Vattnet förändrar belastningen

Flytkraften kan minska belastningen när man rör sig i vatten, medan vattenmotståndet gör vissa rörelser tyngre. En studie med tolv personer med mätutrustning i höft- eller knäimplantat undersökte dessa krafter. Belastningen minskade vid flera rörelser i bröstdjupt vatten jämfört med på land, men snabbare rörelser och redskap som ökade motståndet kunde höja ledkrafterna. Studien förklarar varför träningen behöver anpassas; den visar inte att varje vattenövning är skonsam för varje person. [2]

Träning i vatten vid artros

Små förbättringar jämfört med kontrollgrupper

Cochranes översikt från 2016 omfattade 13 randomiserade studier med 1 190 deltagare med knä- eller höftartros. Träningsprogrammen pågick i genomsnitt tolv veckor. Direkt efter programmet var smärta och funktionsnedsättning i genomsnitt omkring fem poäng lägre på en hundragradig skala än i kontrollgrupperna. Även livskvalitet förbättrades något. Författarna bedömde evidenskvaliteten som måttlig. Resultaten gäller symtom och funktion på kort sikt; studierna undersökte inte förändringar i lederna med röntgen. [3]

Jämförelsen med träning på land

En senare översikt om knäartros omfattade 22 studier med 1 394 deltagare. Jämfört med ingen träning sågs förbättringar av smärta, stelhet och funktion direkt efter insatsen. Vid tre månaders uppföljning kvarstod en säkerställd skillnad endast för smärta. Jämfört med träning på land påvisades däremot inga statistiskt säkerställda skillnader för dessa utfall. Det bevisar inte att alla upplägg är likvärdiga, men visar varför ett positivt resultat mot ingen träning inte automatiskt innebär en fördel framför landträning. [4]

Ingen studie i den senare översikten rapporterade en allvarlig händelse kopplad till vattenträningen. Detta gäller de studerade deltagarna och programmen. Det ersätter inte en bedömning av exempelvis simförmåga, hjälp vid förflyttning eller säkerheten i den aktuella bassängen. [4]

Varmbad och kallt vatten har andra forskningsfrågor

Passiv värme

Hamaya och medarbetare sammanställde 2025 tjugo randomiserade studier av återkommande värmeinsatser under två till femton veckor. Underlaget omfattade flera former, bland annat varmbad, bastu och lokal värme. De flesta sammanvägda måtten på kärlfunktion, vilopuls, blodsocker och blodfetter förbättrades inte statistiskt säkert. Det övergripande resultatet för systoliskt blodtryck var också osäkert, medan vissa undergrupper hade lägre blodtryck. [5]

Studierna skilde sig mycket och hade metodbegränsningar. Resultat från alla värmeformer tillsammans kan inte tillskrivas ett visst bad. Undersökta riskmarkörer ger inte heller ett direkt mått på förebyggda hjärtinfarkter. Författarna redovisade bland annat bolagsägande samt andra forskningsbidrag och föreläsningsersättningar som möjliga intressekonflikter. [5]

Kallbad och välbefinnande

En översikt från 2025 inkluderade elva studier med totalt 3 177 friska vuxna. Den rapporterade tidsberoende förändringar i bland annat stress- och inflammationsmått. Metodavsnittet beskriver sammanvägning av värden före och efter kallvattenexponering. Sådana förändringar ger inte samma besked om behandlingseffekt som skillnaden mot en kontrollgrupp. Underlaget innehöll dessutom mycket olika upplägg och dominerades till antalet deltagare av en studie om duschar. Det ger inte ett generellt mått på hälsovinsten av kalla utomhusbad. [6]

Den stora duschstudien omfattade 3 018 vuxna utan svår samsjuklighet. Deltagare som avslutade duschen med kallt vatten rapporterade mindre sjukfrånvaro från arbetet än kontrollgruppen, men inte färre dagar med sjukdom. Dessa två utfall behöver hållas isär. Studien visar inte i sig att kallbad förebygger infektioner. [7]

Kyla är också en fysisk belastning

Tipton och medarbetares fysiologiska översikt behandlar kallt vatten både som möjlig insats och som risk för drunkning, hjärtstopp och nedkylning. Omständigheterna avgör därför mycket av riskbilden. Översikten understryker att olika hälsopåståenden stöds av mycket olika slags underlag. [8]

