Den biologiska medicinen innefattar olika
naturenliga metoder för att stärka kroppens självhelande
mekanismer. I behandlingen kan ingå fasta, vegetarisk kost, örtmediciner,
avspänning, fysio- och psykoterapi.
Biologisk medicin innebär att med naturenliga metoder
aktivera och skapa bästa möjliga betingelser för kroppens
egna läkande mekanismer. Den biologiska medicinen är inte främst
inriktad på att motarbeta enskilda sjukdomssymtom, utan att främja
läkning av organismen som helhet. Man framhåller att det inte
finns någon annan läkning än självläkning, och
den biologiska medicinens mål är att finna de bästa medlen
att stimulera organismen till denna självläkning. Redan Hippokrates
menade att naturen är den bästa läkaren, som botar tre
fjärdedelar av alla sjukdomar - förutom att den inte talar illa
om sina kollegor.
Impulser till den biologiska medicinen som den utövas
här i landet har kommit från länder som Tyskland och Schweiz.
Vanliga metoder är fasta, olika former av vegetarisk kost, biologiska
läkemedel (vanligen örtmediciner) och kosttillskott, fysikalisk
terapi som vattenbehandlingar och massage, fysisk aktivitet samt avspänning
och psykoterapi. Den biologiska medicinen används i förebyggande
syfte, vid behandling av tidiga sjukdomsstadier liksom vid många
kroniska sjukdomar.
Hälsa och sjukdom anses ha två sjukdomsorsaker:
arv och miljö. Miljöfaktorerna, som är de man kan påverka,
är av tre slag: föda, fysisk miljö och psykisk miljö.
Födan, som anses vara den viktigaste faktorn vid uppkomst av såväl
sjukdom som hälsa, kan också delas in i tre områden:
mat, vatten och luft. Att se till att födan är näringsriktig
och fri från föroreningar är grundläggande i den
biologiska medicinen.
Sjukdomssymtomen ses som ett uttryck för organismens
försök att övervinna sjukdom och hålla sig vid liv.
Om dessa reaktioner inte utgör ett allvarligt hot mot individen,
är det läkarens uppgift att stödja dem. Det gäller
att hitta en balans mellan två motsatta principer: den skonande
och den stärkande. Den skonande innebär en minskad belastning
för den sjuka organismen. Exempel på skonande behandlingsformer
är fasta och diet. Den stärkande principen kan främjas
på tre sätt:
– vitalisering: optimal tillförsel
av nödvändiga ämnen i form av exempelvis naturmedel och
kosttillskott,
– träning: fysisk aktivitet, samt
– retning: stimulering med exempelvis örtmediciner
och vattenbehandling.
Inom den biologiska medicinen används medel och
metoder som har milda och långsamt verkande effekter. Det anses
obiologiskt att tillföra kroppen medel som rent faktiskt är
giftiga, som ger biverkningar även vid normal dosering och som enbart
påverkar vissa sjukdomssymtom, vilket är vanligt inom den konventionella
sjukvården. Detta anses ge negativa effekter på sikt och bör
undvikas, även om det i livsfarliga och akuta fall kan vara påkallat
att använda dessa medel. De läkemedel som används inom
den biologiska medicinen bereds i huvudsak av ämnen av biologiskt
ursprung. Då det råder ett intimt samspel mellan motivation,
attityder och vilja, och vad som händer i kroppen, ingår även
olika former av avspänningsbehandling och psykoterapi i den biologiska
medicinen.
För ytterligare information om ingredienser i den
biologiska medicinen hänvisas förslagsvis till följande
avsnitt: Hydroterapi, Kostterapi, Klassisk massage, Vitamin- och mineralterapi
samt Örtmedicin. Biopati och Naturopati är också former
av biologisk medicin.
