Biofeedback bygger på tre grundprinciper:
1. En individ kan reglera varje neurofysiologisk eller annan biologisk funktion som kan mätas av instrument och återföras till individen genom något av sinnena.
2. "Varje förändring av det fysiologiska tillståndet åtföljs av en motsvarande förändring i känsloläget, medvetet eller omedvetet, och omvänt gäller att varje förändring av känsloläget, medvetet eller omedvetet, följs av en motsvarande förändring av det fysiologiska tillståndet" (Green m.fl.).
3. Genom ett tillstånd av djup avslappning kan individen bli medveten om undermedvetna bilder, fantasier och känslor, och en viljemässig kontroll kan etableras.
En förklaring till hur biofeedback fungerar är
följande: När man uppfattar yttre händelser leder det till
en reaktion i hjärnan (i det limbiska systemet, hypotalamus och hypofysen)
och till fysiologiska förändringar. Om en fysiologisk förändring
registreras av ett känsligt mätinstrument och visas för
personen, så leder det till en ny (emotionell) reaktion på
dessa upplysningar om normalt omedvetna processer. Det sker en ny reaktion
i det limbiska systemet som kombineras med, ersätter eller förändrar
den ursprungliga reaktionen. Denna nya reaktion utvecklar i sin tur ett
nytt aktivitetsmönster i hypotalamius och hypofysen. Resultatet blir
ett "nytt" fysiologiskt tillstånd.
Poängen är att apparaterna bara behöver
användas i inledningsskedet av inlärningsprocessen. Hjärnan
ställer så att säga om sig, och personen blir allt känsligare
för de inre reaktionerna. Den psykosomatiska regleringen kan till
slut ske enbart med hjälp av egen förmåga.