← Behandlingsformer

Religiös healing

Religiös healing är en samlingsbenämning för försök att främja hälsa genom tro och religiösa handlingar, exempelvis förbön. Formen varierar: någon kan be tillsammans med personen, ibland med beröring, eller be på avstånd. Andligt stöd, upplevd symtomlindring och förändring av en sjukdom är olika frågor och behöver bedömas var för sig. [1] [2]

En bok, ett ljus och bönepärlor i en stilla miljö för bön och eftertanke.
På denna sida
  1. Tro, stöd och förväntningar
  2. Säkerhet och eget val
  3. Källor

Säkerhet och eget val

Du ska kunna avstå från religiösa inslag. Om bön föreslås i ett vårdmöte bör det finnas utrymme att säga nej och att beskriva vad den egna tron, eller frånvaron av tro, betyder. Kvarstående symtom ska inte tolkas som att du har misslyckats med att tro tillräckligt. [4]

Låt medicinska frågor bedömas inom vården. Ändra eller avsluta inte en ordinerad behandling på grund av ett healinglöfte. Följ läkemedlets säkerhetsanvisningar och kontakta vården vid misstänkta biverkningar; vissa läkemedel behöver trappas ned, medan allvarliga reaktioner kan kräva att behandlingen avbryts enligt anvisningarna. [8]

Vid psykiska besvär som gör vardagen svår kan du kontakta vårdcentral. Om situationen känns outhärdlig eller om du har planer på att ta ditt liv ska du söka psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112. [9]

Källor

  1. Jacobson K et al. Prayer for Pain and Anxiety in a Primary Care Setting: A Randomized Controlled Trial. Ann Fam Med. 2026;24:192–197.Originalets metod, resultat, bortfall, begränsningar och intressen lästa. Supplementets detaljtabeller inte granskade.
  2. Benson H, Dusek JA, Sherwood JB, Lam P, Bethea CF, Carpenter W, Levitsky S, Hill PC, Clem DW, Jain MK, Drumel D, Kopecky SL, Mueller PS, Marek D, Rollins S, Hibberd PL. Study of the Therapeutic Effects of Intercessory Prayer (STEP) in cardiac bypass patients: a multicenter randomized trial of uncertainty and certainty of receiving intercessory prayer. Am Heart J. 2006;151(4):934-942.Originalabstract: 1802 patienter; tre grupper, komplikationer, större händelser och dödlighet.
  3. Svenska kyrkan. Sjukhuskyrkan. Uppdaterad 17 juni 2026.Verksamhetens egen beskrivning av individens frågor, samtal, bön och kontakt med andra religioner. Ingen generell regel om alla själavårdare härleds.
  4. Mosqueiro BP et al. Brazilian Psychiatric Association guidelines on the integration of spirituality into mental health clinical practice: Part 1. Spiritual history and differential diagnosis. Braz J Psychiatry. 2023;45:506–517.Originalets slutsatser, patientcentrering och avgränsning mellan religion och psykiatriska symtom lästa.
  5. ClinicalTrials.gov. NCT07565142. Registerpost för studien av förbön i primärvård.Originalregistrets faktiska studie- och registreringsdatum samt öppna randomiserade design kontrollerade.
  6. Roberts L, Ahmed I, Hall S, Davison A. Intercessory prayer for the alleviation of ill health. Cochrane Database Syst Rev. 2009;(2):CD000368.Originalabstract: tio studier, 7646 patienter; tillägg till vanlig vård, osäkra kliniska resultat.
  7. Oxhandler HK et al. Helpful and Harmful Approaches to Integrating Religion and Spirituality into Mental Health Care: A National Survey of Current Clients’ Experiences in the United States. J Relig Health. 2024;63:2924–2940.Originalsammanfattning läst. Enkät om klientupplevelser; fulltext och finansiering inte granskade.
  8. 1177. När du tar läkemedel.Nationell redaktionell information i Uppsala-vyn: ordination, ändringar, nedtrappning och bipacksedel vid biverkningar.
  9. 1177. Till dig som har självmordstankar. Uppdaterad 2024-03-26; hämtad 2026-09-08.När och var vård ska sökas, inklusive svensk akutgräns.