Daggkåpa

Alchemilla vulgaris

Daggskal, Jungfru Marie kåpa

ROSVÄXTER

Rosaceae

Det är de stora vattendroppar som samlas i bladen under natten som har givit daggkåpan dess svenska namn. Denna vätska var en gång i tiden högt skattad av alkemisterna, som använde den, under namnet himmelsvatten, i sitt sökande efter de vises sten - därav det vetenskapliga släktnamnet.

En egenhet hos daggkåpan är att fröna utvecklas utan föregående befruktning, därför kommer avkomman alltid att exakt överensstämma med moderväxten.

Som läkeört omnämns daggkåpan för första gången i en örtabok av Matthiolus, utgiven 1583. Där framhålls växtens adstringerande och sårläkande egenskaper, och det är främst som sårmedel den har använts inom folkmedicinen. Länge trodde man att daggkåpans sammandragande verkan var så stor att den rentav kunde återställa förlorad jungfrudom och ge ny fasthet åt slappa bröst. En blandning av torkade daggkåpe- och gullviveblad ger ett ypperligt te och kan även användas som tillsats till vanligt asiatiskt te, som därigenom får en extra fin smak.

Förekomst: Allmän över hela landet i ett stort antal former, eller s.k. småarter som var och en kan ha en ganska vidsträckt utbredning. Växer på ängar, i vägkanter och på backar, vissa former även inne i skogar.

Kännetecken: Höjd 10-30 cm. Rosettväxt. Stjälk ljusgrön, ofta något stötande i rott, ganska tunn. Blad stora, nästan runda med 7-11 tandade flikar. Småärterna skiljs från varandra genom olikheter i bladform, hårighet och antal bladtänder. Blommar i juni augusti med små Ijusgröna blommor i täta samlingar. Har både foder och ytterfoder, men inga kronblad. Foderbladen och ståndarna är 4 till antalet. Den enda pistillen sitter nedsänkt i fruktbotten Jordstammen är mörk och kraftig. Saknar doft. Syrlig smak.

Använda växtdelar: Blad, sällan hela ovanjordiska delen av växten.

Innehållsämnen: Garvämnen av tannin- och katekintyp. Bitterämne.

Medicinsk verkan: Antidiarroisk, adstringerande, inflammationshämmande, sårläkande.

Användning: Invärtes vid diarré. Utvärtes som sårmedel.