← Behandlingsformer

Kroppsligt lärande

Kroppsligt lärande används här som ett samlingsbegrepp för att utveckla rörelse och vardagsfunktion genom övning, uppmärksamhet och återkoppling. Det betecknar inte en enda standardiserad behandling. Den centrala frågan är hur en person kan förändra sitt sätt att utföra en uppgift och om förändringen blir användbar utanför övningstillfället.

En person utforskar en långsam armrörelse tillsammans med en instruktör.
På denna sida
  1. Vilket slags lärande menas?
  2. Från kroppens signaler till upplevd rörelse
  3. Övning ger återkoppling till nästa försök
  4. Från en lektion till vardagens krav
  5. Feldenkrais: resultat för bestämda rörelseförmågor
  6. Basal kroppskännedom och betydelsen av jämförelsen
  7. Säkerhet och en plan som går att följa
  8. Källor

Säkerhet och en plan som går att följa

Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten. Texten ersätter inte en individuell bedömning.

Be ledaren ange metod, yrkesroll och hur upplägget anpassas. Bestäm vilken uppgift som ska följas och när ni ska bedöma den igen. Anpassa rörelseomfång och stöd efter förmågan. Vid fallrisk kan en stol eller ett stabilt stöd behövas. Beröring och manuella moment ska beskrivas i förväg och vara frivilliga.

Avbryt vid skarp smärta, tilltagande domning, tydlig svaghet eller svimningskänsla. Återkommande eller förvärrade besvär behöver bedömas och ska inte automatiskt tolkas som att kroppen håller på att lära om. Efter operation eller större skada behöver belastningen följa den individuella rehabiliteringsplanen.

Fysioterapeuten kan hjälpa till med läkarkontakt om undersökningen visar symtom på sjukdom som behöver utredas vidare. Berätta också om träningen ger mycket ont, så att insatsen kan anpassas. [4]

Vid plötslig svaghet eller domning i ena kroppshalvan, hängande mungipa eller svårigheter att tala kan det vara stroke. Ring genast 112, även om symtomen är milda eller går över. Kör inte själv till vården. Detta ska inte hanteras genom ytterligare rörelseövningar. [9]

Källor

  1. Quarto. Michael J. Gelb: Body Learning. Förlagspresentation, ISBN9781854109590.Aktuell förlagspresentation läst; bokidentitet, inte bokens fulltext.
  2. Goodwin GM, McCloskey DI, Matthews PB. Proprioceptive illusions induced by muscle vibration: contribution by muscle spindles to perception? Science. 1972;175:1382–1384.Hela originalsammanfattningen läst; avgränsat laboratorieförsök.
  3. Shadmehr R, Mussa-Ivaldi FA. Adaptive representation of dynamics during learning of a motor task. J Neurosci. 1994;14:3208–3224.Hela originalsammanfattningen läst; avgränsat laboratorieförsök.
  4. 1177. Att få fysioterapi.Aktuella nationella avsnitt om undersökning, träning, hemövning och vårdbedömning lästa.
  5. Berland R m.fl. Effects of the Feldenkrais Method as a Physiotherapy Tool: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. Int J Environ Res Public Health. 2022;19.Originalets metoder, äldre- och MS-resultat samt diskussion lästa.
  6. Vancampfort D m.fl. Efficacy of basic body awareness therapy on functional outcomes: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Physiother Res Int. 2023;28:e1975.Hela originalsammanfattningen läst; aktiva och inaktiva kontroller åtskilda.
  7. Effects of basic body awareness therapy via hybrid telerehabilitation on musculoskeletal and psychological symptoms in university students. J Back Musculoskelet Rehabil. 2026;39:477–490.Hela originalsammanfattningen läst; fulltextgranskning återstår.
  8. Effects of Basic Body Awareness Therapy on movement quality in autistic young adults: a superiority pragmatic randomized controlled trial. J Bodyw Mov Ther. 2026.Hela originalsammanfattningen och universitetets post lästa; fulltextgranskning återstår.
  9. 1177. Stroke.Aktuella nationella symtom och akutråd lästa; även övergående symtom.