Astmasjukdomen orsakas vanligen av en allergi eller känslighet som leder till inflammation och svullnad i andningsvägarna. Det tillkommer en kramp i andningsvägarnas glatta muskulatur som ytterligare försvårar andningen. Detta leder till symtom som andnöd, "pip i bröstet" men det kan också vara ett tillstånd som liknar en vanlig långdragen hosta. Ibland kan dessa symtom också bero på en hjärtsjukdom och det är viktigt att man har en klar diagnos. De tillgängliga astmamedicinerna kan kontrollera symtomen ganska bra. Enligt överläkaren vid lungkliniken i östersund, Lars Larsson, bör astmapatienter som behöver använda en luftrörsvidgande spray mer än tre gånger i veckan också använda en förebyggande kortisonspray. Han är tillika medicinsk rådgivare vid Draco Läkemedel som bl a tillverkar kortisonsprayen Pulmicort. Becotide och Flutide är två andra sprayer av samma typ. Pågående studier visar preliminärt att det kan vara en fördel att använda kortisonsprayerna tidigt vid astmadebuten, kanske t o m innan man börjar med en luftrörsvidgande spray som Berotec, Bricanyl eller Ventoline.

Dietbehandling. En råkostrik och sötmjölkfri (eventuellt en helt mjölkfri kost rekommenderas, sk vegankost). Det är viktigt att man skaffar sig kunskaper innan man inleder en dietbehandling och bäst är det om den kan inledas på ett hälsohem. (Ett intressant iakttagelse är att coeliakipatienter (glutenkänsliga) har en förhöjd risk för att få lungsjukdomar.) Programmet kan inledas med några dagars vattenfasta följt av en sk eliminationsdiet baserad på potatis. Man blir då fri från en hel del födoämnen och livsmedelstillsatser som man kan vara känslig emot. Vanliga födoämnen är mjölk, svenska sädesslag, nötter, ägg, fisk, skaldjur, choklad, jordgubbar och citrusfrukter.

Beholkningsstudier visar att det kan vara ett samband mellan högt saltintag och astmasjukdomen. Experimentellt kan det visas att högt saltintag leder till ökad känslighet i luftrören. En diet som innehåller låga nivåer av natrium från vanligt salt tycks vara fördelaktig för patienter med astma och minska behovet av astmamediciner.

Ibland kan en försämrad förmåga att bryta ner histamin (inflammationssubstans) leda till ökad astmakänslighet. En studie från Tyskland 1993 visade att histaminkänsliga tillstånd som astma, viss huvudvärk och urticaria (nässelutslag) förbättrades när man uteslöt histaminrika födoämnen ur kosten som fisk (viss tonfisk kan ha så höga halter att det blir reaktioner även hos "friska".) ost, korv, vin och öl.

Naturläkemedel och naturmedel.
Vid infektionskänslighet används de principer som beskrivits under "förkylningstips".

Fysikalisk terapi
Akupunktur, motion liksom avspänning och autogen träning.

Manuell terapi (Ortopedisk Medicin) kan öka rörligheten i bröstkorgen och förbättra blod- och lymfcirkulation.

Att observera: Den kinesiska örten Ma Huang (Ephedra Sinicia) används ofta i kinesiska traditionella örtmediciner. Den förekommer även i färdiga blandningar och har även tillsats i medel som har sålts i uppiggande syfte. Den innehåller dock efedrin som kan ge biverkningar som hjärtklappning, oro och även utslag vid dopingtest. Efedrin används även i Sverige ibland mot astma och ingår i hostmedicinen Mollipect.

Risksidan: Om risker och biverkningar med naturmediciner 

Med hjälp av en enkel apparat, en sk PEF-mätare, som kan köpas fritt på apotek, kan medvetenheten om variationen i astmasymtomen skärpas. Långt innan andnöden är ett faktum kan mätaren peka på en försämring. PEF är ett mått på det maximala utandningsflödet. När astman förvärras går flödet ner. Med hjälp av mätaren går det att kartlägga astmans variation under dygnet och från dag till dag och medicineringen kan finjusteras. En begynnande förkylning ger sig också tillkänna i försämrade PEF-värden och medicineringen kan ökas i tid. En PEF-mätare kostar ca 100:- och är ofta en väl värd investering. 

Bihåleinfektioner kan bidraga till att astman försämras.

