Humorterapin bygger på att skrattet
har en rad positiva effekter på både kroppsliga och själsliga
funktioner.
Att "ett gott skratt förlänger livet"
är en gammal sanning som åter kommit till heders. En av de
första som använde sig av humorterapi var en kirurg på
1200-talet vid namn Henri de Moudeville som brukade berätta roliga
historier för sina patienter efter operationerna. Han har haft flera
efterföljare, och nu används humorterapi bl.a. i USA som komplement
till annan medicinsk och psykologisk behandling. I Sverige har Lars-Eric
Uneståhl bidragit till att införa humorterapi både inom
den etablerade och den alternativa vården.
Gelotologi (av grekiskans gelos = skratt) är namnet
på vetenskapliga studier av skrattet och dess effekter. Man har
funnit att ett gott skratt har omfattande verkningar på kropp och
själ; produktionen av endorfiner (smärtstillande ämnen)
ökar, blodflödet stimuleras, många muskler i kroppen får
arbeta varigenom även inre organ bearbetas med en form av inre massage,
musklerna som spänns och sedan slappnar av blir starkare av gymnastiken,
och pulsen och blodtrycket ökar under skratt för att sedan sjunka
till en nivå under det normala. Både kropp och själ når
efter skrattet ett tillstånd av djup avslappning och balans. Smärta
minskar och matsmältningen stimuleras samtidigt som många kalorier
förbrukas.
Det är också känt att glada och positiva
patienter svarar bättre på behandling och blir fortare friska
än ledsna och pessimistiska patienter. I humorterapin ingår
även attitydträning: att skapa positiva självbilder och
framtidsbilder.
Humonerapi används i samband med både somatisk
och psykologisk behandling.