lakemedelsboken.se/generella-kapitel/vaxtbaserade-lakemedel-och-naturlakemedel/vid-graviditet-och-amning/
Hela den korta vägledningen läst. Läkemedelsanvändning skiljs från matkrydda.
30. Giftinformationscentralen. Eteriska oljor. Svenska. https://giftinformation.se/kemikalieregister/eteriska-oljor/
Symtom och aktuell kontaktväg lästa. Produktkategori, inte dragonspecifik skadefrekvens.
31. 1177. Diabetes typ 2. Svenska. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/diabetes/diabetes-typ-2/
Relevanta avsnitt om symtom, kroppens processer och vårdkontakt. Ingen grund för att ersätta ordinerad behandling med dragon.