I vissa fall har man svårt att klara sig utan kortisontabletter. Från Denver i USA kommer en rapport om att gammaglobulin kan ha god effekt och att behandlingen kan ge en signifikant förbättring vid svår kortisonkrävande astma och reducera kortisonbehovet och sjukhusvård. 

I Israel har det utvecklats ett nytt hjälpmedel för astmatiker som kallas för SPIROPHONE. (Uttalas "spirofån") En spirophone är en liten och lättskött personlig spirometer som man alltid har med sig var man än befinner sig. Testen är mycket enkel och görs enligt följande: Man gör en spirometriblåsning i spirophonen och sänder sedan via telefon in dessa data till en mottagningscentral där vårdpersonalen analyserar insända data, och ger råd och ev. behandlingsförslag direkt! Detta innebär att man i ett tidigare skede kan se hur astman yttrar sig innan man själv känner några symptom samt följa sjukdomsförloppet mycket noggrant. Detta medför en bättre behandling, exaktare inställning av medicindos samt ger ökad trygghet. Varje astmaanfall är ett nederlag och det bör göras allt för att undvika detta!

Kan bli läkemedel mot astma
En av de "äldsta" neuropeptiderna är substans P som upptäcktes i Sverige av Ulf von Euler.
Substans P verkar kärlsammandragande och spelar en aktiv roll vid t ex astma då den också stimulerar inflammation. Nya blockerare av substans P kan utvecklas till inflammationsdämpande läkemedel. Här kan finnas alternativ till kortison vid behandling av astma. Eftersom en receptorblockerare bara påverkar cellytan borde det kunna bli ett mer biverkningsfritt läkemedel än steroider som utövar sin effekt inne i cellen.

Vad är en neuropeptid?

En neuropeptid är en förening av några aminosyrekedjor där bindningen av dessa kedjor avgör vilken effekt peptiden ska ha. De första peptiderna påträffades i mag-tarm-kanalen och beskrevs som hormoner (från det grekiska ordet hormon som betyder reta). Många av dessa och liknande
peptider upptäcktes också i perifera och centrala nervsystemet - därav beteckningen neuropeptider.
De fungerar som signalsubstanser och samverkar ofta med de klassiska signalsubstanserna, bl a adrenalin och serotonin. Detta kanske är det kemiska underlaget för den koppling mellan psykiskt tillstånd och förbättring/försämring av astmasjukdomen som man ofta ser.

Zeneca läkemedel planerar att registrera zafirlukast under namnet Accolate. Substansen har varit registrerad i USA under detta namn sedan 1996 för förebyggande och kronisk behandling av astma hos vuxna och barn från 12 års ålder. Det är den första substansen som registrerats som är en leukotrien receptor antagonist och riktar sig mot den inflammatoriska reaktionen i luftrörens slemhinnor där leukotriener och prostaglandiner tillsammans med PAF (Platelet Activating Factor) är  inflammatoriska mediatorer (förmedlare). Substansen bör ha ett värde när det gäller att få ner konsumtionen av kortisontabletter vid astmasjukdomen och den har presenterats som ett medel som verkar mot orsaken till astma. Dock kommer man inte åt den bakomliggande rubbningen i immunsystemet och även denna substans får anses som en symtomatisk behandling även om den sannolikt är bättre än kortison.

Astmapatienters sjukdomshistoria kan förutsäga framtida risker: Forskare har utarbetat ett enkelt schema för att förutsäga de vuxna astmapatienter som kommer att behöva vård för sin sjukdom under det kommande året.

Många föräldrar till barn sjuka i astma söker alternativa behandlingar
Källa: Johns Hopkins University Datum 1998-08-31
Så många som en tredjedel av brittiska föräldrar till astmasjuka barn söker alternativa/komplementära behandlingsmetoder för sina barn. Enligt en undersökning som nyligen publicerats i tidskriften Journal of Pediatric Asthma, Allergy and Immunology berättade ca en tredjedel av 1500 deltagare att de prövat örtmediciner, akupunktur, homopati, och aromaterapi för sina barn. Majoriteten av de som hade provat på metoderna sa att de skulle ånyo ge sina barn alternativa behandlingar när det behövdes. Forskarna drar slutsatsen att många upplever de alternativa behandlingsmetoderna som verksamma men att dessa ändå måste genomgå flera undersökningar för att säkerställa deras effektivitet och säkerhet.