Den storblommiga arten
Här avses Brugmansia suaveolens, en sydamerikansk buske eller ett litet träd i potatisfamiljen. Den har stora, ovala blad och långa, hängande, vita till gulaktiga blommor. Blomkronan bildar ett rör som vidgar sig och avslutas med fem smala spetsar. Arten finns också under det äldre namnet Datura suaveolens. [1]
Äldre litteratur kan därför använda namnet Datura även när den beskriver denna änglatrumpet. Samtidigt finns andra arter och hybrider inom Brugmansia. Ett forskningsresultat om en bestämd art behöver följa just den identiteten och kan inte flyttas till hela släktet.
Släktets plats i läketraditioner
Vincenzo De Feo beskrev 2004 ett fältarbete bland traditionella läkare, curanderos, i Anderna i norra Peru. Studien dokumenterade hur flera Brugmansia-arter och hybrider ingick i läkande, spådomsrelaterade och andra rituella praktiker. Den uppmärksammade också lokala sätt att skilja mellan växterna. [3]
Detta är en del av växternas kulturhistoria: deras betydelse omfattade både föreställningar om sjukdom och särskilda sociala och rituella sammanhang. Uppgifterna gäller flera medlemmar av släktet. De är varken en prövning av behandlingseffekt eller en dokumentation av säker användning av just B. suaveolens.
Ett annat perspektiv finns i Kews arkiv. I ett brev från 1853 berättade Samuel Bond, som arbetade vid guldgruvorna i Marmato i nuvarande Colombia, om föreställningen att en växt kallad tonga kunde ge förmåga att upptäcka gömda skatter. Kews genomgång knyter brevet till Brugmansia sanguinea, en annan art. Bond beskrev också en gruvarbetares långvariga förvirring efter bruket. [4]
Brevet visar hur en stark förändring av upplevelseförmågan kunde få en kulturell tolkning. Det bevisar ingen förhöjd sinnesförmåga och kan inte i efterhand ersätta en klinisk bedömning av personen.
När nervsystemets meddelanden blockeras
Änglatrumpet innehåller ämnen med antikolinerg verkan, bland annat atropin. Giftinformationscentralen beskriver hur atropin, skopolamin och närbesläktade alkaloider kan blockera acetylkolinets verkan vid muskarinreceptorer. En receptor är en mottagare som låter en cell reagera på en signal. Acetylkolin är ett av nervsystemets signalämnen. [2] [5]
När signalen inte når fram som vanligt kan flera organ påverkas samtidigt. Körtlar kan utsöndra mindre saliv och svett, hjärtat kan slå snabbare och tarmens eller urinblåsans funktion kan störas. Pupillerna kan vidgas. En och samma typ av signalblockering får olika följder beroende på var mottagaren finns. [5] [6]
Påverkan i hjärnan kan ge oro, förvirring och hallucinationer. Vid ett delirium är uppmärksamhet och förmåga att uppfatta omgivningen störda. En sådan förändring är inte detsamma som ett lugnt eller återhämtande tillstånd. Vid allvarlig förgiftning kan även medvetandet påverkas kraftigt. [5]
Ett avgränsat läkemedel har andra förutsättningar
Skopolamin används också i läkemedlet Scopoderm för att förebygga åksjuka. Produktinformationen beskriver ett plåster med bestämt innehåll och styrd frisättning. En möjlig förklaring till effekten är att vissa nervsignaler mellan balanssystemets kärnor och hjärnans system för illamående hämmas. Den fullständiga verkningsmekanismen i centrala nervsystemet anges dock inte som klarlagd. [6]
Denna användning gäller det specificerade läkemedlet. Den gör inte en växt med flera aktiva ämnen till en likvärdig behandling. Även läkemedlet kan ge exempelvis muntorrhet, synstörning och dåsighet. Att ett ämne har en medicinsk användning tar inte bort behovet av att kontrollera material, exponering och patientens förutsättningar. [6]
Hur ska smärtförsöken förstås?
Muccillo-Baisch och medarbetare undersökte 2010 ett vattenextrakt av B. suaveolens i möss. Extraktet påverkade djurens reaktioner i flera tester av smärtutlösta beteenden. Forskarna fann samtidigt dämpning av centrala nervsystemet och förlängd sömntid tillsammans med ett sövande läkemedel. [7]
Med ämnen som blockerar olika signalsystem prövade de tänkbara förklaringar. Ett sådant försöksresultat talade för att verkan delvis kunde vara knuten till bensodiazepinreceptorer, men andra mekanismer kunde inte uteslutas. Studien fastställde inte vilken enskild växtkomponent som bar effekten. [7]
Det är forskning om ett bestämt extrakt och djurens reaktioner under försöksförhållanden. Resultatet är inte en visad smärtbehandling för människor. Den samtidigt dämpade vakenheten behöver också vägas in när ett förändrat beteende tolkas; mindre reaktion är inte automatiskt samma sak som en gynnsam behandling.
Förgiftning har dokumenterats hos människor
En studie från Taiwans giftcentral gick igenom 203 förgiftningar rapporterade under 1986–2015. Av dessa gällde 89 exponering för B. suaveolens och övriga olika Datura-växter. I den samlade gruppen var medicinskt bruk utan föregående konsultation den vanligaste bakgrunden. [8]
Förvirring, vidgade pupiller, hjärtklappning och muntorrhet hörde till de rapporterade tecknen. I hela gruppen bedömdes 73 fall som allvarliga, men inga dödsfall inträffade. Dessa totalsiffror gäller båda växtgrupperna tillsammans. Eftersom studien utgick från redan inträffade förgiftningar kan den inte ange hur stor risken är bland alla som använder växterna. [8]
Vid misstänkt förgiftning
Vid misstänkt akut förgiftning, ring 112 och begär Giftinformation. Det gäller även om ett litet barn har smakat på änglatrumpet; sjukhusbedömning kan behövas. I mindre akuta fall nås Giftinformation på 010-456 67 00. [2]
Källor och avgränsning
Porträttet gäller B. suaveolens, med tydligt markerade kulturhistoriska exempel från släktet. Originalsammanfattningarna till fältstudien, musförsöket och förgiftningsstudien har lästs; fullständiga metoder och jävsuppgifter har inte bedömts. Giftinformationscentralens svenska råd och aktuell produktinformation för Scopoderm har lästs för respektive sakfråga. Kews arkivpresentation används som historisk källa. Texten ger inga anvisningar för insamling, beredning, dosering eller användning av växten.