Åkerfräken

Equisetum arvense L.

Rävrumpa

FRÄKENVÄXTER

Equisetaceae

Mycket i åkerfräkens biologi är ovanligt, ja, sällsamt. Liksom ormbunkar och lummerväxter hör den till kärlkryptogamerna, som visserligen har rötter men inte bildar några frön, utan i stället fortplantar sig med hjälp av stoftfina sporer. Dessa är inneslutna i sporangier som sitter på undersidan av små fjäll. De är omgivna av fyra elastiska band som vid torka rullar ihop sig och skickar iväg sporerna.

Ur en och samma jordstam frambringar åkerfräken två helt olika skott. Först kommer blekt rödaktiga, grenlösa vårskott utan klorofyll, vilka i toppen bär ett sporangieax. Efter en tid vissnar de, och i stället växer gröna, starkt förgrenade, sterila skott upp. Dessa utnyttjas inom folkmedicinen bl.a. mot urinstämma. Åkerfräken har i den svenska folkmedicinen haft ett gott anseende och länge använts som ett slags universalmedel. På grund av den höga halten av kisel i de gröna skotten använde man dem förr också till rengöring av husgeråd. Den närbesläktade skavfräken, Equisetum hiemale, har även använts som skurmedel, vilket det svenska namnet visar.

Förekomst: Allmän över hela landet på fuktigt, luckert underlag och sandiga jordar. Växer i skogsbryn, på banvallar och i diken samt som ogräs i åkrar och trädgårdsland.

Kännetecken: De gröna sterila sommarskotten är 10-50 cm höga och har snett uppåtriktade, ogrenade huvudgrenar. De ljusbruna, fertila vårskotten är betydligt mindre, bara 10-15 cm höga, men dock iögonfallande med ett sporbärande ax i toppen. De utvecklas i april-maj och dör efter sporspridningen. Sommarskotten visar sig i slutet av maj och i juni. Jordstam lång och förgrenad. Doftlös.

Använda växtdelar: Ovanjordiska delen av det gröna, sterila årsskottet.

Innehållsämnen: Organiskt bundet kisel. Kalium, saponin, flavonoider. Spår av alkaloider, bl.a. nikotin och palustrin.

Medicinsk verkan: Invärtes urindrivande, blödningshämmande, ökar bindvävens motståndskraft. Utvärtes sårläkande.

Användning: Vid ödem. Vid rikliga menstruationsblödningar, magblödningar, reumatiska besvär. Som understödjande medel vid lungtuberkulos. Vid sårbehandling.