Säkerhet vid bassängträning och bad

Be om ett program som passar dina behov och fråga hur du får hjälp att komma i och ur bassängen. Följ anläggningens hygienregler. Region Jönköpings läns patientinformation anger bland annat dusch före träningen, försiktighet på hala golv och att öppna sår eller infektion hindrar deltagande. Detta är regionens bassängrutiner; kontrollera vad som gäller där du tränar. [1]

Plötslig kyla kan framkalla en ofrivillig inandning och okontrollerat snabb andning samtidigt som puls och blodtryck stiger. Livräddningsorganisationen RNLI beskriver hur reaktionen kan leda till att man andas in vatten och hamnar i fara. God simförmåga tar inte bort denna köldreaktion. [9]

Vid planerade bad i kallt öppet vatten rekommenderar RNLI att gå i långsamt och undvika att hoppa eller dyka direkt i. Ta sällskap, ha en säker väg upp och möjlighet att larma. Organisationen råder förstagångsbadare att diskutera riskerna med vårdpersonal. Att vänja sig vid kylan ger ingen garanti mot olyckor. [10]

Bada inte ensam. Om någon är nödställd i vattnet i Sverige: larma 112 och försök hjälpa från land med exempelvis livboj eller räddningslina. Undvik att utsätta dig själv för samma fara. [11]

Vid misstänkt värmeslag ska vård sökas genast. Ring 112 om personen är mycket sjuk. Ring 1177 om du behöver hjälp att bedöma symtom eller vart du ska vända dig. [12]

Utgivare och intressen

Enligt utgivarens uppgifter säljer Lundberg Selection AB inga fysiska produkter men har egna digitala finder-produkter och verktyg på homeopati.se, illnessfinder.com, remedyfinder.net, sanabit.com och webhomeopath.com. Utökade betalfunktioner på alternativmedicin.se övervägs; något beslut är ännu inte fattat. Uppgifterna lämnades av utgivaren den 6 september 2026. Dessa kopplingar redovisas för att läsaren ska kunna bedöma utgivarens intressen.

Källor

  1. 1177 / Region Jönköpings län. Så går bassängträning till i Jönköpings län. Uppdaterad 2026.Regional beskrivning och hygienrutiner lästa; inte nationella bassängregler.
  2. Kutzner I et al. Does aquatic exercise reduce hip and knee joint loading? In vivo load measurements with instrumented implants. PLOS ONE. 2017;12:e0171972.Originalets deltagare, djup, hastighet, ledkrafter och finansiering lästa.
  3. Bartels EM m.fl. Aquatic exercise for the treatment of knee and hip osteoarthritis. Cochrane. 2016.Originalabstract; korttidseffekt, studiedeltagare, riskbedömning och avsaknad av röntgenuppföljning.
  4. Xu Z m.fl. Efficacy and safety of aquatic exercise in knee osteoarthritis. Clinical Rehabilitation. 2023.Originalabstract; ingen träning respektive landträning, uppföljning och rapporterade händelser.
  5. Hamaya R et al. Non-acute effects of passive heating interventions on cardiometabolic risk and vascular health: systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Am J Prev Cardiol. 2025;23:101082.Originalsammanfattning, diskussion, metodbegränsningar och intressekonflikter lästa.
  6. Cain T m.fl. Effects of cold-water immersion on health and wellbeing. PLOS ONE. 2025.Fulltextens urval, analysmetod, resultat, deltagarfördelning och begränsningar lästa.
  7. Buijze GA m.fl. The Effect of Cold Showering on Health and Work: A Randomized Controlled Trial. PLOS ONE. 2016;11:e0161749.Originalabstract och tillgängliga bibliografiska jävsuppgifter; full huvudtext inte läst.
  8. Tipton MJ m.fl. Cold water immersion: kill or cure? Experimental Physiology. 2017.Originalabstract; översiktens risk- och nyttofrågor, inte en kallbadsordination.
  9. RNLI. Cold water shock.Aktuella livräddningsråd och fysiologiska risker lästa; brittiska larmnummer överförs inte till Sverige.
  10. RNLI. Open water swimming.Aktuella livräddningsråd och fysiologiska risker lästa; brittiska larmnummer överförs inte till Sverige.
  11. Krisinformation.se. Drunkning.Svenskt offentligt kunskapsstöd; relevanta fysiologi- och säkerhetsavsnitt lästa.
  12. 1177. Värmeslag. Hämtad 2026-09-08.Aktuella svenska råd om värmekänslighet, alkohol och akut hjälp; allmänna värmeråd, inte bastuordination.